bsgom pa la rab tu zhugs pa’i byang chub sems dpa’ ni bzhi bcur gcig med pas bshad de, 1) rang gi gnas dang, 2) shin tu tshor ba dang, 3) shin tu gnas pa dang, 4) shin tu rnam par byang ba dang, 5) brtson ’grus shin tu gnyen por gyur pa dang, 6) brtson ’grus shin tu sbyangs pa dang, 7) brtson ’grus thob pa dang, 8) brtson ’grus shin tu brtan pa dang, 9) mos pa la shin tu gnas pa’i brtson ’grus dang, 10) brtson ’grus la shin tu gnas pa dang, 11) sems la shin tu gnas pa dang, 12) dpyod pa la shin tu gnas pa dang, 13) dad pa’i mchog dang, 14) brtson ’grus kyi mchog dang, 15) dran pa’i mchog dang, 16) ting nge ’dzin gyi mchog dang, 17) shes rab kyi mchog dang, 18) dad pa mi tshugs pa dang, 19) brtson ’grus mi tshugs pa dang, 20) dran pa mi tshugs pa dang, 21) ting nge ’dzin mi tshugs pa dang, 22) shes rab mi tshugs pa dang, 23) dran pa shin tu ’brel pa dang, 24) rab tu shes pa shin tu ’brel pa dang, 25) brtson ’grus shin tu ’brel pa dang, 26) dga’ ba shin tu ’brel pa dang, 27) bag yangs shin tu ’brel pa dang, 28) ting nge ’dzin shin tu ’brel pa dang, 29) btang snyoms shin tu ’brel pa dang, 30) rnam par mi rtog pa dang, 31) shin tu rtog pa dang, 32) dul ba dang, 33) zhi ba dang, 34) rab tu zhi ba dang, 35) shin tu ’byung ba dang, 36) dga’ ba dang ldan pa dang, 37) mthu che ba dang, 38) bsdus pa’i rnal ’byor la zhugs pa dang, 39) spros pa’i rnal ’byor la zhugs pa’o – "The bodhisattva making progress in cultivating by meditation (bhāvanāpratipanna) is explained as being of thirty-nine kinds ..."
de la rang gi gnas dang, shin tu tshor ba dang, shin tu gnas pa dang, shin tu rnam par byang ba’i dbang du byas nas btsun pa sha ra dvaa ti’i bu gzhan yang byang chub sems dpa’ rnams kyi zhes bya ba la sogs pa gsungs so. ’dir yang bstan pa dang bshad pa’i tshul du rig par bya ste, de la byang chub sems dpa’ rnams kyi dran pa nye bar gzhag pa bzhi bsgom pa yang mi zad pa ste, bzhi gang zhe na zhes bya ba la sogs pa ni bstan pa’i tshul lo, lhag ma rnams ni bshad pa’i tshul lo.
byang chub kyi phyogs kyi chos sum cu rtsa bdun la dran pa nye bar gzhag pa bzhi nas stobs lnga’i bar gyis ni mthong ba’i lam la sbyor bar byed pa yin pas bsdus pa’i don sbyor ba’i lam bstan par sbyar ro – "Since out of the thirty-seven wings of awakening (saptatriṃshadbodhipakṣadharma) the items from the fourfold practice of recollection (catuḥsmṛtyupasthāna) to [and including] the five powers (panycabala) are practices (prayoga) for the sake of The Path of Seeing (darshanamārga), the summary (piṇḍārtha) is called The Path of Practice (prayogamārga)."
gzhan yang zhes bya ba ni gong du bshad par zad do.
byang chub sems dpa’ rnams kyis bsgom par bya ba’i dran par nye ba gzhag pa ni dran pa byang chub sems dpa’ rnams kyi nye bar gzhag pa ste, dran pa ni shes rab bo, nye bar gzhag pa ni ting nge ’dzin to, de gnyis kyis bsgom pa’i yul bzhi yod pas dran pa nye bar gzhag pa bsgom pa’o. de dag bsgom pa mi zad pa yang sems can rnams kyi lus dang, tshor ba dang, sems dang, chos rnams mi zad pa’i phyir de bsgom par byed pa’i dran pa nye bar gzhag pa yang mi zad pa’o – "As for the practice of recollection to be cultivated [or meditated on] by the bodhisattvas, recollection is the bodhisattvas’ practice [thus forming a karmadhāraya compound] (bodhisattvair bhāvayitavyaṃ smṛtyupasthānam iti smṛtir bodhisattvānām upasthānam). Recollection is insight (smṛtiḥ prajnyā), and practice is concentration (upasthānaṃ samādhiḥ). And since there are four fields of meditation for those two things, it is meditation by the practice of recollection (tābhyāṃ dvābhyāṃ catvāro bhāvanāviṣayā iti smṛtyupasthānabhāvanā). The meditations on those are imperishable (teṣāṃ bhāvanākṣayā): since the bodies, feelings, thoughts and moments of existence of living beings are imperishable (sattvānāṃ kāyavedanācittadharmākṣayatayā), the practice of recollection meditating on them is also imperishable (tadbhāvayitṛ smṛtyupasthānam apy akṣayam)."
Cf. Abhidharmasamuccaya p. 7116-19: smṛtyupasthānānām ālambanaṃ katamat / kāyo vedanā cittaṃ dharmāḥ // api khalv ātmāshrayavastu ātmopabhogavastu ātmavastu ātmasaṃkleshavyavadānavastu ca // svabhāvaḥ katamaḥ / prajnyā smṛtish ca //