You are here: BP HOME > TLB > Mahāvyutpatti with sGra sbyor bam po gñis pa > fulltext
Mahāvyutpatti with sGra sbyor bam po gñis pa

Choose languages

Choose images, etc.

Choose languages
Choose display
  • Enable images
  • Enable footnotes
    • Show all footnotes
    • Minimize footnotes
DiacriticaDiacritica-helpSearch-help
ā ī ū
ñ
ś ź
š č ǰ γ    
Note on the transliteration:
The transliteration system of the BP/TLB is based on the Unicode/UTF-8 system. However, there may be difficulties with some of the letters – particularly on PC/Windows-based systems, but not so much on the Mac. We have chosen the most accepted older and traditional systems of transliteration against, e.g, Wylie for Tibetan, since with Unicode it is possible, in Sanskrit and Tibetan, etc., to represent one sound with one letter in almost all the cases (excepting Sanskrit and Tibetan aspirated letters, and Tibetan tsa, tsha, dza). We thus do not use the Wylie system which widely employs two letters for one sound (ng, ny, sh, zh etc.).
 
Important:
We ask you in particular to note the use of the ’ apostrophe and not the ' representing the avagrāha in Sanskrit, and most important the ’a-chuṅ in Tibetan. On the Mac the ’ is Alt-M.
 
If you cannot find the letters on your key-board, you may click on the link "Diacritica" to access it for your search.
Choose specific texts..
    Click to Expand/Collapse Option Complete text
Click to Expand/Collapse OptionTitle
Click to Expand/Collapse OptionPreface
Click to Expand/Collapse Option§1-20
Click to Expand/Collapse Option§21-40
Click to Expand/Collapse Option§41-60
Click to Expand/Collapse Option§61-80
Click to Expand/Collapse Option§81-100
Click to Expand/Collapse Option§101-120
Click to Expand/Collapse Option§121-140
Click to Expand/Collapse Option§141-160
Click to Expand/Collapse Option§161-180
Click to Expand/Collapse Option§181-200
Click to Expand/Collapse Option§201-220
Click to Expand/Collapse Option§221-240
Click to Expand/Collapse Option§241-260
Click to Expand/Collapse Option§261-280
Click to Expand/Collapse Option§281-283
Click to Expand/Collapse OptionColophon
puṣpanāmāni 
me tog sna tshogs kyi miṅ la 
諸種花名 
 
 
 
jalajam 
chu las skyes pa 
水生; 蓮花 
 
 
 
śatapattram 
pad ma 
蓮花; 紅果花 
 
 
 
padmam 
pad ma 
蓮花; 優波羅; 紅果花; 青蓮花 
 
 
 
utpalam 
ut pa la 
蓮花; 紅果花 
 
 
 
kumudam 
ku mu da 
固目答; 晚香玉類; 黃蓮花 
 
 
 
puṇḍarīkam 
pad ma dkar po 
白蓮花 
 
 
 
saugandhikam 
dri mchog 
勝香 
 
 
 
mṛdugandhikam 
dri ṅad ’jam pa 
妙香味 
 
 
 
sthalajam 
skam las skyes pa 
陸生 
 
 
 
campakaḥ 
tsam pa ka 
瞻波伽; 占博迦; 金色花 
 
 
 
kuravakaḥ 
ku ra ba ka 
具羅波卻; 句嚕嚩劍花; 深紅筧 
 
 
 
vārṣikī (vārṣikā) 
war śi ki 
夏生; 雨生 
 
 
 
mahāvārṣikī 
bar śi ka chen po 
大夏生 
 
 
 
mallikā 
ma li kā 
鬘生; 鬘花; 堪作鬘 
 
 
 
navamālikā (navamallikā) 
na ba ma li ka 
雜花; 那縛忙里迦花 
 
 
 
jātikusumam 
sna ma’i me tog 
肉冠花; 闍底蘇末那花 
 
 
 
sumanāḥ 
sna ma’i me tog 
肉冠花; 善稱音 
 
 
 
yūthikā 
yu thi ka 
玉提伽; 喻底迦花 
 
 
 
dhānuṣkārī (dhanuṣkārī) 
dha nu kā ri 
陀奴劫利 
 
 
 
kundam 
kun dam 
君若; 捃難花 
 
 
 
pāruṣakam 
pa ru śa ka 
三色花; 紫礦花 
 
 
 
mahāpāruṣakam 
pa ru śa ba chen po 
大三色花 
 
 
 
mañjuṣakam 
ma ñdzu śa ka 
柔軟; 赤色花 
 
 
 
mahāmañjuṣakam 
ma ñdzu śa ka chen po 
大柔軟 
 
 
 
aśokam 
mya ṅan ’tshaṅ 
忘憂花; 無憂花 
 
 
 
mucilindam 
btaṅ gzuṅ 
林陀; 目真隣陀 
 
 
 
mahāmucilindam 
btaṅ gzuṅ chen po 
大林陀; 摩訶目真隣陀 
 
 
 
mucukundam (mukukundaḥ) 
mu cu kun da 
莫俎君陀; 母注捃難花 
 
 
 
bakulaḥ 
ba ku la 
醉花; 嚩句藍花 
 
 
 
asanaḥ 
a sa na 
阿西那 
 
 
 
priyaṅguḥ (priyagu) 
pri yaṅ ku 
扈子 
 
 
 
punnāgaḥ (punnagaḥ) 
pun na ga 
夫那伽; 奔那伽花 
 
 
 
kadambaḥ 
ka dam ba 
劫丹波; 迦淡聞花 
 
 
 
dhanuṣketakī 
dha nu ke ta ki 
多奴哥多及 
 
 
 
karṇikārapuṣpam (karṇapārapuṣpam) 
doṅ ka’i me tog 
牙皂花 
 
 
 
eḍākṣipuṣpam 
me tog lug mig 
菊花 
 
 
 
tagaram 
ta ga ra 
多劫羅 
 
 
 
kesaram 
ke śa ra 
花鬘 
 
 
 
tamālapattram 
ta mā la’i lo ma 
多羅樹葉; 多摩羅樹葉 
 
 
 
lāṅgalīpuṣpam (laṅgalīpuṣpam) 
laṅ ga li’i me tog 
花繞; 良伽利花 
 
 
 
stambakam 
me tog gi dog pa 
花苞 
 
 
 
rocaḥ 
me tog mdog mdzes 
色妙花 
 
 
 
mahārocaḥ 
me tog mdog mdzes chen po 
大妙花 
 
 
 
sthālam 
stha la 
薩陀羅 
 
 
 
mahāsthālam 
stha la chen po 
大薩陀羅 
 
 
 
cakravimalam 
’khor lo dri med 
無垢輪 
 
 
 
cakraśatapattram 
’khor lo ’dab brgya 
百瓣輪 
 
 
 
