You are here: BP HOME > TLB > PP: Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā > fulltext
PP: Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā

Choose languages

Choose images, etc.

Choose languages
Choose display
  • Enable images
  • Enable footnotes
    • Show all footnotes
    • Minimize footnotes
DiacriticaDiacritica-helpSearch-help
ā ī ū
ñ
ś ź
š č ǰ γ    
Note on the transliteration:
The transliteration system of the BP/TLB is based on the Unicode/UTF-8 system. However, there may be difficulties with some of the letters – particularly on PC/Windows-based systems, but not so much on the Mac. We have chosen the most accepted older and traditional systems of transliteration against, e.g, Wylie for Tibetan, since with Unicode it is possible, in Sanskrit and Tibetan, etc., to represent one sound with one letter in almost all the cases (excepting Sanskrit and Tibetan aspirated letters, and Tibetan tsa, tsha, dza). We thus do not use the Wylie system which widely employs two letters for one sound (ng, ny, sh, zh etc.).
 
Important:
We ask you in particular to note the use of the ’ apostrophe and not the ' representing the avagrāha in Sanskrit, and most important the ’a-chuṅ in Tibetan. On the Mac the ’ is Alt-M.
 
If you cannot find the letters on your key-board, you may click on the link "Diacritica" to access it for your search.
Choose specific texts..
    Click to Expand/Collapse Option Complete text
Click to Expand/Collapse Option1. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option2. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option3. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option4. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option5. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option6. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option7. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option8. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option9. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option10. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option11. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option12. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option13. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option14. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option15. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option16. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option17. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option18. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option19. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option20. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option21. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option22. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option23. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option24. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option25. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option26. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option27. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option28. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option29. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option30. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option31. Parivarta
Click to Expand/Collapse Option32. Parivarta
  punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāḥ sattvāḥ, asaṃkhyeyāḥ sattvā iti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāḥ sattvāḥ, asaṃkhyeyāḥ sattvā iti yathābhūtaṃ prajānāti? sattvāsvabhāvatayā subhūte aprameyāḥ sattvā asaṃkhyeyāḥ sattvā iti yathābhūtaṃ prajānāti |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāḥ sattvā asaṃkhyeyāḥ sattvā iti yathābhūtaṃ prajānāti |  yāny api tāni subhūte aprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ cittacaritāni, tāny api subhūte tathāgataḥ sattvāsadbhāvatayaiva prajānāti |  evaṃ khalu subhūte prajñāpāramitām āgamya tathāgato ’prameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānām aprameyāṇy asaṃkhyeyāni cittacaritāni ca yathābhūtaṃ prajānāti |  evaṃ hi subhūte prajñāpāramitā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānām asya lokasya saṃdarśayitrī || 
rab ’byor de ltar byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po de dag khyim na gnas te | ’di ltar shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i stobs bskyed pa thob pa’i phyir ro ||  rab ’byor rnam pa de dag dang rtags (2) de dag dang mtshan ma de dag dang ldan pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las phyir mi ldog par gzung bar bya’o ||  rab ’byor gzhan yang phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po la gnod (3) sbyin chen po lag na rdo rje rtag par phyi bzhin ’brang bar ’gyur te | de thub par dka’ zhing mi dang mi ma yin pa dag gis ’da’ bar bya mi nus par ’gyur ro ||  sems can thams cad kyis bsnyen dka’ bar ’gyur ro ||  de sems mi g.yeng bar ’gyur dbang po ma tshang bar (4) mi ’gyur te | dbang po yongs su rdzogs par ’gyur zhing dbang po yongs su ma rdzogs par mi ’gyur skyes bu khyu mchog gi dbang po dang ldan par ’gyur te skyes bu dam pa ma yin par mi ’gyur | de bud med dag dbang du bya ba’i sngags kyi rigs dang rtsi dang rig pa dang sman (5) la sogs pa de dag thams cad thams cad kyi thams cad du mi sbyor te | ’tsho ba yongs su dag par ’gyur log pas ’tsho bar mi ’gyur ro ||  rtsod pa dang rgol bar smra ba’i dang tshul can du mi ’gyur lta ba drang por ’gyur ba dag la mi stong gzhan la mi smod de | de yon tan (6) de dag dang gzhan dag dang yang ldan par ’gyur ro ||  de skyes pa dang bud med dag la khyod kyi bu phor ’gyur ro zhe ’am bu mor ’gyur ro zhes lung mi ston te de la de lta bu la sogs pa’i kun ston pa’i nyes pa de lta bu’i ngo bo mi ’byung ngo || 
             
             
..  ..  ..  ..  ..  ..  .. 
何以故。須(15)菩提。空是不壞相。    無相無作是不壞相。  般若(16)波羅蜜如是示世間。    復次須菩提。佛隨無量(17)無邊衆生性故。如實知其心。   
3. How the Tathagata knows the thoughts of beings [(cm :: Conze 1975: 173, fn.: *The following disquisition is quite unintelligible as it stands. I have therefore freely interpolated the comments of Haribhadra’s commentary.)]  Moreover, Subhuti, thanks to this perfection of wisdom the Tathagata wisely knows immeasurable and incalculable beings as they really are.  And that through the absence of own-being in beings.    (257) The Tathagata also knows wisely the thoughts and doings of immeasurable and incalculable beings, since beings have no real existence [as separate individualities].     
(127) punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ saṃkṣiptāni cittāni saṃkṣiptāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ saṃkṣiptāni cittāni saṃkṣiptāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? sa saṃkṣepaṃ kṣayataḥ kṣayaṃ cākṣayato yathābhūtaṃ prajānāti |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ saṃkṣiptāni cittāni saṃkṣiptāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor rnam pa de dag dang rtags de (7) dag dang mtshan ma de dag dang yang ldan na byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las phyir mi ldog par gzung bar bya’o ||  rab ’byor gzhan yang rnam pa gang dag dang rtags gang dag dang mtshan ma gang dag dang ldan pa’i byang chub (185a1) sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las phyir mi ldog par rig par bya ba’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po phyir mi ldog pa’i rnam pa gang yin pa dang rtags gang yin pa dang mtshan ma gang yin pa’i rnam pa de dag dang (2) rtags de dag dang mtshan ma de dag bstan par bya’o ||  yang de dag gang zhe na ’di lta ste de dag phung po dang skye mched dang khams dang rten cing ’brel bar ’byung ba’i sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas so || 
     
     
..  ..  .. 
     
Moreover, the Tathagata, thanks to the perfection of wisdom, wisely knows as they really are the collected thoughts of countless beings as ‘collected thoughts.’  And how does the Tathagata know them? He wisely sees that collectedness is equivalent to extinction [of the individual thought which, empirically speaking, has ceased to exist, being merged into the absolute]. And also that that extinction is [if we consider its true reality], just non-extinction.   
punar aparaṃ subhūte tathāgatā imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ vikṣiptāni cittāni vikṣiptāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ vikṣiptāni cittāni vikṣiptāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? dharmatātaḥ subhūte tāni cittāni vikṣiptāni |  alakṣaṇāni hi tāni cittāni akṣīṇāny avikṣīṇāny avikṣiptāni tāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  evaṃ hi subhūte tathāgatā imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ vikṣiptāni cittāni vikṣiptāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
de dag ni ’du ’dzi la dga’ ba’i gtam gyi sbyor ba dang (3) rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas so ||  rgyal po’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas so ||  rkun po’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas so ||  dmag gi gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi (4) gnas | thab mo’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | grong dang grong khyer dang grong rdal dang ljongs dang yul ’khor dang rgyal po’i pho brang ’khor gyi gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | bdag gi gtam gyi sbyor ba dang (5) rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | blon po dang blon po chen po’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | skyes pa dang bud med dang ma ning gi gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | bzhon pa dang skyed mos tshal dang (6) gtsug lag khang dang gzhal yas khang dang mtshe’u dang mtsho dang lteng ka dang rdzing dang nags tshal dang kun dga’i rab dang ri’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | gnod sbyin dang srin po dang yi dgas dang sha za dang lus srul po dang grul bum gyi (7) gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | zas dang btung ba dang gos dang rgyan dang spos dang phreng ba dang byug pa’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | srang dang lam gyi bzhi mdo dang dpong sa dang tshong ’dus dang bu bza’i gtam (185b1) gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | glu dang gar dang | snyan pa brjod pa dang bro brdung ba dang rol mo mkhan gyi gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | rgya mtsho dang chu bo dang gling gi gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi (2) gnas | chos dang ’gal ba’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | so so’i skye bo la dga’ ba’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas te | gzhan du na shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba (3) la brtson par gnas shing thams cad mkhyen pa dang ldan pa’i yid la byed pa dag dang ma bral bar ’gyur te | de dag ni thab mo dang mtshang ’dru ba dang rtsod pa dang rgol ba’i gtam gyi sbyor ba dang rjes su sbyor ba la brtson par mi gnas | de dag ni chos ’dod pa kho nar ’gyur (4) te chos ma yin par ’dod par mi ’gyur | de dag ni mi ’byed pa rjod pa smra bar ’gyur te ’byed pa rjod pa smra bar mi ’gyur de dag ni mdza’ bar ’dod pa yin te mi mdza’i bar ’dod pa ma yin de dag ni chos smra bar ’gyur te chos ma yin pa smra bar mi ’gyur de dag ni de bzhin (5) gshegs pa mthong ba kho nar ’dod pas re bar byed de ’jig rten gyi khams gzhan dag na gang de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas bzhugs te ’tsho zhing gzhes pa de dag gi drung du nye bar skye bar bya ba’i phyir sems bskyed cing de dag ’dod (6) na der nye bar skyes te | de dag de ltar de bzhin gshegs pa la blta ba dang de bzhin gshegs pa la bsnyen bkur bya ba dang mi bral bar ’gyur ro || 
       
       
..  ..  ..  .. 
如是須菩提。般(18)若波羅蜜示諸佛世間。       
Furthermore the Tathagata wisely knows the distracted thoughts of beings for what they are.  For he wisely knows that thoughts are distracted [by the objects of the external world because no attention is paid to] the realm of Dharma.  On the other hand he knows that those thoughts, as they really are in ultimate reality, are without marks, do not get extinguished [from moment to moment], that their continuity is not interrupted, and that they are not really distracted [because they cannot, in actual fact, be directed on external objects].   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānām aprameyākṣayāṇi cittāny aprameyākṣayāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānām aprameyākṣayāṇi cittāni aprameyākṣayāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? tasya subhūte tathāgatasyādhiṣṭhitaṃ bhavati tac cittam, anirodham anutpādam asthitam anāśrayam asamam aprameyam asaṃkhyeyam, yenaiva yathābhūtaṃ prajānāti ākāśāprameyākṣayatayā cittāprameyākṣayateti |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānām aprameyākṣayāṇi cittāny aprameyākṣayāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor gzhan yang phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po dag ni ’dod pa na spyod pa’i lha dag las (7) shi ’phos pa dang gzugs na spyod pa’i lha dag las shi ’phos pa dang gzugs med pa na spyod pa’i lha dag las shi ’phos nas ’dzam bu’i gling gi yul gyi dbus ’di nyid kyi nang na | mi dag sgyu rtsal la mkhas pa snyan dngags la mkhas pa sngags dag la mkhas pa rig (186a1) pa dag la mkhas pa bstan bcos dag la mkhas pa mtshan ma dag la mkhas pa chos kyi don la mkhas pa dag yod par skye ste | mtha’ ’khob kyi skye bo dag tu skye ba ni nyung | phal cher yul gyi dbus su skye’o ||  gang dag mtha’ ’khob kyi skye bo’i nang du skyes pa de dag kyang grong khyer chen po’i (2) nang du skyes te | de dag la yang yon tan ’di dag yod do ||  rab ’byor rnam pa de dag dang rtags de dag dang mtshan ma de dag dang ldan pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las phyir mi ldog par gzung bar bya’o || 
     
