evam ukte śakro devānām indro bhagavantam etad avocat - ya ime bhagavan jāmbūdvīpakā manuṣyā imāṃ prajñāpāramitāṃ na likhiṣyanti, nodgrahīṣyanti na dhārayiṣyanti, na vācayiṣyanti na paryavāpsyanti na pravartayiṣyanti na deśayiṣyanti nopadekṣyanti noddekṣyanti na svādhyāsyanti, tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ puṣpadhūpagandhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ, samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhirna satkariṣyanti, na gurukariṣyanti, na (30) mānayiṣyanti, na pūjayiṣyanti, nārcayiṣyanti, nāpacāyiṣyanti, kiṃ nu te bhagavan na jñāsyanti evaṃ mahārthikā bhagavatoktā prajñāpāramitāyāḥ pūjā kṛtā bhaviṣyatīti? kiṃ nu te bhagavan na vetsyanti - evaṃ mahānuśaṃsā evaṃ mahāphalā evaṃ mahāvipākā bhagavatoktā prajñāpāramitāyāḥ pūjā kṛtā bhaviṣyati_ti? na ca te vedayiṣyanti, uta jñāsyanti vetsyanti, vedayiṣyanti, na ca punaḥ śraddhāsyanti? evam ukte bhagavān śakraṃ devānām indram etad avocat - tat kiṃ manyase kauśika kiyantas te jāmbūdvīpakā manuṣyā te buddhe ’vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye dharme ’vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye saṃghe ’vetya prasādena samanvāgatāḥ? evam ukte śakro devānām indro bhagavantam etad avocat - alpakās te bhagavan jāmbūdvīpakā manuṣyā ye buddhe ’vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye dharme ’vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye saṃghe ’vetya prasādena samanvāgatāḥ |
evam ukte bhagavān śakraṃ devānām indram etad avocat - evam etat kauśika, evam etat |
alpakās te jāmbūdvīpakā manuṣyā ye buddhe ’vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye dharme ’vetya prasādena samanvāgatāḥ, ye saṃghe ’vetya prasādena samanvāgatāḥ |
tebhyaḥ kauśikālpebhyo ’lpatarakās te, ye srotaāpattiphalaṃ prāpnuvanti, tataḥ sakṛdāgāmiphalam anāgāmiphalam |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye ’rhattva prāpnuvanti |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye pratyekabodhiṃ sākṣātkurvanti |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye ’nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittāny utpādayanti |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye ’nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittāny utpādya taṃ cittotpādaṃ bṛṃhayanti |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye ’nuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau cittāny utpādya upabṛṃhayitvā ca ārabdhavīryā viharanti |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye prajñāpāramitāyāṃ yogam āpadyante |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye prajñāpāramitāyāṃ caranti |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye prajñāpāramitāyāṃ caranto ghaṭamānā avinivartanīyāyāṃ bodhisattvabhūmāv avatiṣṭhante |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye prajñāpāramitāyāṃ caranto ghaṭamānā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyante |
tebhyo ’py alpebhyo ’lpatarakās te ye prajñāpāramitāyāṃ caranto ghaṭamānā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhyante |
te te kauśika bodhisattvā mahāsattvā ye avinivartanīyāyāṃ bodhisattvabhūmau sthitvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhyānyeṣām adhyāśayasaṃpannānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca prajñāpāramitāyāṃ śikṣamāṇānāṃ ghaṭamānānāṃ prajñāpāramitām upadiśanti ca uddiśanti |
te codgṛhṇanti dhārayanti vācayanti paryavāpnuvanti pravartayanti upadeśayanti upadiśanti uddiśanti svādhyāyanti |
tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ puṣpair dhūpair gandhair mālyair vilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrair dhvajair ghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ, satkurvanti gurukurvanti mānayanti pūjayanti arcayanti apacāyanti |
santi khalu punaḥ kauśikāprameyā asaṃkhyeyāḥ sattvāḥ, ye bodhicittam utpādayanti, bodhicittam utpādya bodhicittam upabṛṃhayanti, bodhicittam upabṛṃhayitvā bodhāya caranti |
teṣāṃ khalu punaḥ kauśikāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ bodhāya caratām api yady eko vā dvau vā avinivartanīyāyāṃ (31) bodhisattvabhūmāv avatiṣṭheyātām |
tat kasya hetoḥ? durabhisaṃbhavā hi kauśikānuttarā samyaksaṃbodhir hīnavīryaiḥ kusīdair hīnasattvair hīnacittair hīnasaṃjñair hīnādhimuktikair hīnaprajñaiḥ |