śatasahasrapattram 
’dab ’bum 
億瓣 
 
 
 
sahasrapattram 
’dab stoṅ 
千瓣 
 
 
 
samantaprabhaḥ 
kun tu ’od 
普光 
 
 
 
samantagandhaḥ 
kun tu bsuṅ 
普香 
 
 
 
samantasthūlāvalokananayanābhirāmaḥ (samantasthūlāvalokananayābhirāmaḥ) 
kun tu cher snaṅ 
普現可愛 
 
 
 
muktāphalakam 
mu tig ’bru 
珠朱顆 
 
 
 
jyotiṣprabhaḥ 
skar ’od 
星光 
 
 
 
jyotiṣkaraḥ 
’od byed 
作光 
 
 
 
atimuktakam 
a ti mug ta ka 
善思花; 龍舐花; 苣藤 
 
 
 
pāṭalam 
skya snar (skya nar) 
灰色 
 
 
 
mahāpāṭalam 
skya snar chen po 
大灰色 
 
 
 
citrapāṭalam 
skya snar khra bo 
灰花色 
 
 
 
mahācitrapāṭalam 
skya snar bkra chen 
大灰絲色 
 
 
 
mandāravaḥ 
man dā ra ba 
曼陀羅; 風伽子花 
 
 
 
mahāmandāravaḥ 
man dā ra ba chen po 
大曼陀羅花 
 
 
 
karkaravaḥ 
mdog dkar 
白色花 
 
 
 
mahākarkaravaḥ 
mdog dkar chen pa 
大白色花 
 
 
 
devasumanāḥ 
lha yid dga’ 
人天喜花; 天喜花 
 
 
 
taraṇiḥ 
ta ra Ni 
多羅尼 
 
 
 
gotaraṇiḥ 
go ta ra Ni 
瓜多羅尼 
 
 
 
valiḥ 
ba li 
波利 
 
 
 
tindukaḥ 
tin du ka 
丁土伽; 鎮頭迦木; 柿木 
 
 
 
kiṃśukaḥ 
kim śu ka 
肉色花 
 
 
 
vallaḥ 
bal la (ba laṅ) 
草鬼見愁 
 
 
 
bakapuṣpam 
spra ba’i me tog 
艾花 
 
 
 
kadambakapuṣpam 
ka dam ba ka’i me tog 
伽丹波伽花 
 
 
 
kuvalayapuṣpam (kupalayam) 
ma ’dom na me tog ut pa la ’dom na ku ba la 
優婆羅; 優波羅; 句婆羅花; 青蓮花 
 
 
 
ajājīpuṣpam (ajijipuṣpam) 
go sñod kyi me tog 
回香花 
 
 
 
arkapuṣpam 
ar ka’i me tog 
阿羅歌花; 白花; 阿迦花 
 
 
 
puṣpamūlādināmāni 
me tog gi rtsa ba la sogs pa’i miṅ la 
花根等名 
 
 
 
bisam 
pad ma’i rtsa ba 
蓮根; 蓮根藕 
 
 
 
vṛntam 
rtsa ba’am thag pa 
根; 絲 
 
 
 
mṛṇālam 
pad ma’i rtsa lag 
蓮枝根 
 
 
 
nālam 
chu ba 
莖; 柄莖 
 
 
 
daṇḍaḥ 
sdoṅ bu 
樹 
 
 
 
pattram 
’dab ma 
瓣 
 
 
 
viṭapaḥ 
lo ma 
葉 
 
 
 
jālakajātam 
sbal mig ’thon pa 
蛤蟆眼花; 蕊 
 
 
 
kṣārakajātam 
sbal mig bye ba 
千蛤蟆眼花; 將開 
 
 
 
kalikājātam (kālikājātam) 
sbal mig bye ba 
將開 
 
 
 
kuḍmalakajātam (gudmalakajātam) 
me tog kha ’bus pa 
半開 
 
 
 
mukulajātam (makulajātam, tarikajātam, muṅgībhūtam) 
me tog kha ’gas pa 
半開 
 
 
 
kākāsyakam (prākāsyakam) 
me tog kha bye ba 
千葉花; 開花 
 
 
 
sarvapariphullam 
me tog ’dab ma thams cad rgyas pa 
花開徹; 花瓣開徹 
 
 
 
phullitam 
rgyas pa’am kha bye (rgyas sam kha bye) 
花開 
 
 
 
vikasitam 
rgyas pa’am kha bye (rgyas sam kha bye) 
花開 
 
 
 
puṣpam 
me tog 
花 
 
 
 
kesaram, keśaram 
ze ba 
鬚; 鬚蕊 
 
 
 
kiñjalkam 
ze ’bru 
花蕊 
 
 
 
karṇikā 
sñiṅ po 
花心 
 
 
 
karkaṭikā 
sñiṅ po 
花心 
 
 
 
parāgaḥ 
’thul ba 
香馥 
 
 
 
puṣpaguṇanāmāni 
me tog gi yon tan gyi miṅ la 
花功德名目 
 
 
 
śakaṭacakrapramāṇam 
śiṅ rta’i ’phaṅ lo tsam 
大如車輪 
 
 
 
vaiḍūryadaṇḍaḥ 
sdoṅ bu ni bai ḍū rya 
樹莖毘琉璃 
 
 
 
indranīlakarkaṭikā 
sñiṅ po ni in dra ni la 
蕊心青鴉鶻 
 
 
 
aśmagarbhakesaram 
ze ba ni rdo’i sñiṅ po 
鬚蕊堅如石瑪瑙 
 
 
 