     
..  ..  .. 
復次須菩提。衆生亂(19)心攝心。是亂心攝心。佛如實知。  須菩提。云何(20)如來。知諸衆生亂心攝心。以法相故知。   
(258) The Tathagata knows the infinite and inexhaustible minds of beings.  For the Tathagata in his great compassion, has willed a mind by which he wisely knows as it really is that “in the likeness of the immeasurable inextinction of space should the immeasurable inextinction of the minds of all beings be understood.” And that mind of the Buddha is never stopped, it was never produced, it has no duration in between production and stopping, it gives no support, it is infinite, since it cannot be measured, and it is inexhaustible, like the realm of Dharma itself.  The Tathagata knows the polluted minds of beings for what they are. 
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ saṃkliṣṭāni cittāni saṃkliṣṭāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ saṃkliṣṭāni cittāni saṃkliṣṭāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? asaṃkleśasaṃkliṣṭāni subhūte tāni cittāni asaṃketāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ saṃkliṣṭāni cittāni saṃkliṣṭāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor (3) gzhan yang phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ’di snyam du bdag phyir mi ldog pa ’am phyir mi ldog pa ma yin pa snyam du mi sems te | de ni ’di ltar rang gi sa la the tshom mi skye som nyi mi byed de kun tu zhum par yang mi ’gyur ro ||  rab ’byor ’di lta ste dper na rgyun du zhugs pa ni (4) rang gis rgyun du zhugs pa’i ’bras bu la nem nur mi byed the tshom mi za ba de bzhin du | rab ’byor phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yang rang gi byang chub sems dpa’i sa la nem nur mi byed the tshom mi za som nyir mi byed de rang gi sa la de kun tu zhum par mi ’gyur ro ||  (5) bdud kyi las skyes shing byung ba rnams kyang myur du rig cing de dag bdud kyi las skyes shing byung ba rnams kyi dbang du mi ’gro’o || 
     
     
..  ..  .. 
  須菩(21)提。法相故知心非亂。如是知亂心。  云何如(22)來知攝心。須菩提。如來知心盡相。如實知盡(23)相。 
For he knows that the minds of ordinary people are not actually polluted by the polluting forces of perverted views, which, being nothing but wrong ideas, do not really find a place in them.     
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām asaṃkliṣṭāni cittāny asaṃkliṣṭāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām asaṃkliṣṭāni cittāny asaṃkliṣṭāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? prakṛtiprabhāsvarāṇi subhūte tāni cittāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ (128) prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām asaṃkliṣṭāni cittāny asaṃkliṣṭāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor ’di lta ste dper na skyes bu zhig gis mtshams med pa byas nas ’chi ka’i gnas skabs kyi bar du mtshams med pa’i sems de dang mi ’bral bar ’gyur te | (6) sems de bsal ba ’am gnan par mi nus shing ’chi ka’i dus kyi bar du de’i sems de rjes su ’brang ngo ||  rab ’byor de bzhin du phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po’i phyir mi ldog pa’i sems kyang gnas par ’gyur zhing rang gi phyir mi ldog pa’i sa las mi bskyod par ’gyur (7) te | de lha dang mi dang lha ma yin du bcas pa’i ’jig rten gyis kyang bskyod pa ’am bsgrul bar mi nus so ||  bdud kyi las skyes shing byung ba dag kyang rig par byed de bdud kyi las skyes shing byung ba dag gi dbang du mi ’gro ste de rang gi sa la nem nur mi byed cing the tshom mi byed pas tshe ’phos na yang nyan (186b1) thos kyi sems dang rang sangs rgyas kyi sems mi skye’o || 
     
     
..  ..  .. 
如是知攝心。  復次須菩提。衆生染心如來(24)如實知染心。恚心癡心如實知恚心癡心。  云(25)何如來。如實知染心。如實知恚心。如實知癡(26)心。須菩提。染心如實相即非染心。恚心癡心(27)如實相。即非恚心癡心。 
(259) The Tathagata knows unpolluted thoughts for what they are.  For he knows that those minds are transparently luminous in their essential original nature.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ līnāni cittāni līnāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ līnāni cittāni līnāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? anālayalīnāni subhūte tāni cittāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ līnāni cittāni līnāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
de tshe ’phos na yang ’di snyam du sems te bdag ni mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya bar mi ’gyur te | bdag ni bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya’o snyam nas da rang gi sa la gnas shing de gzhan gyi (2) dring mi ’jog par ’gyur rang gi sa la mi brdzi bar ’gyur ro ||  de ci’i phyir zhe na | de ni ’di ltar mi ’phrogs pa’i sems dang mi ’phrogs pa’i ye shes kyis gnas pa dang ldan par ’gyur ba’i phyir ro ||  gal te yang bdud sdig can sangs rgyas kyi cha byad kyis nye bar ’ongs te der nye bar ’ongs nas (3) ’di skad zer te khyod ’di nyid du dgra bcom pa nyid mngon sum du gyis shig khyod ni bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu lung ma bstan te | rnam pa gang dag dang rtags gang dag dang mtshan ma gang dag dang ldan na byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs (4) pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya ba’i rnam pa de dag med rtags de dag med mtshan ma de dag med de dag yod pa ma yin na ci khyod de la spyod dam zhes zer la | gal te yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po’i sems gzhan du gyur na | rab ’byor byang chub sems dpa’ (5) sems dpa’ chen po ’di ni sngon gyi de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams kyis bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu lung ma bstan par rig par bya’o || 
     
     
..  ..  .. 
如是須菩提。諸佛從(28)般若波羅蜜生薩婆若智。    云何如來。離染心(29)如實知離染心。離恚心。如實知離恚心。離癡(558a1)心如實知離癡心。須菩提。離染心中無離染(2)心相。離恚心中。無離恚心相。離癡心中無離(3)癡心相。 
The Tathagata knows slack thoughts for what they really are.  For he knows that those thoughts are in reality unable to slouch on any resting place.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ pragṛhītāni cittāni pragṛhītāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ pragṛhītāni cittāni pragṛhītāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? agrāhyāṇi subhūte tāni cittāni pragrahītavyāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ pragṛhītāni cittāni pragṛhītāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
gal te yang ’di snyam du kye ma ’di ni bdud sdig can yin te sangs rgyas kyi cha (6) byad du mngon par sprul nas ’ongs pa ’am bdud kyi byin gyis brlabs pa’am bdud kyis sprul pa zhig yin te | ’di ni de bzhin gshegs pa ma yin no de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas kyis ci skad gsungs pa de ni de bzhin te | gzhan du ma (7) yin no zhes sems sam | gal te de ’di snyam du so sor rtog cing ’di snyam du sems te kye ma ’di ni bdud sdig can gyis sangs rgyas su byin gyis brlabs te bdag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las dpral bar ’dod do snyam la | rab ’byor gal te bdud sdig can phyir log na (187a1) byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ’di ni sngon gyi de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams kyis bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu lung bstan pa ste | byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ’di ni phyir mi (2) ldog pa’i byang chub sems dpa’i sa la gnas par rig par bya’o ||  rab ’byor gal te byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po la rnam pa ’di dag dang rtags ’di dag dang mtshan ma ’di dag yod na rab ’byor ji ltar de la yon tan ’di dag yod pa dang sbyar na kye ma byang chub sems dpa’ (3) sems dpa’ chen po ’di ni gdon mi za bar sngon gyi de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams kyis lung bstan pa ste | byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ’di ni phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’i sa la gnas pa yin par rig par bya’o ||  de (4) ci’i phyir zhe na | de ni ’di ltar phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po’i rnam pa de dag dang rtags de dag dang mtshan ma de dag yod pa’i phyir te | rang ’byor rnam pa de dag dang rtags de dag dang mtshan ma de dag dang ldan pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yang bla na med (5) pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las phyir mi ldog par gzung bar bya’o || 
     
     
..  ..  .. 
如是須菩提。般若波羅蜜示諸佛世(4)間。     
The Tathagata knows tensely active thoughts for what they really are.  For he knows that thoughts are exerted so as to win dispassion, and that they can no longer be exerted when there is nothing left that can be seized upon.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sāsravāṇi cittāni sāsravāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sāsravāṇi cittāni sāsravāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? asvabhāvāni subhūte tāni cittāni asatsaṃkalpāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sāsravāṇi cittāni sāsravāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti ||  punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anāsravāṇi cittānyanāsravāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anāsravāṇi cittānyanāsravāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? abhāvagatikāni subhūte tāni cittāni anābhogāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anāsravāṇi cittānyanāsravāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor gzhan yang phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ni dam pa’i chos yongs su gzung ba’i phyir bdag kyang yongs su gtong bar byed srog kyang yongs su gtong bar byed do ||  de’i phyir rab ’byor (6) byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po phyir mi ldog pa ni dam pa’i chos yongs su gzung ba’i phyir shin tu brtson par byed de | sangs rgyas bcom ldan ’das ’das pa dang ma byon pa dang da ltar byung ba rnams la dga’ ba dang gus pa dang sangs rgyas bcom ldan ’das rnams chos kyi sku’o zhes chos la (7) dga’ ba dang gus pa’i phyir dam pa’i chos yongs su ’dzin par byed de | ’di ni sangs rgyas bcom ldan ’das ’das pa ’ba’ zhig gi dam pa’i chos yongs su gzung ba ma yin gyi sangs rgyas bcom ldan ’das da ltar byung ba rnams kyi dam pa’i chos yongs su gzung ba yang ’di nyid yin ma byon pa’i sangs (187b1) rgyas bcom ldan ’das rnams kyi dam pa’i chos yongs su bzung ba yang ’di nyid yin te | de la bdag kyang ma byon pa’i sangs rgyas bcom ldan ’das de rnams kyi grangs su bgrang bar gtogs pa des na bdag kyang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub de la lung bstan te ’di ni bdag gi yang (2) dam pa’i chos yongs su bzung ba’o snyam ste don gyi dbang ’di mthong nas dam pa’i chos yongs su gzung ba’i phyir bdag nyid yongs su gtong ba dag byed do ||  srog yongs su gtong ba dag kyang byed de de la zhum par mi ’gyur le lo mi byed do ||  rab ’byor rnam pa de dag dang rtags de dag dang (3) mtshan ma de dag dang ldan pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las phyir mi ldog par gzung bar bya’o ||  rab ’byor gzhan yang phyir mi ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ni de bzhin gshegs pa dgra (4) bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas chos ston pa la nem nur med the tshom mi za’o ||  rab ’byor gyis gsol ba | bcom ldan ’das ci de bzhin gshegs pa kho na chos ston pa la nem nur ma mchis shing the tshom mi ’tshal ba lags kyi nyan thos lam lags sam | bcom ldan ’das (5) kyis bka’ stsal pa | rab ’byor nyan thos chos ston pa la yang nem nur mi byed cing the tshom mi za’o || 
           
           
..  ..  ..  ..  ..  .. 
           