tasmāt tarhi kauśika kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā kṣipraṃ cānuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmena iyam eva prajñāpāramitā sukhaṃ abhīkṣṇaṃ śrotavyodgrahītavyā dhārayitavyā vācayitavyā paryavāptavyā pravartayitavyā deśayitavyopadeṣṭavyoddeṣṭavyā svādhyātavyā paripraṣṭavyā |
tat kasya hetoḥ? tathā hi sa evaṃ jñāsyati - atra prajñāpāramitāyāṃ tathāgato ’rhan samyaksaṃbuddhaḥ pūrvaṃ bodhisattvacaryāṃ caran śikṣitaḥ |
asmābhir apy atra śikṣitavyam |
eṣo ’smākaṃ śāsteti |
tiṣṭhato vā kauśika parinirvṛtasya vā tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya bodhisattvair mahāsattvaiḥ prajñāpāramitaiva pratisartavyā |
tasmāt tarhi kauśika yaḥ kaścit kulaputro vā kuladuhitā vā tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya parinirvṛtasya pūjāyai koṭiśaḥ saptaratnamayāṃs tathāgatadhātugarbhān stūpān kārayet |
kārayitvā ca tān yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpair divyair dhūpair divyair gandhair divyair mālyair divyair vilepanair divyaiś cūrṇair divyair vastrair divyaiś chatrair divyair dhvajair divyābhir ghaṇṭābhiḥ, divyābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca (32) dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhiḥ pūjābhiḥ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet, tat kiṃ manyase kauśikāpi nu sa kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasavet? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata |
bhagavān āha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitām abhiśraddadhad avakalpayann adhimucya prasannacitto bodhāya cittam utpādyādhyāśayataḥ śṛṇuyād udgṛhṇīyād dhārayed vācayet paryavāpnuyāt pravartayed deśayed upadiśed uddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, artham asyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsām āpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayet sthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam |
bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti |
tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet puṣpair dhūpair gandhair mālyair vilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrair dhvajair ghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayam eva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati |
tiṣṭhatu khalu punaḥ kauśikāyaṃ jambūdvīpaḥ saptaratnamayānāṃ tathāgatadhātugarbhāṇāṃ stūpānāṃ paripūrṇaḥ |
sacet kauśika yāvantaś cāturmahādvīpake lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣām ekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpair divyair dhūpair divyair gandhair divyair mālyair divyaiś cūrṇair divyair vastrair divyaiś chatrair divyair dhvajair divyābhir ghaṇṭābhir divyābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca divyadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhi, pūjābhiḥ, satkuryāt gurukuryāt mānayet pūjayet arcayet apacāyet, tat kiṃ manyase kauśikāpi nu te sarvasattvās tatonidānaṃ bahu puṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavana, bahu sugata |
bhagavān āha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitām abhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittam utpādyādhyāśayataḥ śṛṇuyādudgṛhṇīyāddhārayet vācayet paryavāpnuyāt pravartayet deśayet upadiśet uddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, artham asyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsām āpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayet sthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam |
bodhisattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti |
tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet puṣpair dhūpair gandhair mālyair vilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrairdhvajairghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayam eva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati |
tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika cāturmahādvīpake lokadhātau sarvasattvāḥ |
yāvantaḥ kauśika sāhasre cūlikāyāṃ lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣām ekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ (33) tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpair divyair dhūpair divyair gandhair divyair mālyair divyair vilepanair divyaiś cūrṇair divyair vastrair divyaiś chatrair divyair dhvajair divyābhir ghaṇṭābhir divyābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet, tat kiṃ manyase kauśikāpi nu sarvasattvās tatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata |
bhagavān āha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati ya imāṃ prajñāpāramitām abhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittam utpādyādhyāśayataḥ śṛṇuyād udgṛhṇīyād dhārayed vācayet paryavāpnuyāt pravartayed deśayed upadiśed uddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, artham asyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsām āpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayet sthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo ’bhūt, mā saddharmāntardhānam |
bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti |
tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet puṣpair dhūpair gandhair mālyair vilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrair dhvajair ghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayam eva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati |
tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika sāhasre cūlikāyāṃ lokadhātau sarvasattvāḥ, yāvantaḥ kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣām ekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyaiḥ puṣpair divyair dhūpair divyair gandhair divyair mālyair divyair vilepanair dirvyaiś cūrṇair divyaiś chatrair divyair dhvajair divyābhir ghaṇṭābhir divyābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca divyadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhiḥ, pūjābhiḥ, satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet, tat kiṃ manyase kauśikāpi nu te sarvasattvās tatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata |
bhagavān āha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitām abhiśraddhadhadavakalpayann adhimucya prasannacitto bodhāya cittam utpādyādhyāśayataḥ śṛṇuyād udgṛhṇīyād dhārayed vācayetparyavāpnuyātpravartayed deśayed upadiśed uddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, artham asyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsām āpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam |
bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti |
tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet puṣpair dhūpair gandhair mālyair vilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrair dhvajair ghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayam eva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati |
tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika dvisāhasre madhyame lokadhātau sarvasattvāḥ, yāvantaḥ kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ, teṣām ekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca (34) yāvajjīvaṃ divyaiḥ pūṣpair divyair dhūpair divyair gandhair divyair mālyair divyaiś cūrṇair divyair vastrair divyaiś chatrair divyair dhvajair divyābhir ghaṇṭābhir divyābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca divyadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyābhiḥ pūjābhiḥ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet, tat kiṃ manyase kauśikāpi nu te sarvasattvās tatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata |
bhagavān āha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitām abhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittam utpādyādhyāśayataḥ śṛṇuyād udgṛhṇīyād dhārayed vācayetparyavāpnuyāt pravartayed deśayed upadiśed uddiśet svādhyāyet parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, artham asyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣet, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsām āpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayetsthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo bhūt, mā saddharmāntardhānam |
bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti |
tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet puṣpair dhūpair gandhair mālyair vilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrair dhvajair ghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayam eva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati |
tiṣṭhantu khalu punaḥ kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sarvasattvāḥ, yeṣām ekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, taṃ ca yāvajjīvaṃ divyābhiḥ puṣpadhūpagandhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet, ye ’pi kecit kauśika trisāhasramahāsāhasre lokadhātau sattvāḥ, sacet punas te sarve apūrvācaramaṃ mānuṣyakam ātmabhāvaṃ pratilabheran parikalpam upādāya, tata ekaikaḥ sattva ekaikaṃ saptaratnamayaṃ tathāgatadhātugarbhaṃ stūpaṃ kārayet, ekaikaś ca sattvastān sarvān stūpān kārayet, kārayitvā ca tān pratiṣṭhāpya kalpaṃ vā kalpāvaśeṣaṃ vā sarvavādyaiḥ sarvagītaiḥ sarvanṛtyaiḥ sarvatūryatālāvacarair divyaiḥ sarvapuṣpaiḥ sarvadhūpaiḥ sarvagandhai sarvamālyaiḥ sarvavilepanaiḥ sarvacūrṇaiḥ sarvavastrair divyābhiḥ sarvacchatradhvajaghaṇṭāpatākābhiḥ samantāc ca sarvadīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca divyamānuṣikībhiḥ sarvapūjābhiḥ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet, ete evaṃrūpayā puṇyakriyayā te sarve sattvās tān aprameyān asaṃkhyeyān stūpān pratiṣṭhāpya evaṃrūpāṃ pūjāṃ kārayeyuḥ, tat kiṃ manyase kauśikāpi nu te sarve sattvās tatonidānaṃ bahupuṇyaṃ prasaveyuḥ? śakra āha - bahu bhagavan, bahu sugata |
bhagavān āha - ataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati, ya imāṃ prajñāpāramitām abhiśraddadhadavakalpayannadhimucya prasannacitto bodhāya cittam utpādyādhyāśayataḥ śṛṇuyād udgṛhṇīyād dhārayed vācayet paryavāpnuyāt pravartayed deśayed upadiśed uddiśet svādhyāyet, parebhyaś ca vistareṇa saṃprakāśayet, artham asyā vivṛṇuyāt, manasānvavekṣeta, yathādhikayā ca prajñayā atra parimīmāṃsām āpadyeta, antaśaḥ pustakagatām api kṛtvā dhārayet sthāpayet saddharmacirasthitihetoḥ - mā buddhanetrīsamucchedo (35) bhūt, mā saddharmāntardhānam |
bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ cānugrahopasaṃhāraḥ kṛto bhaviṣyati netryavaikalyeneti |
tāṃ caināṃ prajñāpāramitāṃ satkuryād gurukuryān mānayet pūjayed arcayed apacāyet pūṣpair dhūpair gandhair mālyair vilepanaiś cūrṇair vastraiś chatrair dhvajair ghaṇṭābhiḥ patākābhiḥ, samantāc ca dīpamālābhiḥ, bahuvidhābhiś ca pūjābhiḥ pūjayet, ayam eva tataḥ sa kauśika kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasavati ||
de nas lha’i bu bzhi khri gang dag lha rnams kyi dbang po brgya byin dang bcas par ’khor der (6) ’dus te ’khod par gyur pa de dag gis lha rnams kyi dbang po brgya byin la ’di skad ces smras so ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa zung shig | grogs po shas rab kyi pha rol tu phyin pa gzung bar bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa bcang par (7) bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa klag par bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa kun chub par bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa rab tu gdon par bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa bstan (41b1) par bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa nye bar bstan par bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa lung dpog par bya ba yin no ||
grogs po shes rab kyi pha rol tu phyin pa kha ton du bya ba yin no ||
de nas bcom ldan ’das (2) kyis lha rnams kyi dbang po brgya byin la ’di skad ces bka’ stsal to ||
kau shi ka khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa zung shig | kau shi ka khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa chongs shig | kau shig khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa lhogs shig | kau shi ka (3) khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa kun chub par gyis shig | kau shi ka khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa rab tu zon cig | kau shi ka khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa ston cig | kau shi ka khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa nye bar ston cig | kau shi ka khyod kyis (4) shes rab kyi pha rol tu phyin pa lung po ga shig | kau shi ka khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa kha ton du byos shig | de ci’i phyir zhe na | kau shi ka gang gi tshe lha ma yin rnams ’di lta bur sems kyi rgyu ba ’byung ste | ’di snyam du sum cu rtsa gsum pa’i lha rnams dang ’thab par bya’o ||
sum (5) cu rtsa gsum pa’i lha rnams dang lhan cig tu g.yul ’gyed par bya’o snyam na | de’i tshe kau shi ka khyod kyis shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di dran par byos shig kha ton du byos shig dang lha ma yin de dag gi sems kyi rgyu ba de lta bu de dag kyang nub par ’gyur ro ||
de skad ces bka’ (6) stsal pa dang | bcom ldan ’das la lha rnams kyi dbang po brgya byin gyis ’di skad ces gsol to ||
bcom ldan ’das ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni rig sngags chen mo’o ||
