punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām amasaṃkhyeyānāṃ parasattvānāṃ parapudgalānāṃ tāny unmiñjitanimiñjitāni yathābhūtaṃ prajānāti |
iha subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti |
kathaṃ ca subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti? tathā subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti, yathā tathatā |
evaṃ hi subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti |
evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ |
iha subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti |
kathaṃ ca subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti? tathā subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti, yathā tathatā |
evaṃ hi subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti |
evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ parasattvānāṃ parapudgalānāṃ tāny unmiñjitanimiñjitāni yathābhūtaṃ prajānāti |
evaṃ hi subhūte tathāgatas tathāgatatathatayā ca skandhatathatayā ca unmiñjitanimiñjitatathatayā ca tathatāṃ prajñapayati |
yaiva ca subhūte skandhatathatā, saiva lokasyāpi tathatā |
tat kasya hetoḥ? uktaṃ hy etat subhūte tathāgatena - pañca skandhā loka iti saṃjñātāḥ iti |
tasmāt tarhi subhūte yā skandhatathatā, sā lokatathatā |
yā lokatathatā, sā sarvadharmatathatā |
yā sarvadharmatathatā, sā srotaāpattiphalatathatā |
yā srotaāpattiphalatathatā, sā sakṛdāgāmiphalatathatā |
yā sakṛdāgāmiphalatathatā, sā anāgāmiphalatathatā |
yā anāgamiphalatathatā, sā arhattvaphalatathatā |
yā arhattvaphalatathatā, sā pratyekabuddhatvatathatā |
yā pratyekabuddhatvatathatā, sā tathāgatatathatā |
iti hi tathāgatatathatā ca skandhatathatā ca sarvadharmatathatā ca sarvāryaśrāvakapratyekabuddhatathatā ca ekaivaiṣā tathatā anekabhāvābhāvāpagatā anekatvād anānātvād akṣayatvād avikāratvād advayatvād advaidhīkāratvāt |
evam eṣā subhūte tathatā tathāgatena prajñāpāramitām āgamyābhisaṃbuddhā |
evaṃ hi subhūte prajñāpāramitā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānām asya lokasya saṃdarśayitrī |
evaṃ hi subhūte tathāgato ’sya lokasya lokaṃ saṃdarśayati |
evaṃ cāsya lokasya darśanaṃ bhavati - evaṃ hi subhūte prajñāpāramitā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ mātā jananī janayitrī |
evaṃ hi subhūte tathāgatas tathatām abhisaṃbudhya lokasya tathatāṃ jānāti, avitathatāṃ jānāti, ananyatathatāṃ jānāti |
evaṃ ca subhūte tathāgatas tathatām abhisaṃbuddhaḥ saṃstathāgata ity ucyate ||
de nas tshe dang ldan pa shā ri’i bus tshe dang ldan pa rab ’byor la ’di skad (6) ces smras so ||
tshe dang ldan pa rab ’byor byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang rnam par thar pa’i sgo stong pa nyid dang mtshan ma med pa dang smon pa med pa gsum rmi lam na sgom na ci de’i shes rab kyi pha rol tu phyin pa rnam par ’phel bar ’gyur ram | rab ’byor gyis smras pa | tshe dang ldan (7) pa shā ri’i bu gal te nyin par bsgoms pas rnam par ’phel na ni rmi lam na yang rnam par ’phel lo ||
de ci’i phyir zhe na | tshe dang ldan pa shā ri’i bu rmi lam dang nyin par ni rnam par mi rtog pa’o zhes bcom ldan ’das kyis gsungs te | tshe dang ldan pa shā ri’i bu gal te byang chub sems dpa’ sems (196a1) dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa rnyed pa de nyin gcig bzhin du shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod na de’i tshe shes rab kyi pha rol tu phyin pa la goms pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po de’i rmi lam na yang shes rab kyi pha rol tu phyin pa rgyas par ’gyur ro ||
shā x96a.2)] ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gang yang skyes pa ’am bud med gang rmi lam na dge ba ’am mi dge ba’i las shig byed na ci de’i las sogs pa ’am nye bar sogs par ’gyur ram | rab ’byor gyis smras pa | ci ltar bcom ldan ’das kyis chos thams cad rmi lam lta bu’i zhes (3) gsungs pa de ltar na las de sogs pa ’am nye bar sogs par mi ’gyur ro ||
tshe dang ldan pa shā ri’i bu de ste yang skyes bu des da nas rnam par rtog cing gsad par ’du shes bskyed na las de sogs pa ’am nye bar sogs par ’gyur ro ||