The Tathagata knows (260) thoughts with outflows for what they really are.  For he knows that those thoughts are without own-being, that they are just a false representation of what is not.      The Tathagata knows thoughts without outflows for what they really are.  For he knows that these thoughts lead to the non-existence [of the outflows] and that [when a continuity is quite pure], there is nothing they can be directed to. 
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sarāgāṇi cittāni sarāgāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sarāgāṇi cittāni sarāgāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? yā subhūte cittasya sarāgatā, na sā cittasya yathābhūtatā |  yā cittasya yathābhūtatā, na sā cittasya sarāgatā |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sarāgāṇi cittāni sarāgāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
de ci’i phyir zhe na | ’di ltar byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po des mi skye ba’i chos la bzod pa thob pas na de’i phyir de chos thams cad kyi chos nyid dang mi ’gal bar nyan te | thos nas (6) kyang nem nur mi byed the tshom mi za ste | rab ’byor yon tan de dag dang ldan pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ni phyir mi ldog pa yin no ||  rab ’byor ’di dag kyang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las phyir (7) mi ldog pa’i rnam pa dang rtags dang mtshan mar rig par bya’o ||  ’phags pa shes rab kyi pha rol tu phyin pa brgyad stong pa las | phyir mi ldog pa’i rnam pa dang rtags dang mtshan ma’i le’u zhes bya ba ste bcu bdun pa’o ||  || (188a1) de nas bcom ldan ’das la tshe dang ldan pa rab ’byor gyis ’di skad ces gsol to || 
       
       
..  ..  ..  .. 
       
The Tathagata knows greedy thoughts for what they really are.  For he knows that a greedy mind is not a mind as it really is, and that a mind as it really is is not a greedy mind.     
(129) punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītarāgāṇi cittāni vītarāgāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītarāgāṇi cittāni vītarāgāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? yaḥ subhūte cittasya vigamaḥ, na sā cittasya sarāgatā |  yā vītarāgasya cittasya yathābhūtatā, na sā cittasyā sarāgatā |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītarāgāṇi cittāni vītarāgāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
bcom ldan ’das byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yon tan chen po’i tshogs dang ldan pa dang bcom ldan ’das byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yon tan tshad (2) ma mchis pa dang ldan pa dang bcom ldan ’das byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yon tan dpag tu ma mchis pa dang ldan pa ni ngo mtshar to ||  de skad ces gsol ba dang bcom ldan ’das kyis tshe dang ldan pa rab ’byor la ’di skad ces bka’ stsal to ||  rab ’byor de de bzhin te de de (3) bzhin no ||  de ci’i phyir zhe na | rab ’byor byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po phyir mi ldog pas ni ye shes mtha’ yas mu med pa rab tu ’thob ste nyan thos dang rang sangs rgyas thams cad kyis mi ’phrogs pa yin no || rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das ni phyir mi (4) ldog pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po’i rnam pa dang rtags dang mtshan ma dag bskal pa gang gā’i klung gi bye ma snyed du ston kyang spyod de | de’i slad du bcom ldan ’das byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po la shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ldan pa’i gnas zab mo zab (5) mo dag bstan du gsol | de skad ces gsol pa dang | bcom ldan ’das kyis tshe dang ldan pa rab ’byor la ’di skad ces bka’ stsal to || 
       
       
..  ..  ..  .. 
       
(261) That Tathagata knows minds free from greed for what they really are.  For he knows that a mind from which greed departs is not a greedy mind, and that the true reality of a mind which forsakes greed is not a greedy mind, because it gets detached from greed.     
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sadoṣāṇi cittāni sadoṣāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sadoṣāṇi cittāni sadoṣāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? yā subhūte cittasya sadoṣatā, na sā cittasya yathābhūtatā |  yā cittasya yathābhūtatā, na sā cittasya sadoṣatā |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sadoṣāṇi cittāni sadoṣāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor khyod gnas zab mo zab mo dag las brtsams nas shes par bya bar ’dod pa legs so legs so ||  rab ’byor zab ces bya ba de (6) ni stong pa nyid kyi tshig bla dgas so ||  rab ’byor ’di lta ste zab ces bya ba de ni mtshan ma med pa dang smon pa med pa dang mngon par ’du mi byed pa dang ma byung ba dang ma skyes pa dang dngos po med pa dang ’dod chags dang bral ba dang ’gog pa dang mya ngan las ’das pa dang bral bar gyur pa’i tshig bla (7) dgas so ||  rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das ’di chos de dag ’ba’ zhig gi tshig bla dgas lags kyi chos thams cad kyi yang ma lags sam | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ni chos thams cad kyi yang tshig bla dgas so || 
       
       
..  ..  ..  .. 
       
And as the Tathagata wisely knows the minds that are greedy and free from greed, so he knows, in the same manner, the minds that are with hate       
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītadoṣāṇi cittāni vītadoṣāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītadoṣāṇi cittāni vītadoṣāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? yaḥ subhūte cittasya vigamaḥ, na sā cittasya sadoṣatā |  yā vītadoṣasya cittasya yathābhūtatā, na sā cittasya sadoṣatā |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītadoṣāṇi cittāni vitadoṣāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
de ci’i phyir zhe na | (188b1) rab ’byor gzugs ni zab bo ||  rab ’byor de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang | ’du byed rnams dang rnam par shes pa ni zab bo ||  rab ’byor gzugs ci ltar zab | rab ’byor de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang rab ’byor rnam par shes pa ci ltar zab ce na | (2) rab ’byor de bzhin nyid ci lta ba de bzhin du gzugs zab bo ||  de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang | rab ’byor de bzhin nyid ci lta bde bzhin du rnam par shes pa zab bo || 
       
       
..  ..  ..  .. 
       
and that are without hate,       
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ samohāni cittāni samohāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ samohāni cittāni samohāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? yā subhūte cittasya samohatā, na sā cittasya yathābhūtatā |  yā cittasya yathābhūtatā, na sā cittasya samohatā |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ samohāni cittāni samohāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor de la gzugs kyi de bzhin nyid ci lta ba de bzhin du gzugs zab bo ||  de (3) bzhin du tshor ba’i de bzhin nyid dang ’du shes kyi de bzhin nyid dang ’du byed rnams kyi de bzhin nyid ci lta ba dang rab ’byor de la rnam par shes pa’i de bzhin nyid ci lta ba de bzhin du rnam par shes pa zab bo ||  rab ’byor gang la gzugs med pa ’di ni gzugs kyi zab pa nyid do ||  rab (4) ’byor de bzhin du gang la tshor ba med pa dang ’du shes med pa dang ’du byed rnams med pa dang | rnam par shes pa med pa ’di ni | tshor ba dang ’du shes dang | ’du byed rnams dang rnam par shes pa zab pa nyid do || 
       
       
..  ..  ..  .. 
       
that are with delusion,       
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītamohāni cittāni vītamohāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītamohāni cittāni vītamohāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? yaḥ subhūte cittasya vigamaḥ, na sā cittasya samohatā |  yā vītamohasya cittasya yathābhūtatā, na sā cittasya samohatā |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ (130) prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vītamohāni cittāni vītamohāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das ci srid du thabs zhib mos (5) gzugs las kyang bzlog la mya ngan las ’das pa yang bstan pa dang | de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang ci srid du thabs zhib mos rnam par shes ba las kyang bzlog la mya ngan las ’das pa yang bstan pa ni ngo mtshar to ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab (6) ’byor shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ldan pa’i gnas zab mo zab mo ’di dag gang zhig sems par ’gyur ’jal bar ’gyur nges par rtog par ’gyur te | bdag gis shes rab kyi pha rol tu phyin pa las ci ltar bstan pa de bzhin du gnas par bya’o ||  bdag gis shes rab kyi pha rol tu phyin (7) pa las ci ltar bshad pa de bzhin du bslab par bya’o ||  bdag gis shes rab kyi pha rol tu phyin pa las ci ltar nye bar bstan pa de bzhin du bsgrub par bya’o || 
       
       
..  ..  ..  .. 
       
and that are without delusion.       
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām avipulāni cittāny avipulāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām avipulāni cittāni avipulāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? asamutthānayogāni subhūte tāni cittāni asamutthānaparyāpannāni |  evaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām avipulāni cittāny avipulāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
de bzhin du sgrub par byed pa dang de bzhin du nye bar sems pa dang de bzhin du nye bar yongs su rtog par de bzhin du rab tu sbyor bar byed pa dang (189a1) de bzhin du rtsol ba dang de bzhin du ’bad par byed pas | nyin gcig tsam yang ’di la rnal ’byor du byed na byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po des nyi ma gcig po de la las ci tsam byed par ’gyur zhe na | rab ’byor ’di lta ste dper na | skyes bu ’dod chags (2) la spyod pa rnam par rtog pa la spyod pa la la zhig yod la skyes bu ’dod chags la spyod pa rnam par rtog pa la spyod pa des | bud med gzugs bzang ba mdzes pa blta na sdug pa zhig dang dus btab par gyur la | bud med de yang gzhan gyis yongs su zin pa zhig yin te | bdag nyid khyim nas (3) ’byung zhing ’ong ba’i dbang med na | rab ’byor de ci snyam du sems skyes bu de’i rnam par rtog pa ci lta bu dang ldan pa dag ’byung bar ’gyur | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das skyes bu de’i rnam par rtog pa ni bud med dang ldan pa kho na ’byung ste de ni mchi’o ||  de mchis nas de dang lhan (4) cig ’di ltar spyad par bya’o ||  ’di ltar dga’ bar bya’o ’di ltar rtse bar bya’o ’di ltar rab tu rnam par spyod par bya’o snyam mo || 
     
     
..  ..  .. 
     
(263) The Tathagata also knows the scant thoughts of beings for what they really are.  For he knows that those thoughts are not joined up with the world of appearance, that they are not included in the world of appearance.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vipulāni cittāni vipulāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vipulāni cittāni vipulāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? na hīyante subhūte tāni cittāni, na vivardhante tāni cittāni, na vigacchanti tāni cittāni, avigamatvād eva cittānām |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vipulāni cittāni vipulāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor de ci snyam du sems skyes bu de la nyi ma ’das kyi bar du rnam par rtog pa ci snyed cig ’byung | rab ’byor gyis gsol (5) pa | bcom ldan ’das gdugs ’das kyi bar du skyes bu de la rnam par rtog pa mang po zhig ’byung bar ’gyur ro ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor skyes bu de la nyi ma ’das kyi bar du rnam par rtog pa ci snyed cig ’byung ba | rab ’byor byang chub sems dpa’ sems (6) dpa’ chen pos bskal pa de snyed du ’khor ba la rgyab kyis phyogs par byed pa dang ’dor ba dang mthar ’byin par byed do ||  gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di la ci ltar bzhag pa dang ci ltar bshad pa dang ci ltar nye bar bstan pa dang ci ltar bstan pa dang ci ltar nges par bstan pa ltar ’di la gnas (7) pa dang slob pa dang rtogs pa dang nye bar sems pa dang rnal ’byor du byed pa ni | nyes pa gang dag gis byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub las ldog par ’gyur ba’i nyes pa de dag kyang rnam par spong ngo || 
     
     
..  ..  .. 
     