śālukam 
ut pa la’i rtsa ba 
優婆羅花根 
 
 
 
sarvadhūpanāmāni 
spos kyi rnam pa’i miṅ la 
諸香名目 
 
 
 
vayanam 
rgya spos 
草河車 
 
 
 
tagaram 
rgya spos 
甘松; 多伽羅香; 格香 
 
 
 
candanam 
tsan dan 
檀香; 栴檀 
 
 
 
agaruḥ 
a ga ru 
速香; 沉香; 紫丁香木 
 
 
 
turuṣkaḥ 
tu ru ka 
兜羅香; 蘇合香; 第香 
 
 
 
kṛṣṇāgaruḥ 
a ga ru nag pa 
沉香 
 
 
 
tamālapattram 
ta ma la’i ’dab ma 
多磨羅葉; 藿葉香 
 
 
 
uragasāracandanam 
tsan dan sbrul gyi sñiṅ po 
蛇心檀 
 
 
 
kālānusāricandanam 
dus kyi rjes su ’braṅ ba’i tsan dan 
隨時檀 
 
 
 
gugguluḥ 
gu gu lu 
安息香; 唵巴香 
 
 
 
karpūram (katpūraḥ) 
ga bur 
樟腦; 龍腦香 
 
 
 
kuṅkumaṃ 
gu gum 
鬱金香; 紅花 
 
 
 
kunduruḥ 
spog (sog) 
香; 薰陸香 
 
 
 
sarjarasaḥ 
sra rtsi phog 
白膠香; 香櫨 
 
 
 
 
skad go ’dun gyi miṅ la 
雜語 
 
 
 
dharmaparyāyaḥ 
chos kyi rnam graṅs 
法數; 法門 
 
 
 
ardhatrayodaśaśatāni 
stoṅ ñis rgya lṅa bcu 
千二百五十; 千二百五十頌 
 
 
 
nānābuddhakṣetrasaṃnipatitāḥ 
saṅs rgyas kyi źiṅ sna tshogs nas ’dus pa 
聚於諸佛境; 從種種佛土來會 
 
 
 
mahatā ca bodhisattvagaṇena sārdham 
byaṅ chub sems dpa’i tshogs chen po daṅ yaṅ thabs cig 
與諸大菩薩眾俱; 又與諸大菩薩俱 
 
 
 
sambahulāḥ 
rab tu maṅ po 
最多 
 
 
 
evaṃpramukhāḥ 
de la sogs pa 
彼等; 如是為上首 
 
 
 
gaṇapramukhaḥ 
tshogs kyi gtso bo 
聚尊者; 眾首 
 
 
 
pūrvaṃgamaḥ 
sṅon du ’gro ba 
前行 
 
 
 
sārdham 
thabs cig gam lhan cig 
同面; 俱; 共 ; 同 
 
 
 
vividhasammodanakathām upasaṃskṛtya (vividhasammodanakathām upasaṃhṛtya) 
kun dga’ ba’i gtam sna tshogs byas nas 
普喜所說言; 說於普喜歡言 
 
 
 
parivṛtaḥ 
yoṅs su bskor ba 
圍繞 
 
 
 
puraskṛtaḥ 
mdun du bdar ba’am mdun gyis bltas pa 
立行面前 
 
 
 
tripradakṣiṇīkṛṭya (triḥpradakṣiṇīkṛṭya) 
lan gsum bskor ba byas nas 
圍繞三匝; 右繞三匝 
 
 
 
ekāṃsam uttarasaṃgaṃ kṛtvā 
bla gos phrag pa gcig tu gzar te 
偏袒右肩 
 
 
 
dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya 
pus mo gyas pa’i lha ṅa sa la btsugs te 
右膝著地 
 
 
 
yena bhagavāṃs tenāñjaliṃ praṇamya 
bcom ldan ’das ga la ba der logs su thal mo sbyar ba btud 
向佛合掌恭敬 
 
 
 
tasmin parṣat saṃnipāte saṃnisaṇṇaḥ 
’khor ’dus pa der bźugs pa’am ’dug 
圍繞; 於彼集會中坐; 大眾中居 
 
 
 
nyaṣīdat, nyasīdat 
bźugs sam ’dug 
住; 座; 坐 
 
 
 
tena khalu punaḥ samayena 
yaṅ de’i tshe źes’am de’i tshe 
彼時 
 
 
 
siṃhāsanaṃ prajñāpayanti 
seṅ ge’i khri bśams pa 
敷獅子座; 敷師子座 
 
 
 
nyaṣīdat paryaṅkam ābhujya 
skyil mo kruṅ bcas te bźugs so 
結跏趺座 
 
 
 
alpābādhatā 
gnod pa chuṅ ṅam 
少害; 少病 
 
 
 
alpātaṅkatā 
ñam ṅa ba ñuṅ ṅam 
少辛苦; 少惱; 少苦 
 
 
 
yātrā 
’tsho’am 
養; 處世; 養順 
 
 
 
laghūtthānatā 
bskyod pa yaṅ ṅam 
體輕; 起居輕利 
 
 
 
balaṃ ca sukhasparśavihāratāṃ ca 
stobs daṅ bde ba la reg par gnas sam 
具力而觸於安樂; 氣力而安樂住 
 
 
 
bhāsate 
lham me 
路明顯; 巍巍然 
 
 
 
tapati 
lhan ne 
蕩蕩然 
 
 
 
virocate 
lhaṅ ṅe 
洋洋然 
 
 
 
punar eva smitam akarot 
yaṅ ’dzum par mdzad do 
復倩兮欣欣然; 復現微笑 
 
 
 
uṣṇīṣavivarāntarād raśmir niścarati 
dbu’i gtsug tor gyi gseb nas ’od zer byuṅ 
頂髻中光現; 頂髻中放光; 放光 
 
 
 
sa raśmiṃ niścārya 
’od de byuṅ nas 
光現; 彼放光 
 
 
 
ābhayā parisphuṭo ’bhūt 
’od kyis yoṅs su khyab pa’am rgyas par gyur pa 
光以遍滿; 光遍滿 
 
 
 
avabhāsitaḥ 
snaṅ bar byas 
作現 
 
 
 
tena raśmy avabhāsena spṛṣṭaḥ 
’od zer gyi snaṅ ba des reg pa 
光觸顯; 彼光現所觸 
 
 
 
yatra sūryacandramasāṃ prabhāyā gatir nāsti 
gaṅ na ñi ma daṅ zla ba’i ’od mi ’bab pa 
照遍日月之光不到處 
 
 
 
ko hetuḥ kaḥ pratyayaḥ 
rgyu gaṅ rkyen gaṅ 
何因; 隨因; 何緣 
 
 
 
punar apyāgatya 
slar log nas 
復迴 
 
 
 
uṣṇīṣa vivareṣu praviśati (uṣṇīṣa vivareṣu praviṣṭaḥ) 
gtsug tor gyi gseb tu źugs 
入頂中 
 