tshe dang ldan pa shā ri’i bu yang ci ltar rmi lam na srog gcod (4) pa byas nas rnam par rtog cing gsad par ’du shes bskyed nas gal te sad nas kyang ’di ltar rnam par rtog ste | a la la bsad do legs par bsad do shin tu bsad do ngas bsad do snyam du gang de ltar rtog cing bsod par ’du shes bskyed na ni tshe dang ldan pa shā ri’i bu las de sogs pa ’am nye bar (5) sogs par ’gyur ro ||
shā ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gal te skyes bu de sad nas kyang ’di ltar rnam par rtog cing | gsad pa’i ’du shes bskyed de a la la bsad do legs par bsad do shin tu bsad do ngas bsad do snyam du rnam par rtog cing gsod par ’du shes bskyed na (6) de bzhin du las de sogs pa’am nye bar sogs par ’gyur na | sangs rgyas bcom ldan ’das kyang zad pa’i ’du shes kyi rnam par rtog pa bskyed par mdzad pas de’i yang las de sogs pa ’am nye bar sogs par ’gyur ram | rab ’byor gyis smras pa | tshe dang ldan pa shā ri’i bu de ni ma yin no ||
de (7) ci’i phyir zhe na | de bzhin gshegs pa ni rtog pa dang rnam par rtog pa thams cad dang bral ba yin te | ’di lta ste nam mkha’ lta bu nyid do ||
tshe dang ldan pa shā ri’i bu de bzhin du dmigs pa med par las mi skye dmigs pa med par sems mi skye ste | tshe dang ldan pa shā ri’i bu de lta bas na (196b1) las ni dmigs pa dang bcas pa nyid du skye’i dmigs pa med par ma yin no ||
sems ni dmigs pa dang bcas pa nyid du skye’i dmigs pa med par ma yin no ||
tshe dang ldan pa shā ri’i bu mthong ba dang thos pa dang rtogs pa dang rnam par shes pa’i chos rnams la blo ’jug ste de la blo la la ni (2) kun nas nyon mongs pa yongs su ’dzin blo la la ni rnam par byang ba yongs su ’dzin te | tshe dang ldan pa shā ri’i bu de lta bas na sems pa ni dmigs pa dang bcas par skye’i dmigs pa med par ma yin no ||
sems ni dmigs pa dang bcas par skye’i dmigs pa med par ma yin no ||
196b.3)] shā ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gang gi tshe dmigs pa thams cad dben no zhes bcom ldan ’das kyis bka’ stsal na | tshe dang ldan pa rab ’byor de’i tshe ci’i phyir sems pa dmigs pa dang bcas par skye’i dmigs pa med par mi skye | rab ’byor gyis smras pa | tshe (4) dang ldan pa shā ri’i bu mtshan mar byas nas dmigs pa rnams med pa nyid la dmigs par byas nas dmigs pa dang bcas par sems pa skye’i dmigs pa med par ni ma yin no ||
tshe dang ldan pa shā ri’i bu sems pa ni dben pa ste mtshan ma yang dben pa’o ||
de bzhin du ma rig pa’i rkyen (5) gyis ’du byed rnams kyang dben pa’o || ’du byed kyi rkyen gyis rnam par shes pa yang dben pa’o zhes bya ba nas skye ba’i rkyen gyis rga shi yang zhes bya ba’i bar du yang dben pa’o ||
tshe dang ldan pa shā ri’i bu de bzhin du dmigs pa de dag thams cad ni dben pa’o ||
sems pa yang mtshan (6) mas dben pa ste ’jig rten gyi tha snyad la brten nas dmigs pa dang bcas pa’i sems skye’o ||
shā ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gang gi tshe byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang rmi lam na sbyin pa sbyin par byed cing sbyin pa de yang bla na med pa yang dag par rdzogs (7) pa’i byang chub tu yongs su bsngo na ci de’i tshe sbyin pa de yongs su bsngos pa zhes bya ’am | rab ’byor gyis smras pa | tshe dang ldan pa shā ri’i bu byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di mngon du ’dug na | ’di ni bar du mchod par bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub (197a1) tu de bzhin gshegs pas lung bstan te don ’di lus kyis mngon sum du byed pa yin gyis ’di la dris shig dang ’dis don ’di’i lan ldon par ’gyur ro ||
de nas tshe dang ldan pa shā ri’i bus byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa la ’di skad ces smras so ||
197a.2)] tshe dang ldan pa byams pa gnas brtan rab ’byor ’di skad du byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di don ’di’i lan ldon no zhes zer na tshe dang ldan pa ma pham pa don ’di’i lan lon cig | de nas byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pas tshe dang ldan pa rab ’byor la (3) ’di skad ces smras so ||