The Tathagata knows extensive or abundant thoughts for what they really are.  For he knows that those thoughts do neither diminish nor increase; that those thoughts do not depart, because they cannot possibly do so [as they are essentially identical with the realm of Dharma, and have nowhere outside that to go to].   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām ahadgatāni cittāny amahadgatāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām amahadgatāni cittāny amahadgatāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? anāgatikāni subhūte tāni cittāni agatikāni aparyāpannāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām amahadgatāni cittāny amahadgatāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor de ltar byang chub (189b1) sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa’i rnal ’byor la brtson par byed cing de lta bu’i gnas pa ’dis gnas pa de ni ’di lta ste | shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ldan pa’i yid la byed pa ’dis nyin gcig pa las de snyed byed do ||  byang chub sems dpa’ gang (2) shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang bral bas bskal pa gang gā’i klung gi bye ma snyed du ’dug ste sbyin pa byin pa dang | byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa la nyin gcig tsam yang rnal ’byor du byed na ’di nyid de bas khyad par du ’phags so || rab ’byor (3) gzhan yang byang chub sems dpa’ gang bskal pa gang gā’i klung gi bye ma snyed du ’dug ste rgyun du zhugs pa dag la sbyin pa sbyin par byed cing rab tu ’jog pa dang | de bzhin du lan cig phyir ’ong ba dang | phyir mi ’ong ba dang dgra bcom pa dag la yang sbyin pa sbyin par byed cing rab tu ’jog (4) pa dang | rang sangs rgyas dag la sbyin pa sbyin par byed cing rab tu ’jog pa dang | de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams la sbyin pa sbyin par byed cing rab tu ’jog par byed la | shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang bral ba dang | byang (5) chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa las ci ltar nye bar bstan pa dang ci ltar bstan pa dang ci ltar nges par ston pa de bzhin du nyin gcig tsam yang rnal ’byor du byed na byang chub sems dpa’ snga ma de bas byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ’di nyid bsod (6) nams ches mang du skyed do || rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ gang bskal pa gang gā’i klung gi bye ma snyed du ’dug cing rgyun du zhugs pa dag nas yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams kyi bar la sbyin pa sbyin par byed cing rab tu ’jog pa dang | tshul khrims yongs su (7) rdzogs par byed par gyur la | shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang bral bar gyur pa dang | byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la gnas pa gang zhig yid la byed pa de las langs te chos ston na | rab ’byor byang chub sems dpa’ snga ma de bas byang chub sems dpa’ (190a1) sems dpa’ chen po ’di nyid bsod nams ches mang du skyed do || rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ gang bskal pa gang gā’i klung gi bye ma snyed du ’dug cing rgyun du zhugs pa dag nas yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas rnams kyi bar la sbyin pa sbyin par byed (2) cing rab tu ’jog pa dang | tshul khrims kyang yongs su rdzogs par byed par gyur | bzod pa dang yang ldan par gyur la | shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang bral ba dang | byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la gnas pa gang zhig yid la byad (3) pa de las langs te chos kyi sbyin pa sbyin par byed na rab ’byor byang chub sems dpa’ snga ma de bas byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ’di nyid bsod nams ches mang du skyed do ||  rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ gang bskal pa gang gā’i klung gi bye ma snyed du ’dug cing rgyun tu (4) zhugs pa dag nas yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas kyi bar la sbyin pa sbyin par byed cing rab tu ’jog pa dang | tshul khrims yongs su rdzogs par byed par gyur pa dang | bzod pa dang yang ldan pa dang brtson ’grus brtsams pa dang bsam gtan dag dang byang chub kyi phyogs kyi chos (5) rnams la rnal ’byor du byed la shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang bral ba dang | rab ’byor yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang zhig gis de ltar chos kyi sbyin pa byin nas bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo na | rab ’byor byang chub sems dpa’ (6) snga ma bas byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang ’di nyid bsod nams ches mang du skyed do || 
     
     
..  ..  .. 
  復次須菩提。如來因般若波羅蜜。衆生廣(5)心如實知廣心。  云何如來衆生廣心如實知(6)廣心。須菩提。是衆生心不増不廣。不離離相(7)故。 
The Tathagata knows thoughts which have not gone great for what they really are.  For he knows that those thoughts have not come, that they do not go away, and that their reality is not included in the present, either.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ mahadgatāni cittāni mahadgatāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ mahadgatāni cittāni mahadgatāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? samatāsamāni subhūte tāni cittāni svabhāvasamāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ mahadgatāni cittāni mahadgatāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang de ltar chos kyi sbyin pa sbyin par byed cing shes rab kyi pha rol tu phyin pa las gsungs pa’i yongs su bsngo bas bla na med (7) pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo na de bas ’di bsod nams ches mang du skyed do ||  rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang de ltar chos kyi sbyin pa byin la shes rab kyi pha rol tu phyin pa las gsungs pa’i yongs su bsngo bas | bla na (190b1) med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo zhing gang gis yongs su bsngos nas kyang nang du yang dag ’jog la rnal ’byor du mi byed pa dang | rab ’byor yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang zhig de ltar chos kyi sbyin pa sbyin par byed cing shes rab kyi pha rol tu (2) phyin pa las gsungs pa’i yongs su bsngo bas bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo la yongs su bsngos nas kyang yang nang du yang dag ’jog la rnal ’byor du byed de | nang du yang dag ’jog la rnal ’byor du byed pa na yang nang du yang dag ’jog pa de shes (3) rab kyi pha rol tu phyin pas yongs su zin cing shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ma bral bar byed pa’i byangachuba sems dpa’ sems dpa’ chen po ’di ni ches bsod nams mang skye do ||  rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das gang gi tshe bcom ldan ’das kyis mngon par (4) ’dus byas pa ni rnam par rtog pa’o zhes gsungs pa de’i tse ci ltar na bsod nams mang du ces bgyi | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod pa’i bsod nams mngon par ’du byed ’di (5) yang da ltar ston pa kho nar snang ngo || 
     
     
..  ..  .. 
如是須菩提。如來因般若波羅蜜。衆生廣(8)心如實知廣心。     
(264) The Tathagata knows thoughts that have gone great for what they really are.  For he knows that those thoughts are all the same in ultimate Sameness, and that, in addition, they are all the same in their own-being [i.e. mere illusion].   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām apramāṇāni cittāny apramāṇāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām apramāṇāni cittāny apramāṇāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? aniśrayatvāt subhūte tāni cittāny apramāṇāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ (131) prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām apramāṇāni cittāni apramāṇāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
gsob nyid du snang ngo ||  gsob nyid du snang ngo ||  snying po med pa nyid du snang ngo || 
     
     
..  ..  .. 
  復次須菩提。如來因般若波(9)羅蜜。衆生大心如實知大心。  云何如來衆生(10)大心如實知大心。須菩提。如來知是心無來(11)無去無住。 
The Tathagata knows thoughts that have become unlimited for what they really are.  For he knows that those thoughts have become unlimited because they have ceased to lean on anything.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sanidarśanāni cittāni sanidarśanāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sanidarśanāni cittāni sanidarśanāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? samadarśanāni subhūte tāni cittāni cittasvabhāvāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sanidarśanāni cittāni sanidarśanāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ci lta ci ltar ’di ltar chos thams cad la so sor rtog pa de lha de ltar rab ’byor byang chub sems dpa’ (6) sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ma bral bar ’gyur ro ||  rab ’byor yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ci lta ci ltar shes rab kyi pha rol tu phyin pa dang ma bral bar gyur pa de lta de ltar bsod nams gzhal du med grangs med pa skyed do ||  rab ’byor gyis (7) gsol pa | bcom ldan ’das gzhal du ma mchis pa dang grangs ma mchis pa la tha dad du bgyi ba ci mchis bye brag ci mchis | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor gzhal du med ba zhes bya ba ni gang la tshad ma mi ’jug pa’o || 
     
     
..  ..  .. 
如是須菩提。如來因般若波羅蜜。(12)衆生大心如實知大心。  復次須菩提。如來因(13)般若波羅蜜。衆生無量心如實知無量心。  云(14)何如來。衆生無量心如實知無量心。須菩提。(15)如來知是心不住。住於寂滅無所依止。如虚(16)空無量知心相亦爾。 
The Tathagata knows thoughts with perceptible attributes for what they really are.  For he knows that all those thoughts look at the same thing, and that in their own-being they are all thoughts (265,1).   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anidarśanāni cittānyanidarśanāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anidarśanāni cittānyanidarśanāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? alakṣaṇatvādarthaviviktatvāt subhūte adṛśyaṃ tac cittaṃ trayāṇāṃ cakṣuṣāṃ sarveṣāṃ vā anavabhāsagatam |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anidarśanāni cittānyanidarśanāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor grangs med pa (191a1) zhes bya ba ni gang bgrang bas zad par mi nus pa’o ||  rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das gang gis gzugs kyang gzhal du ma mchis par ’gyur ba’i rnam grangs mchis sam | de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang bcom ldan (2) ’das gang gas rnam par shes pa yang gzhal du ma mchis par ’gyur ba’i rnam grangs mchis sam | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor gyis gang ’di skad du bcom ldan ’das gang gis gzugs kyang gzhal du med par ’gyur ba’i rnam grangs yod dam | de (3) bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang | bcom ldan ’das gang gis rnam par shes pa yang gzhal du med par ’gyur ba’i rnam grangs yod dam zhes smras pa ni | rab ’byor rnam grangs gang gis gzugs nyid gzhal du med par ’gyur ba’i rnam grangs yod do ||  (4) de bzhin du tshor ba nyid dang ’du shes nyid dang ’du byed rnams nyid dang rab ’byor rnam grangs gang gis rnam par shes pa nyid kyang gzhal du med par ’gyur ba’i rnam grangs yod do || 
     
     
..  ..  .. 
如是須菩提。如來因般(17)若波羅蜜。衆生無量心如實知無量心。     
The Tathagata knows thoughts without perceptible attributes for what they really are.  For he knows that that thought, since it is itself without marks, and isolated from its object, is imperceptible, and does not come within the range of the three, or even all the five, kinds of vision.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sapratighāni cittāni sapratighāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sapratighāni cittāni sapratighāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? asatsaṃkalpitāni subhūte tāni cittāni, śūnyānyārambaṇavaśikāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sapratighāni cittāni sapratighāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das yang gzhal du ma mchis pa zhes bgyi ba ’di gang gi ni (5) bla dgas lags | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor gzhal du med pa zhes bya ba ’di ni stong pa nyid kyi tshig bla dgas so ||  gzhal du med pa zhes bya ba ’di ni mtshan ma med pa’i tshig bla dgas so ||  rab ’byor gzhal du med pa zhes bya ba ’di ni smon pa med pa’i tshig (6) bla dgas so || 
     
     
..  ..  .. 
     