 
 
mukhadvāreṇānupraviśati sma 
źal gyi sgo nas źugs 
入於面門 
 
 
 
na ca bhagavato mukhadvārasyomiñjitaṃ vā nimiñjitāṃ vā prajñāyate sma 
bcom ldan ’das kyi źal gyi sgo phye ba’am btsums par yaṅ mi mṅon no 
世尊面目不現開閉 
 
 
 
avabhāsaḥ 
snaṅ ba 
現 
 
 
 
samantāvabhāsaḥ 
kun tu snaṅ ba 
普現 
 
 
 
jighatsitāḥ pūrṇagātrā bhavanti sma 
bkres pa rnams ’draṅs par gyur ce’am ltogs pa rnams ni lus rgyas par gyur 
饑者得飽; 餓者身充滿 
 
 
 
tṛṣitā vigatapipāsā bhavanti sma 
skom pa rnams ni ṅoms par gyur 
渴者得足飲 
 
 
 
roga spṛṣṭā vigata rogā bhavanti sma 
nad kyis btab pa rnams ni nad daṅ bral bar gyur 
病者得消釋; 病者得除病 
 
 
 
vikalendriyāḥ paripūrṇendriyā bhavanti sma 
dbaṅ po ma tshaṅ ba rnams ni dbaṅ po yoṅs su tshaṅ bar gyur 
根不全者得全; 根不具者得具根 
 
 
 
sa cet pṛṣṭaḥ praśnāvyākaraṇāya avakāśaṃ kuryāt 
gal te źub nas źu ba luṅ bstan pa’i slad du 
請問者為授記故放下功夫; 若為問為作記問時節 
 
 
 
kaṃ cid eva pradeśam 
phyogs ’ga’ źig 
多諸門; 何處; 數端 
 
 
 
āmantrayate sma 
bka’ stsal pa’am smras pa’am bod pa 
告白授記; 告白; 記 ; 喚 
 
 
 
sādhukāram adāt 
legs so źes bya ba byin te 
授於善哉; 善哉 
 
 
 
sādhu sādhu 
legs so legs so 
善哉善哉 
 
 
 
dena hi śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasikuru 
de’i phyir legs par rab tu ñon la yid la zuṅs śig 
如是用心聽聞總持; 是故應諦聽極善作意 
 
 
 
bhāṣiṣye ’haṃ te 
ṅas khyod la bśad do 
我與你說; 吾當為汝分別解說 
 
 
 
bhagavataḥ pratiśrutya 
bcom ldan ’das kyi ltar mñan nas 
如是世尊聽聞; 白佛言願樂欲聞 
 
 
 
cittam ārādhayiṣye (cittam ārāyidhaṣye) 
sems raṅs par bya’o 
心生喜悅 
 
 
 
tiṣṭhati 
bźugs 
坐 
 
 
 
dhriyate 
’tsho’o 
養; 持 
 
 
 
yāpayati 
gźes so 
受用; 住 
 
 
 
dharmaṃ ca deśayati 
chos kyaṅ ston to 
說法 
 
 
 
yasyedānīṃ kālaṃ manyase 
de’i dus la bab par śes na 
正是知時; 知其正時則 
 
 
 
yad uta 
’di lta ste 
如是 
 
 
 
buddhanetrī 
saṅs rgyas kyi tshul lam lugs 
正覺理趣; 佛眼 
 
 
 
tat kiṃ manyase 
’di sñam du sems 
如何思惟; 於汝意云何 
 
 
 
no hīdam (ne hidam) 
de ma lags sam de ma yin 
此不是; 不也; 此非耶不是 
 
 
 
sarvāntaṃ parṣanmaṇḍalam 
thams cad daṅ ldan pa’i ’khor gyi dkyil ’khor 
繞中圍; 一切眾會; 具全大眾中圍 
 
 
 
abhedyaparivāraḥ 
mi phyed pa’i ’khor 
不退伴; 不分圍繞 
 
 
 
bhagavatānujñātaḥ 
bcom ldan ’das kyis gnaṅ ba (bcom ldan ’das kyis snaṅ ba) 
世尊方許 
 
 
 
antaśo hāsyaprekṣiṇyāpi 
tha na bźad gad bya bar bsams te (tha na gźad gad bya bar bsams te) 
修惟其笑; 下至觀笑談設喪命; 不及至惟其笑談 
 
 
 
jīvitahetor api 
’tsho ba’i srog gi phyir yaṅ 
故養其命; 為其命 
 
 
 
adhivacanam 
tshig bla dags 
名號 
 
 
 
manorāthāśāparipūrī 
yid la bsams pa bźin re ba yoṅs su rdzogs pa 
滿希望心 
 
 
 
vinayati 
’dul źiṅ ’dzud 
調伏 
 
 
 
niveśayati 
de rab tu ’god 
安置 
 
 
 
pratiṣṭhāpayati 
rab tu brtan par byed 
最作堅固; 令安住 
 
 
 
prasthāpayati 
brtan par byed pa 
作堅固; 令發趣 
 
 
 
aupayikam (aupayakam) 
cho ga’am thabs 
方便; 法事 
 
 
 
avyatikramaṇam (aupati pramaṇam) 
mi ’da’ ba 
無過; 不過 
 
 
 
āgataphalam 
’bras bu lag tu ’oṅs pa’am thob pa 
獲果; 到手 
 
 
 
saṃgūhayan 
legs par sbed pa’am gsaṅ thub pa 
善藏; 能密 
 
 
 
guptaḥ 
sbas pa’am bsruṅs pa 
藏; 守 
 
 
 
pravivekajaḥ 
rab tu dben pa las skyes pa 
最寂中生 
 
 
 
juṣitukāmaḥ 
sten par ’dod pa’am gnas par ’dod pa 
欲倚; 欲住 
 
 
 
uṣṇīṣavivaramūrdhnaḥ saṃdhi praveśaḥ 
dbu’i gtsug tor gyi gseb 
頂髻中入 
 
 
 
avatāraḥ 
’jug pa’am gśegs pa 
入; 行 
 
 
 
praguṇī karaṇam 
draṅ por sroṅ ba 
較正真; 調整; 調正真 
 
 
 
praguṇaḥ 
draṅ po 
正 
 
 
 
ekām api catuṣpadikāṃ gāthām udgṛhya 
tshigs bźi pa’i tshigs su bcad pa gcig tsam yaṅ bzuṅ nas 
必守持四言之一偈; 受持四句偈 
 