bcom ldan ’das ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni tshad ma med pa’i rig (7) sngags so ||
bcom ldan ’das ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni tshad med pa’i rig sngags so ||
bcom ldan ’das ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni gong na med pa’i rig sngags so ||
bcom ldan ’das ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni bla na (42a1) med pa’i rig sngags so ||
bcom ldan ’das ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni mnyam pa med pa’i rig sngags so ||
bcom ldan ’das ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni mi mnyam pa dang mnyam pa’i rig sngags so ||
de skad ces gsol (2) pa dang | bcom ldan ’das kyis lha rnams kyi dbang po brgya byin la ’di skad ces bka’ stsal to ||
kau shi ka de de bzhin no de de bzhin te | kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni rig sngags chen mo’o ||
kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni (3) tshad ma med pa’i rig sngags so ||
kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni tshad med pa’i rig sngags so ||
kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni gong na med pa’i rig sngags so ||
kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni bla na (4) med pa’i rig sngags so ||
kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni mnyam pa med pa’i rig sngags so ||
kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni mi mnyam pa dang mnyam pa’i rig sngags so ||
de ci’i phyir zhe na | kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol (5) tu phyin pa’i rig sngags ’di la brten nas sngon gyi de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par sangs rgyas so ||
kau shi ka ma ’ongs pa’i dus na ’byung ba’i de bzhin gshegs (6) pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya bar ’gyur ba ci snyed pa de snyed kyang kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i rig sngags ’di nyid la brten nas bla na med pa yang (7) dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya bar ’gyur ro ||
kau shi ka da ltar stong gsum gyi stong chen po’i ’jig rten gyi khams gzhal du med grangs med pa na sangs rgyas bcom ldan ’das gang su dag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par (42b1) rdzogs par sangs rgya ba de dag kyang kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i rig sngags ’di nyid la brten nas bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par sangs rgya’o ||
kau shi ka nga yang ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i rig (2) sngags ’di nyid la brten nas bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par sangs rgyas so ||
kau shi ka rig sngags ’di nyid la brten nas dge ba bcu’i las kyi lam rnams kyang ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dang ldan pa’i bsam (3) gtan bzhi ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dang ldan pa’i tshad med pa bzhi ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dad ldan pa’i gzugs med pa’i snyoms par ’jug pa bzhi ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dang (4) ldan pa’i mngon par shes pa drug rnams ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi phyogs kyi chos sum cu rtsa bdun yang ’jig rten du rab du ’byed do ||
mdor na chos kyi phung po brgyad khri bzhi stong yang ’jig rten du rab tu ’byed do ||
sangs rgyas kyi ye shes dang rang byung gi ye (5) shes dang bsam gyis mi khyab pa’i ye shes kyang ’jig rten du rab tu ’byed do ||
|| shes rab kyi pha rol tu phyin pa brgyad stong pa | bam po bzhi pa | kau shi ka gang gi tshe yang de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams (6) ’jig rten du mi ’byung bar ’gyur ba de’i tshe yang kau shi ka ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i rig sngags ’di nyid la brten nas | kau shi ka byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po rnams shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i rgyu ’thun pa sngon thos pas thabs mkhas pa dang | (7) ldan par ’gyur ro ||
kau shi ka sems can rnams la rjes su brtse ba dang ldan pa de dag kyang rjes su brtse ba’i phyir ’jig rten ’di la brten te dge ba bcu ’i las kyi lam rnams ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dang mi ldan pa’i bsam gtan bzhi ’jig rten du rab tu (43a1) ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dang mi ldan pa’i tshad med pa bzhi ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dang mi ldan pa’i gzugs med pa’i snyoms par ’jug pa bzhi ’jig rten du rab tu ’byed do ||