The Tathagata knows reacting thoughts for what they really are.  For he knows that those thoughts represent what is not really there, that they are empty, devoid of objective support.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām apratighāni cittānyapratighāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām apratighāni cittānyapratighāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? advayabhūtāni subhūte tāni cittāni abhūtasaṃbhūtāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām apratighāni cittānyapratighāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das ci gzhal du ma mchis pa zhes bgyi ba ’di stong pa nyid ’ba’ zhig gi tshig bla dgas dang | bcom ldan ’das gzhal du ma mchis pa zhes bgyi ba ’di mtshan ma ma mchis pa nyid dang smon pa ma mchis pa nyid ’ba’ zhig gi tshig (7) bla dgas lags te chos gzhan dag gi ma lags sam | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems ngas chos thams cad stong pa’o zhes ma bshad dam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de bzhin gshegs pas chos thams cad stong pa nyid do (191b1) zhes bka’ stsal to ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor stong pa nyid gang dag yin pa de dag ni ma zad pa yang yin la stong pa nyid gang yin pa de na gzhal du med pa yang yin no ||  rab ’byor de lta bas na chos ’di dag ni don la bye brag gam tha dad du bya (2) bar mi dmigs te | rab ’byor de dag ni mngon par brjod pa’o zhes de bzhin gshegs pas bstan cing brjod do || 
     
     
..  ..  .. 
     
The Tathagata knows non-reacting thoughts for what they really are.  For he knows that those thoughts are non-dual, (266) and that, ultimately unreal, they only seem to arrive at some reality.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sottarāṇi cittāni sottarāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sottarāni cittāni sottarāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? yā subhūte sottarasya cittasya yathābhūtatā, na tatrāsti manyamānatā |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ sottarāṇi cittāni sottarāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
gzhal du med pa zhes bya ba ’am grangs med pa zhes bya ba ’am mi zad pa zhes bya ba ’am stong pa zhes bya ba ’am mtshan ma med pa zhes bya ba ’am smon pa med pa zhes bya (3) ba ’am mngon par ’du mi byed pa zhes bya ba’am mi ’byung pa zhes bya ba’am mi skye ba zhes bya ba ’am dngos po med pa zhes bya ba ’am ’dod chags dang bral ba zhes bya ba’am ’gog pa zhes bya ba ’am mya ngan las ’das pa zhes bya ba ’di ni | rab ’byor bstan pa mngon par bsgrub pa bshad par (4) de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas kyis gsungs so ||  rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa’i sangs rgyas kyis chos thams cad kyi chos nyid kyi bar ’di yang bstan la (5) chos thams cad kyi chos nyid de yang brjod du ma mchis pa ngo mtshar to ||  bcom ldan ’das bdag gis ci ltar bcom ldan ’das kyis gsungs pa’i don ’tshal ba ltar na | bcom ldan ’das de ltar chos thams cad kyang brjod du ma mchis pa lags so || 
     
     
..  ..  .. 
     
That Tathagata knows lower thoughts for what they really are.  For he knows that in the true reality of lower thoughts there is no self-conceited imagining.   
(132) punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anuttarāṇi cittāny anuttarāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anuttarāṇi cittāny anuttarāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? aṇv api hi subhūte cittamanupalabdham |  tato niṣprapañcāni tāni cittāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām anuttarāṇi cittāny anuttarāṇi cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
bcom ldan ’das (6) kyis bka’ stsal pa | de de bzhin no rab ’byor de de bzhin te | rab ’byor chos thams cad kyang brjod du med pa’o ||  de ci’i phyir zhe na | rab ’byor chos thams cad kyi stong pa nyid gang yin pa de ni brjod du mi nus pa’i phyir ro ||  rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan (7) ’das yang ci brjod du ma mchis pa’i don la ’phel ba ’am yongs su ’grib pa mchis sam | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor de ni ma yin no ||  rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das gal te brjod du ma mchis pa’i don la ’phel ba ma mchis yongs su (192a1) ’grib pa ma mchis na ni sbyin pa’i pha rol tu phyin pa la yang ’phel ba ma mchis yongs su ’grib pa yang ma mchis par ’gyur ro || 
       
       
..  ..  ..  .. 
       
The Tathagata knows supreme thoughts for what they really are.  For he knows that those thoughts are unimpeded, because not even the least thought has been apprehended.     
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām asamāhitāni cittāny asamāhitāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām asamāhitāni cittāny asamāhitāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? asamasamāni hi subhūte tāni cittāni asamavahitāni, evam asamāhitāni tāni cittāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām asamāhitāni cittāny asamāhitāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
de bzhin du tshul khrims kyi pha rol tu phyin pa dang bzod pa’i pha rol tu phyin pa dang brtson ’grus kyi pha rol tu phyin pa dang bsam gtan gyi pha rol tu phyin pa dang (2) shes rab kyi pha rol tu phyin pa la yang bcom ldan ’das ’phel ba ma mchis yongs su ’grib pa yang ma mchis par ’gyur ro ||  bcom ldan ’das gal te pha rol tu phyin pa drug po ’di rnams la ’phel ba ma mchis yongs su ’grib pa ma mchis na | bcom ldan ’das ji ltar rnam par (3) mi ’phel ba’i pha rol tu phyin pa drug po rnams kyi stobs kyis byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya bar ’gyur ba ’am ci ltar bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu nye bar ’gyur bcom ldan ’das pha (4) rol tu phyin pa yongs su rdzogs par ma bgyis par ni byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu nye bar mi ’gyur ro ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor de de bzhin te | de de bzhin no || 
     
     
..  ..  .. 
     
The Tathagata knows unconcentrated thoughts for what they really are.  (267) For he knows that those thoughts are the same in that they take hold of differences; [directed toward a faulty presentation of a world of separate things they are distracted, and] they do not achieve a synthesis; in that sense they are unconcentrated.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ samāhitāni cittāni samāhitāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ samāhitāni cittāni samāhitāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? samasamāni hi subhūte tāni cittāni samavahitāni |  evaṃ samāhitāni cittāny ākāśasamāni evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ samāhitāni cittāni samāhitāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor yang pha (5) rol tu phyin pa’i don la ’phel ba ’am yongs su ’grib pa yang med mod kyi | rab ’byor ’on kyang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod cing shes rab kyi pha rol tu phyin pa la bsgoms pa thabs mkhas pa ni ’di snyam du sbyin pa’i pha rol tu phyin pa ’di ni (6) rnam par ’phel lo sbyin pa’i pha rol tu phyin pa ’di ni yongs su ’grib bo zhes bya bar mi sems kyi | ’on kyang de ’di snyam du ’di lta ste sbyin pa’i pha rol tu phyin pa zhes bya ba ’di ni ming tsam mo zhes bsams nas | de sbyin pa sbyin par byed cing yid la byed pa de dag dang sems bskyed pa de dag (7) dang dge ba’i rtsa ba de dag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo ste bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ci lta ba de bzhin du yongs su bsngo’o ||  rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod cing (192b1) shes rab kyi pha rol tu phyin pa la bsgom pa thabs mkhas pa ni ’di snyam du tshul khrims kyi pha rol tu phyin pa ’di ni rnam par ’phel lo ||  tshul khrims kyi pha rol tu phyin pa ’di ni yongs su ’grib bo zhes mi sems kyi ’on kyang de ’di snyam du ’di lta ste tshul khrims kyi pha rol tu phyin pa zhes (2) bya ba ’di ni ming tsam mo zhes bsams nas de tshul khrims yang dag par blangs te gnas shing yid la byed pa de dag dang sems bskyed pa de dag dang dge ba’i rtsa ba de dag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo ste bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ci lta ba de (3) bzhin du yongs su bsngo’o ||  rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod cing shes rab kyi pha rol tu phyin pa la bsgom pa thabs mkhas pa ni ’di snyam du bzod pa’i pha rol tu phyin pa ’di ni rnam par ’phel lo || 
       
    (1) ... [śa]samān(i) ◊  eva(ṃ) khu su[bhū]t(i) t(a)[th]ā(ga)[t](o) + + + ... (2) ... thābhūtaṃ prajānā[t]. 
..  ..  ..  .. 
       
The Tathagata knows concentrated thoughts for what they really are.  For he knows that those thoughts are the same in the self-identical realm of dharma, and that, by undoing all distractions, they do achieve synthesis, and that is in this sense that they are concentrated thoughts, the same as space.     
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām avimuktāni cittāny avimuktāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām avimuktāni cittāny avimuktāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? svabhāvavimuktāni subhūte tāni cittāni abhāvasvabhāvāni |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām avimuktāni cittāny avimuktāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
bzod pa’i pha (4) rol tu phyin pa ’di ni yongs su ’grib bo zhes mi sems kyi | ’on kyang de ’di snyam du ’di lta ste bzod pa’i pha rol tu phyin pa zhes bya ba ’di ni ming tsam mo snyam nas de bzod pa sgrub cing yid la byed pa de dag dang sems bskyed pa de dag dang dge ba’i rtsa ba de dag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i (5) byang chub tu yongs su bsngo ste bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ci lta ba de bzhin du yongs su bsngo’o ||  rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod cing shes rab kyi pha rol tu phyin pa la bsgom pa thabs mkhas pa ni ’di snyam du brtson (6) ’grus kyi pha rol tu phyin pa ’di ni rnam par ’phel lo ||  brtson ’grus kyi pha rol tu phyin pa ’di ni yongs su ’grib bo zhes bya bar mi sems kyi | ’on kyang de ’di snyam du ’di lta ste brtson ’grus kyi pha rol tu phyin pa zhes bya ba ’di ni ming tsam mo zhes pa sems nas de brtson ’grus rtsom zhing yid (7) la byed pa de dag dang sems bskyed pa de dag dang dge ba’i rtsa ba de dag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo ste bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ci lta ba de bzhin du yongs su bsngo’o || 
     
... (j)[ñ](ā)parāmitām āgamya a[p]rameyāṇaṃ [s]. + + ...  (3) ... [i]māṃ prajñāparā[mi] ... ... cittāni avimuktāni cittānāti yatha + ...  (4) ... [gat]o imāṃ pra ... ... muktāni cittāni avimuktā[n]i cittānīti yath(ā) 
..  ..  .. 
     
The Tathagata knows unemancipated thoughts for what they really are.  For he knows that those thoughts are, in their own-being, already now emancipated, for they have non-existence for own-being.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vimuktāni cittāni vimuktāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vimuktāni cittāni vimuktāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? cittaḥ hi subhūte tathāgatena nātītamupalabdhaṃ nānāgatam, na pratyutpannam upalabdham, asattvāc cittasya evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānāṃ vimuktāni cittāni vimuktāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti || 
rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ (193a1) chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod cing shes rab kyi pha rol tu phyin pa la bsgom pa thabs mkhas pa ni ’di snyam du bsam gtan gyi pha rol tu phyin pa ’di ni rnam par ’phel lo ||  bsam gtan gyi pha rol tu phyin pa ’di ni yongs su ’grib bo zhes bya bar mi sems kyi ’on (2) kyang de ’di snyam du ’di lta ste bsam gtan gyi pha rol tu phyin pa zhes bya ba ’di ni ming tsam mo zhes bsams nas de bsam gtan dag la yang mnyam par gzhog la yid la byed pa de dag dang sems bskyed pa de dag dang dge ba’i rtsa ba de dag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su (3) bsngo ste | bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ci lta ba de bzhin du yongs su bsngo’o ||  rab ’byor gzhan yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod cing shes rab kyi pha rol tu phyin pa la bsgom pa thabs mkhas pa ni ’di snyam du (4) shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni rnam par ’phel lo || 
     
(5) ... .. [p](ra)[j]ā[n]āti ◊  [ka]thaṃ (ca) s[u]bhūti tathāgato i ... (1) ... (p)[r](a)[t]yu[t]p(a)[n]n(aṃ) [a]s(aṃ)tatvāc c[i]ttasya  eva(ṃ) khu subhūti [t] .... (2) ... .. [v](i)[m]u[kt](ā)[n](i) .. ... 
..  ..  .. 
     