 
 
mahāyānaparigrāhakaḥ 
theg pa chen po yoṅ su ’dzin pa 
持大乘 
 
 
 
saddharmaparigrāhakaḥ 
dam pa’i chos yoṅs su ’dzin pa 
持妙法 
 
 
 
saddharmavṛṣṭiḥ 
dam pa’i chos kyi char 
永住妙雨; 妙法雨; 住妙雨 
 
 
 
saddharmaś ca cirasthitiko bhavati sma 
dam pa’i chos kyaṅ yun riṅ du gnas par ’gyur 
妙法中永住; 妙法亦永住 
 
 
 
anuttarāyāṃ samyaksambodhāv abhisambuddhaḥ 
bla na med pa yaṅ dag par rdzogs pa’i byaṅ chub mṅon par rdzogs par saṅs rgyas pa 
無上真實究竟菩提現前; 已覺無上正等覺; 究竟正覺 
 
 
 
cūḍikāvabaddhaḥ 
byur bur gyur ba 
頂珠; 現高 
 
 
 
anutkṣepāprakṣepaḥ 
gdegs pa med pa daṅ gźag pa med pa 
未舉; 未放 
 
 
 
nātiśītam 
ha caṅ yaṅ mi graṅ 
特不冷; 不甚冷 
 
 
 
nātyuṣṇam 
ha caṅ yaṅ mi dro 
特不熱; 不甚熱 
 
 
 
vibhāvanā 
rnam par ’jig pa’am rnam par sgom pa 
壞相; 觀相 
 
 
 
satām upalabdhiḥ 
dam pa rnams kyi’am mkhas pa rnams kyi dmigs 
聖者或賢者之想 
 
 
 
upalambhaḥ 
dmigs pa 
所想 
 
 
 
niṣṭhāgataḥ 
mthar phyin pa 
到彼岸; 到究竟 
 
 
 
aviṣṭhānam (adhiṣṭhānam) 
rgyun mi ’chad pa 
不斷續 
 
 
 
asraṃsanam 
ma btaṅ ba 
不遣 
 
 
 
agro ’raṇavihāriṇām 
ñon moṅs pa med par gnas pa rnams kyi mchog 
住於無煩最最; 住無諍者中第一 
 
 
 
rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyāmahe 
bsruṅ ba daṅ bskyab pa daṅ sba bar bya’o 
護及救并藏; 我當護及救并藏 
 
 
 
mahāpṛthivīṃ niśrāya sāmagrīvaśena sarvabījāni virohanti 
sa chen po la brten nas tshogs pa’i dbaṅ gis sa bon thams cad rnam par skye’o 
倚大地諸根生諸種; 依大地由和合力一切種生長 
 
 
 
caukṣasamudācāraḥ 
gtsaṅ sbra spyod pa 
淨行 
 
 
 
alpakṛcchreṇa 
tshegs chuṅ ṅus 
不費力 
 
 
 
nāgavilokitenāvalokya 
glaṅ po che’i lta staṅs kyis bltas nas 
如象觀看 
 
 
 
bhagavān imam evārthaṃ bhūyasyā mātrayā abhidyotayamā gāthābhigītena saṃprakāśayati sma (bhagavān imam evārthaṃ bhūyasyā mātrayā abhidyotayamāno gāthābhigītena saṃprakāśayati sma) 
bcom ldan ’das don ’di ñid rgyas par gsuṅs źiṅ tshigs su bcad pa’i dbyaṅs kyis rab tu bstan pa 
出有壞開示是義演說偈句最指示; 世尊重說偈顯了開示此義 
 
 
 
yathāśrutam 
ji ltar thob pa bźin nam thob pa bźin 
如是聞; 如所聞; 按如是聞 ; 依所聞 
 
 
 
yathāpratyarham (yathāpratyadham) 
so so ji rigs par 
各自知; 如各各相應 
 
 
 
vistareṇa saṃprakāśitam 
rgya cher rab tu bstan 
以廣大誦念; 廣開示; 以廣大演說 
 
 
 
vistareṇa samprakāśayiṣyati 
rgya cher yaṅ dag par stan par ’gyur 
廣大真實指示; 當廣開示 
 
 
 
adhyāpayām āsa 
klog tu bcug pa’am slob tu bcug pa 
令誦; 令學 
 
 
 
yadi ca, bhagavān ājñāsīt sadevakaṃ lokaṃ saṃnipatitam (yadībha, bhagavān ājñāsīt sadevakaṃ lokaṃ saṃnipatitam) 
gaṅ gi tshe bcom ldan ’das kyis lha daṅ bcas pa’i ’jig rten tshogs par mkhyen pa 
何時出有壞知諸天人世間有情聚至; 何時世尊知天及世人集會 
 
 
 
asamasamaḥ 
mi mñam pa daṅ mñam pa 
不平得平; 無等等 
 
 
 
tasyāyam īdṛśo ’nubhāvaḥ 
de’i mthu ’di ’dra 
其力如是 
 
 
 
prabhāvyate 
phye ba’am rab tu gźag pa 
開; 放 
 
 
 
pratikāṃkṣitavyaḥ 
re bar bya ba’am ’dod par bya ba’am śes par bya ba 
希事; 應希求; 欲知 ; 起望 ; 起欲 ; 可知 
 
 
 
tṛṣṇā paunarbhavikī 
yaṅ ’byuṅ ba’i sred pa 
出愛; 後有愛; 生之愛 
 
 
 
nandīrāgasahagatā 
dga’ ba’i ’dod chags kyis mod la skyes pa 
喜欲生時; 喜貪俱行 
 
 
 
puṇyopagaḥ 
bsod nams su ñe bar ’gro ba 
近福行 
 
 
 
apuṇyopagaḥ 
bsod nams ma yin par ñe bar ’gro ba 
非福近行; 近非福行 
 
 
 
āniñjyam 
mi gyo ba 
不動 
 
 
 
abhyudgataḥ 
mṅon par ’phags pa 
現前勝 
 
 
 
samudgataḥ 
yaṅ dag par ’phags pa 
真實勝 
 
 
 