tshe dang ldan pa rab ’byor gang ’di skad du byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di don ’di’i lan ldon no zhes zer na tshe dang ldan pa rab ’byor ci byams pa zhes bya ba’i ming gang yin pa de don ’di’i lan ldon tam | de ste gzugs lan ldon tam | de (4) ste tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang rnam par shes pa lan ldon tam | de ste kha dog lan ldon tam | de ste dbyibs lan ldon tam | de ste gzugs kyi stong pa nyid gang yin pa de lan ldon tam | de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang rnam par shes pa’i stong pa (5) nyid gang yin pa de lan ldon | tshe dang ldan pa rab ’byor gzugs kyi stong pa nyid gang yin pa des ni lan ldon mi nus so ||
de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang | tshe dang ldan pa rab ’byor rnam par shes pa’i stong pa nyid gang yin pa des ni lan ldon mi nus so ||
tshe (6) dang ldan pa rab ’byor chos gang lan ldon par byed pa’i chos de yang bdag gis yang dag par rjes su ma mthong ngo ||
chos gang la lan glan bar bya ba’i chos de yang bdag gis yang dag par rjes su ma mthong ngo ||
chos gang gis lan glan par bya ba’i chos de yang bdag gis yang (7) dag par rjes su ma mthong ngo ||
chos gang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu lung bstan pa’i chos de yang bdag gis yang dag par rjes su ma mthong ngo ||
de nas tshe dang ldan pa shā ri’i bus byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa la ’di skad ces smras so ||
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
身異神異。
是見依色。
依受(8)想行識。
如是須菩提。如來因般若波羅蜜。知(9)衆生諸出沒。
復次須菩提。如來因般若波羅(10)蜜。知色相。
云何知色相。知如如。
須菩提。如(11)來知受想。行識相。
云何知識相。知如如。
須菩(12)提。五陰如即是如來所説出沒。
如五陰如即(13)是世間如。
五陰如即是一切法如。
一切法如即(14)是須陀洹果如。
斯陀含果阿那含果阿羅漢(15)果辟支佛道如。
辟支佛道如即是如來如。
是(16)諸如皆是一如。無二無別無盡無量。
如是須(17)菩提。如來因般若波羅蜜。得是如相。
如是須(18)菩提。般若波羅蜜。示諸佛世間。能生諸佛。
It is thanks to the perfection of wisdom that the Tathagata knows those positive and negative statements for what they really are.
(271) The Tathagata cognizes the skandhas as identical with Suchness.
That is why He knows, thanks to perfect wisdom, those positive and negative statements for what they really are.
It is thus that the Tathagata makes known Suchness through the Suchness of the Tathagata, through the Suchness of the skandhas, through the Suchness of the positive and negative statements.
And just that Suchness of the skandhas, that is also the Suchness of the world.
For it has been said by the Tathagata that “the five skandhas are reckoned as the ‘world.’”
Therefore then, Subhuti, that which is the Suchness of the skandhas, that is the Suchness of the world;
that which is the Suchness of the world, that is the Suchness of all dharmas;
that which is the Suchness of all dharmas that is the Suchness of the fruit of a Streamwinner,
and so on, up to:
that is the Suchness of Pratyekabuddhahood, that is the Suchness of the Tathagata.
In consequence all this Suchness, - the Suchness of the Tathagata, of the skandhas, of all dharmas, of all holy Disciples and Pratyekabuddhas - is just one single Suchness, is without any trace of the variety of positivity and negativity, as being one, non-different, inextinguishable, unaffected, non-dual, without cause for duality.
(272) That is this Suchness which the Tathagata has, thanks to the perfection of wisdom, fully known.
It is thus that perfect wisdom instructs the Tathagata in this world.
It is thus that the Tathagata shows up the world to this infatuated world for what it really is.
And thus a vision of this world takes place. It is thus that perfect wisdom is the mother of the Tathagatas, who has generated them.
It is thus that the Tathagata, after he has been enlightened as to Suchness, cognizes the Suchness of the world, its Non-falseness, its unaltered Suchness.
And in consequence, just because he has been enlightened about Suchness [tathatā] is the Tathagata called a ‘Tathagata.’