byang chub kyi yan lag dang mi ldan pa’i mngon (2) par shes pa lnga rnams ’jig rten du rab tu ’byed do ||
kau shi ka ’di lta ste dper na zla ba’i dkyil ’khor la rten nas sman dang skar ma thams cad stobs ci lta ba dang mthu ci lta bar kun tu snang bar byed | rgyu skar rnams kyang stobs ci lta ba dang mthu ci lta ba bzhin du snang bar byed do ||
kau shi ka de (3) bzhin du de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas ’das nas dam pa’i chos ’jig par gyur pa dang de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams ’jig rten du ma byung ba na | la la chos spyod pa dang mtshungs par (4) spyod pa dang zhi bar spyod pa dang dge bar spyod pa gang dag ’jig rten na rab tu ’dogs pa dang rab tu sgom pa de dag thams cad byang chub sems dpa’ la rang skyes shing byang chub sems dpas rab tu phye ste | byang chub sems dpa’i thabs mkhas pa las ’jug la byang chub sems dpa’ (5) rnams kyi thabs mkhas pa de yang shes rab kyi pha rol tu phyin pa las skyes par rig par bya’o ||
kau shi ka gzhan yang shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ’dzin pa dang ’chang ba dang klog pa dang kun chub par byed pa dang rab tu ’don pa dang ston pa dang nye bar ston pa dang lung ’bogs pa (6) dang kha ton byed pa dang yi ger ’dri ba dang yid la byed pa dang dran par byed pa’i rigs kyi bu dang rigs kyi bu mo rnams de’i gzhi las tsha ’di la yon tan mang po rnams re bar bya’o ||
de skad ces bka’ stsal pa dang | lha rnams kyi dbang po brgya byin gyis bcom ldan ’das la ’di (7) skad ces gsol to ||
bcom ldan ’das rigs kyi bu ’am rigs kyi bu mo de dag yang tshe ’di’i yon tan gang dag dang ldan par ’gyur | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | kau shi ka rigs kyi bu ’am rigs kyi bu mo de dag ni yang ba ma spangs pas ’chi ba’i dus byed par (43b1) mi ’gyur | dug gis ’chi ba’i dus byed par mi ’gyur | mtshon gyis ’chi ba’i dus byed par mi ’gyur | mes ’chi ba’i dus byed par mi ’gyur | chus ’chi ba’i dus byed par mi ’gyur | dbyug pas ’chi ba’i dus byed par mi ’gyur | pha rol gyi gnod pa byed pas (2) ’chi ba’i dus byed par mi ’gyur | de dag la rgyal po ’am rgyal po’i bu ’am rgyal po’i blon po chen po ’am rgyal po’i blon po dag gis gnod pa byung zhig skyes na yang | shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di dran zhing kha ton du byed pa dag la phyir mi snang bar ’gyur ro ||
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
釋提桓因白佛言。世尊。閻(8)浮提人不供養恭敬尊重讃歎般若波羅蜜。(9)爲不知得如是大利益耶。
佛言。憍尸迦。於意(10)云何。閻浮提有幾所人於佛得不壞信。幾所(11)人於法於僧得不壞信。
釋提桓因言。少所人(12)於佛得不壞信。於法於僧得不壞信。
世尊。閻(13)浮提少所人。得須陀洹斯陀含阿那含阿羅(14)漢。得辟支佛者轉復減少。能行菩薩道者亦(15)復轉少。
如是如是憍尸迦。閻浮提少所人。於(16)佛得不壞信。乃至能發阿耨多羅三藐三菩提(17)心。行菩薩道者亦復轉少。
憍尸迦。無量無邊(18)阿僧祇衆生。發阿耨多羅三藐三菩提心。於(19)中若一若二住阿毘跋致地。是故當知善男(20)子善女人。發阿耨多羅三藐三菩提心。乃(21)至能受持讀誦供養恭敬尊重讃歎般若波羅(22)蜜。
何以故。是人作是念。過去諸佛行菩薩道(23)時。從是中學。
我等亦應於是中學。般若波羅(24)蜜是我大師。
憍尸迦。若我現在若我滅後。菩(25)薩常應依止般若波羅蜜。
若善男子善女人(26)於我滅後。以供養如來故起七寶塔。
盡其形(27)壽。以好花香塗香末香衣服幢幡。供養是塔。(28)於意云何。是善男子善女人。以是因縁故。得(29)福多不。釋提桓因言。甚多世尊。
佛言憍尸迦。(543a1)若善男子善女人。供養般若波羅蜜經卷。恭(2)敬尊重讃歎。以好華香塗香末香衣服幢幡。(3)而以供養。其福甚多。
憍尸迦。置是一塔。若滿(4)閻浮提七寶塔。善男子善女人盡其形壽。以好(5)華香乃至伎樂。供養是塔。於意云何。是人以(6)是因縁故。得福多不。釋提桓因言。甚多世尊。(7)佛告憍尸迦。若善男子善女人。供養般若波(8)羅蜜經卷。恭敬尊重讃歎。以好華香塗香末(9)香衣服幢幡。其福甚多。憍尸迦。置是滿閻浮(10)提七寶塔。
若滿四天下七寶塔。若人盡形壽。(11)以花香供養乃至伎樂。
若復有人供養般若(12)波羅蜜。其福甚多。
憍尸迦。置是滿四天下七(13)寶塔。
若滿周梨迦小千世界七寶塔。若人盡(14)形。以好華香供養乃至幢幡。
若復有人供養(15)般若波羅蜜。其福甚多。
憍尸迦。置是周梨迦(16)小千世界七寶塔。若滿二千中世界七寶塔。(17)若人*盡形。以花香供養乃至幢幡。
若復有人(18)供養般若波羅蜜。其福甚多。
憍尸迦。置是二(19)千中世界。若滿三千大千世界七寶塔。若善(20)男子善女人。盡其形壽。以花香供養乃至幢(21)幡。憍尸迦。於意云何。是人以是因縁故。得福(22)多不。釋提桓因言。甚多世尊。
佛告憍尸迦。若(23)復有人供養般若波羅蜜經卷。恭敬尊重讃(24)歎花香乃至幢幡。其福甚多。
憍尸迦。置是滿(25)三千大千世界七寶塔。假令三千大千世界(26)所有衆生。一時皆得人身。是一一人起七寶(27)塔。盡其形壽。以一切好華名香幢幡伎樂歌(28)舞。供養是塔。憍尸迦。於意云何。是人以是因(29)縁故。得福多不。甚多世尊。
佛告憍尸迦。若(543b1)善男子善女人。供養般若波羅蜜經卷。恭敬(2)尊重讃歎。花香乃至幢幡。其福甚多。
Sakra: How can it be that those men of Jambudvipa, who do not copy this perfection of wisdom, nor take it up, nor study it, nor worship it, do not know that the Lord has taught that the cult of the perfection of wisdom is greatly profitable! How is it that they are not aware that the Lord has taught that the cult of the perfection of wisdom brings great advantages, fruits and rewards! But they do not know this, they are not aware of this! They have no faith in it! The Lord: What do you think, Kausika, how many of those men of Jambudvipa are endowed with perfect faith in the Buddha, the Dharma, the Samgha? (60) Sakra: Only a few.