ṣaṣṭyaṅgasahasropeta svaraḥ 
dbyaṅs yan lag drug stoṅ daṅ ldan pa 
具六千枝音 
 
 
 
vata mārṣāḥ 
kye ma grogs po dag 
鳴呼諸友 
 
 
 
vata 
kye ma 
鳴呼 
 
 
 
hāhā kaṣṭam 
kye hud dam ae ma kyi hud 
哀哉; 嘆息 
 
 
 
an unnato ’navanataḥ 
ma kheṅs sam ma dud dam mi mtho mi dma’ 
不滿; 未滿; 不高不下; 不下; 未下; 未下 
 
 
 
upasaṃhāraḥ 
brtul ba’am ñe bar sbyor ba’am ñe bar bsgrub pa 
勤; 近習; 近修 
 
 
 
māradharṣaṇam 
bdud ’dul ba / bdud gdul ba 
調魔 
 
 
 
tasyaivaṃ bhavati 
de ’di sñam du sems 
彼如是想 
 
 
 
mahato janakāyasya 
skye bo phal po che’i 
多丈夫; 眾夫之 
 
 
 
hitam 
phan pa 
並立; 利濟 
 
 
 
sukham 
bde ba 
安; 安樂 
 
 
 
yogakṣemam 
grub pa daṅ bde ba 
成樂; 安穩 
 
 
 
antarīkṣapradeśaḥ 
bar snaṅ gi phyogs 
空方 
 
 
 
na prajñāyate 
śes pa yaṅ med dam mi mṅon pa’am mi snaṅ ba 
無相; 不顯; 不現; 知亦無 
 
 
 
vikrīḍitam 
rnam par rol pa 
遊戲相 
 
 
 
sarveṇa sarvam 
thams cad kyi thams cad 
一切及一切; 一切全 
 
 
 
sarvathā sarvam 
rnam pa thams cad du thams cad 
一切諸相全然; 一切相 
 
 
 
sarvathā 
rnam pa thams cad dam ye 
諸相本; 諸相 ; 本 
 
 
 
prasthāpanam 
rab tu bźag pa 
極放 
 
 
 
ojaḥ 
mdaṅs sam gzi brjid 
神色; 神色威 ; 威 
 
 
 
mahaujaṣkaḥ, mahaujaskaḥ 
gzi brjid che ba / gzi brjid che bar grags pa 
大威德; 大威 
 
 
 
maheśākhya_maheśākhyaḥ 
dbaṅ che ba dbaṅ che bar grags 
大自在; 大大勢; 稱大自在 
 
 
 
alpeśākhyaḥ 
dbaṅ chuṅ bar grags pa 
力弱名揚; 少勢 
 
 
 
ṛddhaḥ 
’byor pa 
富 
 
 
 
sphītaḥ 
rgyas pa 
豐滿 
 
 
 
kṣemaḥ 
bde ba 
安 
 
 
 
subhikṣaḥ 
lo legs pa 
豐安 
 
 
 
ākīrṇabahujanamanuṣyaḥ 
skye bo daṅ mi maṅ pos gaṅ ba 
多人喜悅 
 
 
 
ekāyanaḥ (ekāyāna, ekāyānam) 
bgrod pa gcig pa 
獨行; 一行 
 
 
 
ājñāvyākaraṇam 
śes pa brda sprod pa 
說示 
 
 
 
udāharaṇayogena 
dper brjod pa’i tshul gyis 
譬喻說樣 
 
 
 
kaviḥ 
sñan ṅag mkhan 
作文者; 詩人 
 
 
 
kāvyam 
sñan dṅags 
文辭; 詩 
 
 
 
samārakam 
bdud daṅ bcas 
諸魔; 具魔; 具諸魔 
 
 
 
sabrahmakam 
tshaṅs pa daṅ bcas pa 
諸淨梵; 具梵; 具淨梵 
 
 
 
saśramaṇabrahmaṇikāḥ prajāḥ 
dge sbyoṅ daṅ bram zer bcas pa’i skye dgu 
修習婆羅門九類; 沙門婆羅門及諸生 
 
 
 
abhibhūyaniryāsyati 
zil gyis mnan te ṅes par ’byuṅ 
決定威鎮; 勝出 
 
 
 
vyavasāyaḥ 
btsal bar bya’am ’bad par bya ba 
勤尋; 決定; 尋 ; 勤 
 
 
 
ābaddhaparikaraḥ 
ci la yaṅ ma reg par chas pa 
不靠諸人; 不靠諸人而行 
 
 
 
dharmadhātuparamaḥ 
chos kyi dbyiṅs kyis klas pa 
盡法界 
 
 
 
ākāśadhātuparyavasānaḥ 
nam mkha’i dbyiṅs kyi mthas gtugs pa (nam mkha’i khams kyi mthas gtugs) 
盡虛空 
 
 
 
asthānam etat 
de ni gnas ma yin 
彼非住; 無此處 
 
 
 
utthāpanam 
bslaṅ ba’am draṅ ba’am skyed pa 
立; 直生; 獲 ; 直 
 
 
 
sabhāmadhyagato vā 
’dus pa’i naṅ na ’dug kyaṅ ruṅ 
會中住可 
 
 
 
rājakulamadhyagato vā 
rgyal po’i pho braṅ ’khor gyi naṅ na ’dug kyaṅ ruṅ 
住宮眷屬中住亦可; 在王族中亦可 
 
 
 
parśanmadhyagato vā 
’khor gyi naṅ na ’dug kyaṅ ruṅ 
中圍中住亦可; 在會中亦可 
 
 
 
yuktakulamadhyagato vā 
rigs tshogs pa’i naṅ na ’dug kyaṅ ruṅ 
在種類中住亦可; 在種類中亦可 
 
 
 
jñātimadhyagato vā 
ñe du’i naṅ na ’dug kyaṅ ruṅ 
親戚中住亦可; 近住亦可 
 
 
 
atītāṃśagatā 
’das pa’i char gyur ba 
過去中住之分; 過去之分 
 
 
 
na kena cid vidhīyate 
gaṅ gis kyaṅ mi bya’o 
任誰莫作 
 
 
 
avakāśaḥ (abbakāśaḥ) 
go skabs 
時間 
 
 
 
prastavaḥ (prastāvaḥ) 
bar skabs 
時間 
 
 
 
avasaraḥ 
bar skabs 
中節 
 
 
 
vanād nirvaṇam āgataḥ 
nags tshal nas nags tshal med par gśegs pa 
從林入無林 
 
 
 
kāmeṣu naiṣkramyam 
’dod pa las spags pa 
棄欲 
 
 
 