(268) The Tathagata knows emancipated thoughts for what they really are.  For the Tathagata has not apprehended any thought as past, as future, or as present, because thought is not really there.   
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām adṛśyāni cittāny adṛśyāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamya (133) aprameyāṇāṃ sattvānām adṛśyāni cittāny adṛśyāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti? asattvāt subhūte adṛśyaṃ tac cittam |  abhūtatvād avijñeyam, apariniṣpattito ’grāhyaṃ prajñācakṣuṣā divyena cakṣuṣā |  kutaḥ punar māṃsacakṣuṣā? sarveṣām anavabhāsagatatvāt |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāṃ sattvānām adṛśyāni cittāny adṛśyāni cittānīti yathābhūtaṃ prajānāti |  evaṃ hi subhūte prajñāpāramitā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānām asya lokasya saṃdarśayitrī || 
shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni yongs su ’grib bo zhes bya bar mi sems kyi | ’on kyang de ’di snyam du ’di lta ste shes rab kyi pha rol tu phyin pa ’di ni ming tsam mo zhes bsams nas | de shes rab kyi pha rol tu phyin pa la (5) spyod shes rab kyi pha rol tu phyin pa la sgom zhing yid la byed pa de dag dang sems bskyed pa de dag dang dge ba’i rtsa ba de dag bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu yongs su bsngo ste | bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ci lta ba de bzhin du yongs su bsngo’o ||  de (6) nas bcom ldan ’das la tshe dang ldan pa rab ’byor gyis ’di skad ces gsol to ||  bcom ldan ’das bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ces bgyi ba ’di yang gang lags | bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub ces (7) bya ba ’di ni de bzhin nyid do ||  rab ’byor de bzhin nyid ni rnam par ’phel ba ’am yongs su ’grib pa med do ||  gal te byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yid la byed pa de dag dang ldan pas rgyun mi ’chad par mang du gnas na de ltar na de bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub (193b1) tu nye ba yin no ||  rab ’byor de ltar brjod du med pa’i don la ’phel bar yang mi ’gyur yongs su ’grib par yang mi ’gyur ro || 
           
... tathāgato imaṃ prajñāparāmitām āgamya apra(m)[e] + ...  (3) ... [jñā]parāmitām āga(m)[y](a) ... ... [ti] yathābhūtaṃ prajānāti asaṃtatvā subhūti ++ ...  (4) ... prajñācakṣ(u)s[y]a ◊ [a] ...    ... [pra]jñāparāmitām āgamya aprameyā + + + + ...  (5) ... [m]i[tā] + + + + ... ... rśayitārī ◊ 
..  ..  ..  ..  ..  .. 
        復次(18)須菩提。如來因般若波羅蜜。衆生不可見心(19)如實知不可見心。  云何如來。衆生不可見心(20)如實知不可見心。如來以無相義故。如實知(21)不可見心。 
The Tathagata knows imperceptible thoughts for what they really are.  For he knows with regard to that thought that, because it is not really there, it cannot be perceived; that, because it has no reality, it cannot be discerned;  that, because it falls short of the perfect reality, it cannot be grasped, - not by the eye of wisdom, not by the heavenly eye,  how much less by the fleshly eye, since it does not come within the range of any of them.     
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamya aprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ parasattvānāṃ parapudgalānām unmiñjitanimiñjitāni yathābhūtaṃ prajānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyāṇāṃ parasattvānāṃ parapudgalānām unmiñjitanimiñjitāni yathābhūtaṃ prajānāti? sarvāṇi tāni subhūte rūpaniśritāni utpadyamānāny utpadyante iti yathābhūtaṃ prajānāti evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ |  sarvāṇi tāni vijñānaniśritāni utpadyamānāny utpadyante iti yathābhūtaṃ prajānāti |  tatra subhūte kathaṃ tathāgatena tāny unmiñjitanimiñjitāni rūpaniśritāni vijñātāni bhavanti? evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ? kathaṃ tathāgatena tāny unmiñjitanimiñjitāni vijñānaniśritāni vijñātāni bhavanti? bhavati tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti rūpagatam etat |  na bhavati tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti rūpagatam etat |  bhavati ca na bhavati ca tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti rūpagatam etat naiva bhavati na na bhavati tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti rūpagatam etat |  evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ |  bhavati tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti vijñānagatam etat |  na bhavati tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti vijñānagatam etat |  bhavati ca na bhavati ca tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti vijñānagatam etat naiva bhavati na na bhavati tathāgataḥ paraṃ maraṇād iti vijñānagatam etat |  śāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat |  aśāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat śāśvataś cāśāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat |  naiva śāśvato nāśāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ śāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  aśāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  śāśvataś cāśāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat naiva śāśvato nāśāśvata ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  antavān ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat |  anantavān ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat antavāṃś cānantavāṃś cātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat |  naivāntavān nānantavān ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat |  evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ antavān ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  anantavān ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  antavāṃś cānantavāṃś cātmāvalokaś cedam eva (134) satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  naivāntavān nānantavān ātmāvalokaś cedam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  sa jīvas tac charīram idam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat |  anyo jīvo ’nyac charīram idam eva satyaṃ moham anyad iti rūpagatam etat |  evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ |  sa jīvas tac charīram idam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  anyo jīvo ’nyac charīram idam eva satyaṃ moham anyad iti vijñānagatam etat |  evaṃ hi subhūte tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇāsaṃkhyeyānāṃ parasattvānāṃ parapudgalānāṃ tāny unmiñjitanimiñjitāni rūpaniśritāni vijñātāni bhavanti |  evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ |  tāny unmiñjitanimiñjitāni vijñānaniśritāni vijñātāni bhavanti || 
yid la byed pa de dag gis yongs su mi ’grib bo ||  rab ’byor de ltar pha rol tu phyin pa la ’phel bar yang mi ’gyur yongs su ’grib par yang mi ’gyur ro | (2) rab ’byor de ltar chos thams cad la yang ’phel bar yang mi ’gyur yongs su ’grib par yang mi ’gyur ro ||  rab ’byor de ltar byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po yid la byed pa de lta bu dag gis gnas na bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu nye ba yin no ||  ’phags (3) pa shes rab kyi pha rol tu phyin pa brgyad stong pa las stong pa nyid kyi le’u zhes bya ste bcwa brgyad pa’o ||  | shes rab kyi pha rol tu phyin pa brgyad stong pa | bam po bcu bdun pa | de nas bcom ldan ’das la tshe dang ldan pa rab ’byor gyis ’di skad ces gsol to ||  (4) bcom ldan ’das yang ci sems bskyed pa dang po sa byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya ’am ’on te sems bskyed pa slad mas byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i (5) byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya | bcom ldan ’das sems bskyed pa snga ma ni sems bskyed pa slad ma dang mi ’grogs sems bskyed pa slad ma yang sems bskyed pa snga ma dang mi ’grogs na | bcom ldan ’das ci ltar byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po’i dge ba’i rtsa ba (6) rnams sogs par ’gyur | de skad ces gsol pa dang | bcom ldan ’das kyis tshe dang ldan pa rab ’byor la ’di skad ces bka’ stsal to ||  rab ’byor ’di ci snyam du sems ’bru mar gyi mar me ’bar ba’i me lce dang po phog pas snying po de tshig gam ’on te me lce phyi ma phog pas snying po de tshig par (7) ’gyur | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das me lce dang po phog pas snying po de tshig pa ma lags me lce dang po byung ba lam brten par yang snying po de mi ’tshig go ||  bcom ldan ’das me lce slad ma phog pas kyang snying po dam tshig ste (194a1) me lce slad ma phog pa lam brten par yang snying po de mi ’tshig go ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems ci snying po de yang tshig gam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das tshig lags so ||  bde bar gshegs (2) pa tshig lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor de bzhin du sems bskyed pa dang pos kyang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya sems bskyed pa dang po la ma brten par yang bla na (3) med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs pa’i ’tshang mi rgya’o ||  sems bskyed pa phyi mas kyang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya sems bskyed pa phyi ma lam brten par yang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par (4) rdzogs par ’tshang mi rgya’o ||  sems bskyed pa de dag gis kyang ma yin sems bskyed pa de dag las gzhan bas kyang mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya ste | byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang yang (5) rgya’o ||  de skad ces bka’ stsal pa dang | bcom ldan ’das la tshe dang ldan pa rab ’byor gyis ’di skad ces gsol to ||  bcom ldan ’das rten cing ’brel bar ’byung ba ’di zab pa lags te | bcom ldan ’das sems bskyed pa dang pos byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen (6) po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya la | sems bskyed pa dang po la ma brten par yang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya | sems bskyed pa slad mas kyang byang chub sems dpa’ sems (7) dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang mi rgyal | sems bskyed pa slad ma lam brten par yang byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya | sems (194b1) bskyed pa de dag gis kyang ma lags sems bskyed pa de ma lags pa gzhan las kyang mngon par rdzogs par ’tshang mi rgya ste | byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ni bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub mngon par rdzogs par ’tshang rgya bar yang ’gyur ro ||  de skad (2) ces gsol pa dang | bcom ldan ’das kyis tshe dang ldan pa rab ’byor la ’di skad ces bka’ stsal to ||  rab ’byor ’di ci snyam du sems ci sems gang ’gags pa de phyir ’byung bar ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom (3) ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems ci sems gang ’byung ba de ’gag pa’i chos can yin nam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das ’gag pa’i chos can lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du (4) sems ci sems gang ’gag pa’i chos can de ’gag par ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems ci sems gang ma byung ba de ’gag pa’i chos can yin nam | rab (5) ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems ci sems gang zhig ’gog pa’i chos can ma yin pa de ’gag par ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni (6) ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems ci sems gang mi ’byung ma ’gags pa’i chos can de ’gag par ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis (7) bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ji snyam du sems ci chos gang rang bzhin gyis ngo bo nyid ’gags pa nyid kyi chos de ’gag par ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du (195a1) sems | ci chos rnams kyi chos nyid gang yin pa de ’gag par ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems de bzhin nyid ci lta ba de kho na bzhin (2) du gnas par ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de bzhin nyid ci lta ba de kho na bzhin du gnas par ’gyur ro ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems | gal te de bzhin nyid ji lta ba de bzhin du gnas na ni de’i tshe (3) ther zug ma yin par mi ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems de bzhin nyid zab pa ma yin nam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das zab po ||  (4) bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems de bzhin nyid la sems yod dam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor de ci snyam du sems sems de de bzhin nyid yin (5) nam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems de bzhin nyid las gzhan na sems yod dam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  (6) bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor khyod kyis de bzhin nyid yang dag par rjes su mthong ngam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems | gang de ltar spyod (7) pa de zab mo la spyod dam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das gang de ltar spyod pa de ci la yang mi spyod do ||  de ci’i slad du zhe na | ’di ltar de la kun tu spyod pa de dag mi ’jug cing kun tu spyod pa med do ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor byang (195b1) chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod pa de ci la spyod | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das don dam pa la spyod do ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems | byang chub sems dpa’ sems (2) dpa’ chen po gang don dam pa la spyod pa de mtshan ma la spyod dam | rab ’byor gyis gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ci snyam du sems | ci des mtshan ma de rnam par ma bshig gam | rab ’byor gyis (3) gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | rab ’byor ’di ji snyam du sems ci byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod pas mtshan ma rnam par bshig par ’gyur ram | rab ’byor gyis gsol pa | (4) bcom ldan ’das byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po de byang chub sems dpa’i spyad pa spyod pa na | ci ltar bdag gis ’di nyid du mtshan ma spangs pa thob par ’gyur snyam du mi sbyor te | gal te thob par ’gyur na ni sangs rgyas kyi chos thams cad ma rdzogs pas na nyan thos su ’gyur ro ||  (5) bcom ldan ’das mtshan nyid gang lags dang mtshan ma gang lags pa’i mtshan ma de yang ’tshal la mtshan ma de med pa la yang yongs su ’dris par bgyid pa ’di ni byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po ’thabs mkhas pa’o || 
                                                                             