The Lord: So it is, Kausika.
Only a few men of Jambudvipa are endowed with perfect faith in the Buddha, the Dharma and the Samgha.
Fewer than those few are those who attain the fruits of a Streamwinner, and, after that, the fruit of a Once-Returner, or of a Never-Returner.
Fewer still are those who attain Arhatship.
Fewer still realise Pratyekabuddha-enlightenment.
Fewer still raise their thoughts to full enlightenment.
Fewer still are those who, having raised their thoughts to full enlightenment, strengthen that thought.
Fewer still those who, having raised their thoughts to full enlightenment, and strengthened that thought, in addition dwell with vigor exerted.
Fewer still those who pursue meditation on the perfection of wisdom.
Fewer still those who course in the perfection of wisdom.
Fewer still those who, coursing and striving in the perfection of wisdom, abide on the irreversible Bodhisattva-stage.
Fewer still, coursing and striving in the perfection of wisdom, will know full enlightenment.
Fewer still, coursing and striving in the perfection of wisdom, do know full enlightenment.
Now, those Bodhisattvas who have stood on the irreversible Bodhisattva-stage, and who have known full enlightenment, they expound the perfection of wisdom to other sons and daughters of good family (61) who are earnestly intent, who train themselves, and strive, in the perfection of wisdom.
And they, in their turn, take up the perfection of wisdom, study
and worship it.
There are, on the other hand, countless beings who raise their thoughts to enlightenment, who strengthen that thought of enlightenment, who course towards enlightenment,
- and perhaps just one or two of them can abide on the irreversible Bodhisattva-stage!
For full enlightenment is hard to come up to if one has inferior vigour, is slothful, an inferior being, has inferior thoughts, notions, intentions and wisdom.
So then, if someone wants quickly to know full enlightenment, he should indefatigably and continually hear and study this very perfection of wisdom.
For he will understand that in the past, when he was a Bodhisattva, the Tathagata trained in the perfection of wisdom;
that also he should train in it;
that she is his Teacher.
In any case, when the Tathagata has disappeared into final Nirvana, the Bodhisattvas should run back to this very perfection of wisdom.
(62) Therefore then, Kausika, if someone would build, for the worship of the Tathagata who has disappeared into final Nirvana, many kotis of Stupas made of the seven precious things, enshrining therein the relics of the Tathagata,
and all his life honor them with flowers, etc., would he then, on the strength of that, beget a great deal of merit? Sakra: He would, O Lord.
The Lord: Greater would be the merit of someone who would truly believe in this perfection of wisdom; who would, trustingly, confiding in it, resolutely intent on it, serene in his faith, his thoughts raised to enlightenment, in earnest intent, hear it, learn it, bear it in mind, recite and study it, spread, demonstrate, explain, expound and repeat it, illuminate it in detail to others, uncover its meaning, investigate it with his mind; who, using his wisdom the fullest extent, would thoroughly examine it; who would copy it, and preserve and store away the copy – so that the good dharma might last long, so that the guide of the Buddhas might not be annihilated, so that the good dharma might not disappear,
so that the Bodhisattvas, the great beings might continue to be assisted, since their guide will not give out,
- and who, finally, would honour and worship this perfection of wisdom. (63) Greater would be the merit of the devotee of the perfection of wisdom
compared not only with that of a person who would build many kotis of Stupas made of the seven precious things, enshrining the relics of the Tathagata. It would be greater than the merit of one who would completely fill the entire Jambudvipa with such Stupas.
(64) It would be greater than the merit produced by all beings in a four-continent world system if each single one of them were to build such a Stupa.
(65) Or, equally, if all beings in a small chiliocosm,
(66) or in a medium dichiliocosm,
(67) or in a great trichiliocosm would do likewise.
(68) Or, if, to put an imaginary case, all beings in a great trichiliocosm should simultaneously become human beings, and each one of them build such a Stupa; and if each one of them should build all those Stupas, and honor them for an aeon or the remainder of an aeon;
(69) still the devotee of the perfection of wisdom would have greater merit than that which results from the effect of the meritorious deeds of all those beings who erect and worship those countless Stupas.