śailamuktam iva kāñcanaṃ nisevitaḥ (śailamuktim iva kāñcanam niṣevitaḥ, śelamuktim iva kāñcanam niṣevitaḥ) 
ri las thal ba’i ñi ma bźin du bsñen pa 
去山如近日; 如去中日; 如去山近日 ; 親近 
 
 
 
jihvendriyaṃ nirnāmayām āsa 
ljags kyi dbaṅ por phyuṅ ste 
舌根現 
 
 
 
abhayavaśavartitā 
’jigs pa’i dbaṅ du gyur pa ma yin pa 
非怖自在; 無畏自在性 
 
 
 
sarvasattvānāṃ kiṃkaraṇīyatā 
sems can thams cad kyi bya ba ci yod pa sñam pa 
思諸有情; 給侍一切有情; 思諸有情所作 
 
 
 
bāhujanyam (bahujanyam) 
skye bo maṅ po pa 
眾人; 眾人具; 具眾人 
 
 
 
paraṃparayā 
gcig nas gcig tu 
遞傳 
 
 
 
tuṣṇīṃbhāvenādhivāsayati 
caṅ mi gsuṅ bar gyur pas gnaṅ 
不許默; 默然許之 
 
 
 
samullokitamukhaḥ 
źal du bltas pa 
觀面 
 
 
 
samyak pratyātmaṃ jñānadarśanaṃ pravartate 
bdag ñid kyis yaṅ dag pa’i śes pa mthoṅ ba ’jug pa 
見實性; 正智見各別轉; 自己之實知實見實入 
 
 
 
āyuḥsaṃskārān utsṛjati 
tshe’i ’du byed ’dor ba 
壽盡時; 捨壽行 
 
 
 
uṣmahāniḥ 
drod yal ba 
暖氣散了; 退煖 
 
 
 
manuṣyāṇāṃ sabhāgatāyām upapannaḥ 
mi daṅ skal ba mñam par skyes 
人劫中生; 生人同分中; 與人等分生 
 
 
 
vikṣobhaṇavātamaṇḍali 
rnam par ’khrug par byed pa’i rluṅ gi dkyil ’khor 
相亂風輪; 相亂風輪 
 
 
 
param anuvidhāya (parāsam anuvidhāya) 
pha rol gyi zla daṅ mthun par byas te 
順彼月; 應對作 
 
 
 
na śravaṇapathm āgamiṣyati, na śravaṇapathamārgam iṣyati 
rna lam du grags par mi ’gyur 
夢中無名相; 當不達於耳; 耳塵未曾現; 當不聞 
 
 
 
kāyikaṃ balam 
lus kyi stobs 
身力 
 
 
 
kāyikaṃ daurvalyam 
lus kyi ñam chuṅ ba 
身弱 
 
 
 
kāyikaḥ klamaḥ 
lus kyi ṅal ba 
身乏; 身疲 
 
 
 
akṣuṇṇavyākaraṇam 
khyad par luṅ ston pa 
殊勝開敕; 不損授記 
 
 
 
suniścitam 
śin tu ṅes pa’am śin tu gtan la phab pa’am śin tu brtags pa 
決定; 喜決定; 最正定 ; 最詳察 
 
 
 
vivṛtam 
phye ba’am gdaṅs pa 
開; 張 
 
 
 
apāvṛtam 
phye ba 
開 
 
 
 
syāt 
’gyur ba’am yod pa 
轉; 有 
 
 
 
saṃbādhaḥ 
dog pa’am ñam ṅa ba 
窄狹; 可慎 
 
 
 
vibhavaḥ 
byer ba’am ’jig pa 
壞; 富; 遠離 
 
 
 
saṃcintya 
bsams bźin 
如想; 應思 
 
 
 
amukaḥ 
che ge mo źig 
某甲 
 
 
 
tulanā 
gźal ba 
量 
 
 
 
māpayati 
gźal ba ’am byed pa 
不量 
 
 
 
nirmātā (nirmātṛ) 
’phrul pa po’am ’phrul byed pa 
化; 化作者; 作化 
 
 
 
sraṣṭā (sraṣtṛ) 
’byin pa po’am ’byin par byed pa 
出; 生者; 出者 ; 令出者 
 
 
 
ratnam 
dkon mchog gam rin po che 
希貴; 寶; 寶貝 
 
 
 
ratnamayaḥ 
gźi rin po che’am rin po che las grub pa’am rin po che las byas pa’am rin po che’i raṅ bźin 
寶台; 寶性; 寶 ; 自然寶 ; 寶基 ; 以寶成 ; 以寶所作 ; 其性寶 ; 寶具 
 
 
 
siṃhavikramaḥ 
seṅ ge’i rtsal 
獅威; 師威 
 
 
 
śuciḥ 
gtsaṅ ba’am gtsaṅ spra che ba 
淨; 大淨 
 
 
 
anantāparyantaḥ 
mtha’ yas mu med 
無邊 
 
 
 
anyatamānyatamaḥ 
gaṅ yaṅ ruṅ ba 
不論那個; 如何中 
 
 
 
samādānam 
yaṅ dag par blaṅs pa’am yid dam 
實取; 正受; 意實; 攝受 
 
 
 
nopagacchati 
ñe bar mi rig gam ñe bar mi ’gro’am khas mi len pa 
近不覺; 不近行; 近行不許; 不許諾; 不許諾 
 
 
 
sahagatam 
mod las skyes pa’am ldan pa 
經中生; 俱行; 就生 ; 具 
 
 
 
pratipannaḥ 
źugs pa 
入 
 
 
 
lokayātrā 
’jig rten gyi tshul lam spyod pa 
行世間理 
 
 
 
jātīyaḥ 
raṅ bźin can 
具自然; 類 
 
 
 
vālāgraḥ 
skra’i rtse mo 
髮尖; 毛端 
 
 
 
vālāgrakoṭiḥ 
skra’i rtse mo mtha’ cha śas 
髮邊際; 毛尖端; 髮尖邊際 ; 分 
 
 
 
vālapathaḥ (bālāpathaḥ) 
skra’i ’khyon nam byis pa’i lam 
毛端; 毛道; 劣行 
 
 
 
spharaṇam (sphalam) 
khyab pa’am rgyas pa 
遍; 遍滿; 滿 
 
 
 