p[u]na-d-a[par]aṃ s[ubhūt]i .. + + + + ... (1) ... aprame[y](ā)[n](aṃ) parasatvānaṃ parapudga[l](ā)[n](aṃ) [u](ṃ)m(i)ny(i)t(a)n(i)minyitān[i] yathābhūta(ṃ) pra[j](ā)n(ā) ...  (2) ... [ya]thābhū(ta)ṃ prajānāti ◊ sarvvāni tāni rūpaniśritāni ◊ utpadyamānāni utpadyaṃīti prajānā[t]i ...      (3) ... gatena tāni ummiṃjitanimiṃjiātani ◊ kathaṃ jñātāni bhavaṃti ◊ bhoti tathāga[t]o [par]aṃ m(a)[raṇa]ṃ + + ...    (4) ... + ta ◊  naiva bha[vat]i na na [bhava]ti tathāgato paraṃ ma[r]aṇaṃ ti ◊ rūpaga[t]. + + + + + + + ...        (5) ... + + + + + + + + + + + + + + + + [tam] e[ta ◊  n]ai[va] + + + + + + + + ...    (1) ... + + + + + + + + + + + + + + + + [p](a)[g](a)[t](aṃ) e[t](a) ◊  [ś]. + + ...  (2) ... + [t](a)m eta  ev(aṃ) v(e)[d](a)n(ā) s(aṃ)[j]ñ[ā] [s](aṃ)sk(ā)rā ◊  śāśv(a)to ātmā ca loko ca idam e[va] .. + + + + + + ...    (3) ... satyaṃ mogham anyaṃ ti ◊ vijñānagatatam eta ◊  naiva śāśvato atmā ca loko [c](a) [i]dam eva sa(t)y(aṃ) ...    (4) ... [da]m eva (sa)tyaṃ m[o]gham anyaṃ ti rūpagatam eta ◊  aṃtavānāṃtavāṃ atmā ca loko ca ida ...    (5) ... [e]vaṃ ve[da](nā) [s]arṃjñā sarṃskārā ◊  aṃtavāṃ [āt](m)ā [ca i]dam eva satyaṃ mo[gha]m an(y)aṃ ti vijñā[nagata] ...                       
..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  .. 
如是須菩提。如來因般若波羅蜜。(22)衆生不可見心如實知不可見心。  復次須菩(23)提。如來因般若波羅蜜。衆生不現心如實知(24)不現心。  云何如來。衆生不現心如實知不現(25)心。是心五眼所不見。  如是須菩提。如來因般(26)若波羅蜜。衆生不現心。如實知不現心。  復次(27)須菩提。如來因般若波羅蜜。知衆生諸出沒。  (28)云何知出沒。衆生所起出沒皆依色生。  依(29)受想行識生。    何等是諸出沒。所謂我及世間(558b1)常。  是見依色。      依受想行識。          我及世間無常。常(2)無常非常非無常。是見依色。        依受想行識。  世(3)間有邊。世間無邊。有邊無邊。非有邊非無(4)邊。是見依色。                依受想行識。死後如去。死後(5)不如去。死後如去不如去。死後非如去非不(6)如去。是見依色。依受想行識。          身即是神。  是見(7)依色。  依受想行識。   
Furthermore, the Tathagata wisely knows, for what they really are, the tendencies of countless beings to make positive and negative statements about objects.  For he knows (269) that all these ideas arise in dependence on form, and the other skandhas.      How has he discerned the dependence on the skandhas of those positive and negative statements? If we take such statements as – ‘The Tathagata continues to exist after death,’  ‘The Tathagata does not continue to exist after death,’  ‘The Tathagata does and does not continue to exist after death,’  ‘The Tathagata neither does nor does not continue to exist after death’  – then these statements refer to the skandhas only [and they have no basis in the true reality of the Tathagata].          The same holds good of similar statements, i.e. when one says: ‘Eternal are self and the world, - just that is the truth, everything else is delusion.’  And so if one maintains that self and the world are non-eternal,  both eternal and non-eternal,  neither eternal nor non-eternal.            (270) Or, similarly, if one maintains that self and the world are finite,  or not finite,  or both finite and not finite,  or neither finite nor not finite.            Or, finally, if one says ‘that which is the soul, that is the body,’  or ‘one thing is the soul, another the body,’  all these statements refer only to the skandhas.           
punar aparaṃ subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām amasaṃkhyeyānāṃ parasattvānāṃ parapudgalānāṃ tāny unmiñjitanimiñjitāni yathābhūtaṃ prajānāti |  iha subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti? tathā subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti, yathā tathatā |  evaṃ hi subhūte tathāgato rūpaṃ jānāti |  evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ |  iha subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti |  kathaṃ ca subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti? tathā subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti, yathā tathatā |  evaṃ hi subhūte tathāgato vijñānaṃ jānāti |  evaṃ hi subhūte tathāgata imāṃ prajñāpāramitām āgamyāprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ parasattvānāṃ parapudgalānāṃ tāny unmiñjitanimiñjitāni yathābhūtaṃ prajānāti |  evaṃ hi subhūte tathāgatas tathāgatatathatayā ca skandhatathatayā ca unmiñjitanimiñjitatathatayā ca tathatāṃ prajñapayati |  yaiva ca subhūte skandhatathatā, saiva lokasyāpi tathatā |  tat kasya hetoḥ? uktaṃ hy etat subhūte tathāgatena - pañca skandhā loka iti saṃjñātāḥ iti |  tasmāt tarhi subhūte yā skandhatathatā, sā lokatathatā |  yā lokatathatā, sā sarvadharmatathatā |  yā sarvadharmatathatā, sā srotaāpattiphalatathatā |  yā srotaāpattiphalatathatā, sā sakṛdāgāmiphalatathatā |  yā sakṛdāgāmiphalatathatā, sā anāgāmiphalatathatā |  yā anāgamiphalatathatā, sā arhattvaphalatathatā |  yā arhattvaphalatathatā, sā pratyekabuddhatvatathatā |  yā pratyekabuddhatvatathatā, sā tathāgatatathatā |  iti hi tathāgatatathatā ca skandhatathatā ca sarvadharmatathatā ca sarvāryaśrāvakapratyekabuddhatathatā ca ekaivaiṣā tathatā anekabhāvābhāvāpagatā anekatvād anānātvād akṣayatvād avikāratvād advayatvād advaidhīkāratvāt |  evam eṣā subhūte tathatā tathāgatena prajñāpāramitām āgamyābhisaṃbuddhā |  evaṃ hi subhūte prajñāpāramitā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānām asya lokasya saṃdarśayitrī |  evaṃ hi subhūte tathāgato ’sya lokasya lokaṃ saṃdarśayati |  evaṃ cāsya lokasya darśanaṃ bhavati - evaṃ hi subhūte prajñāpāramitā tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānāṃ mātā jananī janayitrī |  evaṃ hi subhūte tathāgatas tathatām abhisaṃbudhya lokasya tathatāṃ jānāti, avitathatāṃ jānāti, ananyatathatāṃ jānāti |  evaṃ ca subhūte tathāgatas tathatām abhisaṃbuddhaḥ saṃstathāgata ity ucyate || 
de nas tshe dang ldan pa shā ri’i bus tshe dang ldan pa rab ’byor la ’di skad (6) ces smras so ||  tshe dang ldan pa rab ’byor byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang rnam par thar pa’i sgo stong pa nyid dang mtshan ma med pa dang smon pa med pa gsum rmi lam na sgom na ci de’i shes rab kyi pha rol tu phyin pa rnam par ’phel bar ’gyur ram | rab ’byor gyis smras pa | tshe dang ldan (7) pa shā ri’i bu gal te nyin par bsgoms pas rnam par ’phel na ni rmi lam na yang rnam par ’phel lo ||  de ci’i phyir zhe na | tshe dang ldan pa shā ri’i bu rmi lam dang nyin par ni rnam par mi rtog pa’o zhes bcom ldan ’das kyis gsungs te | tshe dang ldan pa shā ri’i bu gal te byang chub sems dpa’ sems (196a1) dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu phyin pa rnyed pa de nyin gcig bzhin du shes rab kyi pha rol tu phyin pa la spyod na de’i tshe shes rab kyi pha rol tu phyin pa la goms pa’i byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po de’i rmi lam na yang shes rab kyi pha rol tu phyin pa rgyas par ’gyur ro ||  shā x96a.2)] ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gang yang skyes pa ’am bud med gang rmi lam na dge ba ’am mi dge ba’i las shig byed na ci de’i las sogs pa ’am nye bar sogs par ’gyur ram | rab ’byor gyis smras pa | ci ltar bcom ldan ’das kyis chos thams cad rmi lam lta bu’i zhes (3) gsungs pa de ltar na las de sogs pa ’am nye bar sogs par mi ’gyur ro ||  tshe dang ldan pa shā ri’i bu de ste yang skyes bu des da nas rnam par rtog cing gsad par ’du shes bskyed na las de sogs pa ’am nye bar sogs par ’gyur ro ||  tshe dang ldan pa shā ri’i bu yang ci ltar rmi lam na srog gcod (4) pa byas nas rnam par rtog cing gsad par ’du shes bskyed nas gal te sad nas kyang ’di ltar rnam par rtog ste | a la la bsad do legs par bsad do shin tu bsad do ngas bsad do snyam du gang de ltar rtog cing bsod par ’du shes bskyed na ni tshe dang ldan pa shā ri’i bu las de sogs pa ’am nye bar (5) sogs par ’gyur ro ||  shā ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gal te skyes bu de sad nas kyang ’di ltar rnam par rtog cing | gsad pa’i ’du shes bskyed de a la la bsad do legs par bsad do shin tu bsad do ngas bsad do snyam du rnam par rtog cing gsod par ’du shes bskyed na (6) de bzhin du las de sogs pa’am nye bar sogs par ’gyur na | sangs rgyas bcom ldan ’das kyang zad pa’i ’du shes kyi rnam par rtog pa bskyed par mdzad pas de’i yang las de sogs pa ’am nye bar sogs par ’gyur ram | rab ’byor gyis smras pa | tshe dang ldan pa shā ri’i bu de ni ma yin no ||  de (7) ci’i phyir zhe na | de bzhin gshegs pa ni rtog pa dang rnam par rtog pa thams cad dang bral ba yin te | ’di lta ste nam mkha’ lta bu nyid do ||  tshe dang ldan pa shā ri’i bu de bzhin du dmigs pa med par las mi skye dmigs pa med par sems mi skye ste | tshe dang ldan pa shā ri’i bu de lta bas na (196b1) las ni dmigs pa dang bcas pa nyid du skye’i dmigs pa med par ma yin no ||  sems ni dmigs pa dang bcas pa nyid du skye’i dmigs pa med par ma yin no ||  tshe dang ldan pa shā ri’i bu mthong ba dang thos pa dang rtogs pa dang rnam par shes pa’i chos rnams la blo ’jug ste de la blo la la ni (2) kun nas nyon mongs pa yongs su ’dzin blo la la ni rnam par byang ba yongs su ’dzin te | tshe dang ldan pa shā ri’i bu de lta bas na sems pa ni dmigs pa dang bcas par skye’i dmigs pa med par ma yin no ||  sems ni dmigs pa dang bcas par skye’i dmigs pa med par ma yin no ||  196b.3)] shā ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gang gi tshe dmigs pa thams cad dben no zhes bcom ldan ’das kyis bka’ stsal na | tshe dang ldan pa rab ’byor de’i tshe ci’i phyir sems pa dmigs pa dang bcas par skye’i dmigs pa med par mi skye | rab ’byor gyis smras pa | tshe (4) dang ldan pa shā ri’i bu mtshan mar byas nas dmigs pa rnams med pa nyid la dmigs par byas nas dmigs pa dang bcas par sems pa skye’i dmigs pa med par ni ma yin no ||  tshe dang ldan pa shā ri’i bu sems pa ni dben pa ste mtshan ma yang dben pa’o ||  de bzhin du ma rig pa’i rkyen (5) gyis ’du byed rnams kyang dben pa’o || ’du byed kyi rkyen gyis rnam par shes pa yang dben pa’o zhes bya ba nas skye ba’i rkyen gyis rga shi yang zhes bya ba’i bar du yang dben pa’o ||  tshe dang ldan pa shā ri’i bu de bzhin du dmigs pa de dag thams cad ni dben pa’o ||  sems pa yang mtshan (6) mas dben pa ste ’jig rten gyi tha snyad la brten nas dmigs pa dang bcas pa’i sems skye’o ||  shā ri’i bus smras pa | tshe dang ldan pa rab ’byor gang gi tshe byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po gang rmi lam na sbyin pa sbyin par byed cing sbyin pa de yang bla na med pa yang dag par rdzogs (7) pa’i byang chub tu yongs su bsngo na ci de’i tshe sbyin pa de yongs su bsngos pa zhes bya ’am | rab ’byor gyis smras pa | tshe dang ldan pa shā ri’i bu byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di mngon du ’dug na | ’di ni bar du mchod par bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub (197a1) tu de bzhin gshegs pas lung bstan te don ’di lus kyis mngon sum du byed pa yin gyis ’di la dris shig dang ’dis don ’di’i lan ldon par ’gyur ro ||  de nas tshe dang ldan pa shā ri’i bus byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa la ’di skad ces smras so ||  197a.2)] tshe dang ldan pa byams pa gnas brtan rab ’byor ’di skad du byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di don ’di’i lan ldon no zhes zer na tshe dang ldan pa ma pham pa don ’di’i lan lon cig | de nas byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pas tshe dang ldan pa rab ’byor la (3) ’di skad ces smras so ||  tshe dang ldan pa rab ’byor gang ’di skad du byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di don ’di’i lan ldon no zhes zer na tshe dang ldan pa rab ’byor ci byams pa zhes bya ba’i ming gang yin pa de don ’di’i lan ldon tam | de ste gzugs lan ldon tam | de (4) ste tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang rnam par shes pa lan ldon tam | de ste kha dog lan ldon tam | de ste dbyibs lan ldon tam | de ste gzugs kyi stong pa nyid gang yin pa de lan ldon tam | de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang rnam par shes pa’i stong pa (5) nyid gang yin pa de lan ldon | tshe dang ldan pa rab ’byor gzugs kyi stong pa nyid gang yin pa des ni lan ldon mi nus so ||  de bzhin du tshor ba dang ’du shes dang ’du byed rnams dang | tshe dang ldan pa rab ’byor rnam par shes pa’i stong pa nyid gang yin pa des ni lan ldon mi nus so ||  tshe (6) dang ldan pa rab ’byor chos gang lan ldon par byed pa’i chos de yang bdag gis yang dag par rjes su ma mthong ngo ||  chos gang la lan glan bar bya ba’i chos de yang bdag gis yang dag par rjes su ma mthong ngo ||  chos gang gis lan glan par bya ba’i chos de yang bdag gis yang (7) dag par rjes su ma mthong ngo ||  chos gang bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu lung bstan pa’i chos de yang bdag gis yang dag par rjes su ma mthong ngo ||  de nas tshe dang ldan pa shā ri’i bus byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa la ’di skad ces smras so || 
                                                     
                                                     
..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  ..  .. 
身異神異。  是見依色。  依受(8)想行識。  如是須菩提。如來因般若波羅蜜。知(9)衆生諸出沒。  復次須菩提。如來因般若波羅(10)蜜。知色相。    云何知色相。知如如。    須菩提。如(11)來知受想。行識相。    云何知識相。知如如。      須菩(12)提。五陰如即是如來所説出沒。      如五陰如即(13)是世間如。  五陰如即是一切法如。  一切法如即(14)是須陀洹果如。  斯陀含果阿那含果阿羅漢(15)果辟支佛道如。        辟支佛道如即是如來如。  是(16)諸如皆是一如。無二無別無盡無量。  如是須(17)菩提。如來因般若波羅蜜。得是如相。  如是須(18)菩提。般若波羅蜜。示諸佛世間。能生諸佛。 
It is thanks to the perfection of wisdom that the Tathagata knows those positive and negative statements for what they really are.    (271) The Tathagata cognizes the skandhas as identical with Suchness.            That is why He knows, thanks to perfect wisdom, those positive and negative statements for what they really are.  It is thus that the Tathagata makes known Suchness through the Suchness of the Tathagata, through the Suchness of the skandhas, through the Suchness of the positive and negative statements.  And just that Suchness of the skandhas, that is also the Suchness of the world.  For it has been said by the Tathagata that “the five skandhas are reckoned as the ‘world.’”  Therefore then, Subhuti, that which is the Suchness of the skandhas, that is the Suchness of the world;  that which is the Suchness of the world, that is the Suchness of all dharmas;  that which is the Suchness of all dharmas that is the Suchness of the fruit of a Streamwinner,  and so on, up to:        that is the Suchness of Pratyekabuddhahood, that is the Suchness of the Tathagata.  In consequence all this Suchness, - the Suchness of the Tathagata, of the skandhas, of all dharmas, of all holy Disciples and Pratyekabuddhas - is just one single Suchness, is without any trace of the variety of positivity and negativity, as being one, non-different, inextinguishable, unaffected, non-dual, without cause for duality.  (272) That is this Suchness which the Tathagata has, thanks to the perfection of wisdom, fully known.  It is thus that perfect wisdom instructs the Tathagata in this world.  It is thus that the Tathagata shows up the world to this infatuated world for what it really is.  And thus a vision of this world takes place. It is thus that perfect wisdom is the mother of the Tathagatas, who has generated them.  It is thus that the Tathagata, after he has been enlightened as to Suchness, cognizes the Suchness of the world, its Non-falseness, its unaltered Suchness.  And in consequence, just because he has been enlightened about Suchness [tathatā] is the Tathagata called a ‘Tathagata.’ 
(135) sthaviraḥ subhūtir āha - gambhīrā bhagavaṃs tathatā |  ato bhagavaṃs tathatāto buddhānāṃ bhagavatāṃ bodhiḥ prabhāvyate prakāśyate |  ko ’tra bhagavan anyo ’dhimokṣyate ’vinivartanīyo bodhisattvo mahāsattvo ’rhan vā paripūrṇasaṃkalpo dṛṣṭisaṃpanno vā pudgalaḥ? tathā hi bhagavan imāni sthānāni paramagambhīrāṇi tathāgatenābhisaṃbudhya ākhyātāni |  evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat - evam etat subhūte, evam etat |  paramagambhīrāṇīmāni sthānāni tathāgatenābhisaṃbudhya ākhyātāni |  tathā hi subhūte akṣayaiṣā tathatā, yā tathāgatenābhisaṃbuddhā, abhisaṃbudhyākṣayākṣayaivākhyātā || 
(197b1) tshe dang ldan pa byams pa chos ’di dag gang ci ltar tshig gis bstan pa de bzhin du khyod kyis mngon sum du byas sam | byams pas smras pa | tshe dang ldan pa shā ri’i bu chos ’di dag ci ltar tshig gis bstan pa de bzhin du bdag gis mngon sum du ma byas te | tshe dang ldan pa (2) shā ri’i bu ci ltar tshig gis brjod pa ’am sems kyis bsams pa’i chos de dag kyang de ltar bdag gis mi shes mi dmigs yang dag par rjes su ma mthong ngo ||  tshe dang ldan pa shā ri’i bu ’on kyang ci ltar lus kyis reg tu med pa dang tshig gis brjod du med pa dang yid kyis bsam du (3) med pa de bzhin du chos thams cad kyang ngo bo nyid med pa’i phyir rang bzhin med pa’o ||  de nas tshe dang ldan pa shā ri’i bu ’di snyam du e ma byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di ni shes rab zab ste | ci ltar yang shes rab kyi pha rol tu phyin pa la yun ring por spyad pa ltar ston (4) to snyam du sems so ||  de nas bcom ldan ’das kyis tshe dang ldan pa shā ri’i bu la bka’ stsal pa | shā ri’i bu khyod ci’i phyir ’di snyam du e ma byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po byams pa ’di ni shes rab zab bo snyam du sems | shā ri’i bu khyod chos gang dang ldan pas dgra (5) bcom pa zhes rab tu dbye ba’i chos de yang khyod kyis yang dag par rjes su mthong ngam | shā ri’i bus gsol pa | bcom ldan ’das de ni ma lags so ||  bcom ldan ’das kyis bka’ stsal pa | shā ri’i bu de bzhin du byang chub sems dpa’ sems dpa’ chen po shes rab kyi pha rol tu (6) phyin pa la spyod pa ni ’di snyam du chos ’di bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu lung bstan to ||  chos ’di bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub tu lung ston par ’gyur ro || 
           
           
..  ..  ..  ..  ..  .. 
    諸(19)佛知世間如。如實得是如故。名爲如來。1  
Subhuti: Deep, O Lord, is Suchness.  The enlightenment of the Buddhas, the Lords, is brought about and revealed through it.  Who else could firmly believe in it, except an irreversible Bodhisattva, or an Arhat whose intentions are fulfilled, or a person who has achieved right views? These extremely deep stations were therefore described by the Tathagata after he had been enlightened to them.  The Lord: So it is, Subhuti.    For this Suchness which the Tathagata has fully known, is inexhaustible, and he has described it as inexhaustible after he had fully known it. 
 
Go to Wiki Documentation
Enhet: Det humanistiske fakultet   Utviklet av: IT-seksjonen ved HF
Login