sphuṭam (sphaṭam) 
rgyas pa’am gas pa’am gsal ba 
開; 明滿 
 
 
 
pārisamantaḥ (parisamantaḥ) 
khor yug gam ñe ’khor 
圍; 近繞 
 
 
 
samantataḥ 
kun nas ’khor yug (kun nas sam khor yug) 
普遍; 圍繞 
 
 
 
prajñāpanam 
gdag pa’am bca’ ba 
安上; 整理 
 
 
 
prajñāptiḥ 
gdag pa’am bca’ ba 
安上; 施設; 整理 
 
 
 
bhūyasyā mātrayā 
rgyas par 
廣大 
 
 
 
kramaḥ 
rim pa 
次第 
 
 
 
upadhiḥ 
phuṅ po’am rdzas sam ñon moṅs pa 
聚; 依; 物 ; 煩惱 
 
 
 
niyamaḥ 
mi ’gyur ba 
不轉; 決定 
 
 
 
niyāmaḥ 
ṅe par ’gyur ba 
定轉; 決定 
 
 
 
nyāmaḥ (nyāsaḥ) 
skyon med pa 
無妨; 離生 
 
 
 
nyāmāvakrāntaḥ (nyasāvakrantaḥ) 
skyon med par źugs pa 
入無過; 入離生 
 
 
 
pratibaddhaḥ 
rag lus pa’am ’brel ba’am bgegs su gyur ba 
相連; 有靠 ; 成魔 
 
 
 
vibandhaḥ 
bgegs sam gegs 
塞; 要契; 魔 
 
 
 
pratibandhaḥ 
phyir ’jil ba’am bgegs byed pa’am ’gog pa’am bar chad byed pa 
爛; 障礙; 將來壞 ; 作魔 ; 阻 ; 斷 
 
 
 
pratyavasthānam 
phyir gźil ba’am so sor gźag pa 
往外推; 抗論; 分安者 
 
 
 
aṃśaḥ 
cha 
分 
 
 
 
pratyaṃśaḥ 
bgo skal lam so so’i cha 
運分; 各分 
 
 
 
bhāgaḥ (bhagaḥ) 
skal ba’am cha 
分 
 
 
 
nivāraṇam (nivaraṇam) 
chod pa’am sgrib pa 
斷; 障 
 
 
 
āvaraṇam 
sgrib pa 
遮障 
 
 
 
setuḥ 
stegs sam zam pa 
台; 橋 
 
 
 
kaulaḥ (kolaḥ) 
gziṅs 
筏 
 
 
 
nau 
gru 
船 
 
 
 
nāvaḥ 
gru 
船 
 
 
 
gatiḥ 
’gro ba’am rnam pa’am rtogs pa’am rten 
有情; 相 ; 解 ; 依 
 
 
 
alam 
rgyun nus pa’am chog 
嚴; 足; 力 
 
 
 
nirjvaraḥ 
rims nad med pa 
無疫癘; 無病 
 
 
 
arogaḥ 
nad med pa 
無病 
 
 
 
dehī 
lus can 
具身; 有身 
 
 
 
svāpateyam 
bdag dbaṅ ba 
主宰; 自作主宰 
 
 
 
samutthānam 
kun nas sloṅ ba’am kun nas ldaṅ byed 
募; 等起; 普尋惹 
 
 
 
paligodhaḥ (parigodhaḥ) 
kun nas sbags pa’am ma byo pa’am ma bkrus pa’am chags pa’am ’brel ba 
諸雜; 貪著; 未灌; 障礙; 未洗 ; 速 
 
 
 
ācāryamuṣṭiḥ 
slob dpon gyi dpe mkhyud 
師吝於法; 師拳 
 
 
 
dharmāntarāyaḥ 
chos kyi bar du gcod pa 
法間斷 
 
 
 
vicchandayati 
mos pa zlog pa 
令退息; 令棄捨 
 
 
 
vicakṣuḥkaraṇāya 
mig gis mi rtsol bar bya ba’i phyir 
不用心看; 為令盲 
 
 
 
preṣitaḥ 
skur ram btaṅ 
敬; 遣; 寄 ; 放 
 
 
 
prakīrṇaḥ 
bkram pa’am ’thor ba 
擺; 散 
 
 
 
viprakīrṇaḥ 
rnam par ’thor ba’am rnam par bkram pa 
大散; 大擺 
 
 
 
parijayaḥ 
yoṅ su byaṅ bar byas pa’am ’dris par bya ba 
永令淨; 積集; 熟鍊; 修習 
 
 
 
abhimukham 
mṅon du phyogs pa 
現前; 向 
 
 
 
avavādaḥ 
gdams pa 
說; 教化; 傳 
 
 
 
saṃsargaḥ 
’du ’dzi 
喧譁; 會 
 
 
 
dāho vigacchati 
tsha ba med pa’am gduṅ ba med par ’gyur 
無煩; 無熱 
 
 
 
bhasmitam kuryāt, (bhasmīkuryāt, bhasmainaṃ kuryat) 
’di thal bar brlag pa’am rlog par ’gyur 
此已誦完; 將來誦; 誦 
 
 
 
rājyam 
rgyal po’i srid dam thabs 
皇圖; 法 
 
 
 
rājyaiśvaryādhipatyaṃ 
rgyal srid kyi dbaṅ phyug la dbaṅ byed par ’gyur 
權皇圖自在 
 
 
 
sāmrājyam (sammājyam) 
rgyal srid rgyas pa 
皇大廣大 
 
 
 
sārvabhaumaḥ 
sa kun la dbaṅ ba’i rgyal po 
宰諸地王 
 
 
 
cāturantaṃ vijitavān 
mtha’ bźir rnam par rgyal ba 
四邊地王; 勝伏四方; 勝服諸王 
 
 
 
adhyāvasati 
rnal du bkod pa 
復安 
 
 
 
paramārthasatyam 
don dam pa’i bden pa 
真諦; 真諦力; 第一義諦 
paramārtha źes bya ba parama ni mchog gam dam pa | artha ni don nam dgos pa ste | gcig tu don sgrub ciṅ (3)dgos pa bya ba’i mchog tu sdug bsṅal thams cad daṅ bral bar bya ba mya ṅan las ’das pa la yaṅ bya | yaṅ gcig tu na | ’jig rten las ’das pa’i ye śes mchog gi dmigs pa’i spyod yul lam don du gyur pa yin la | satya ni bden pa ste | ’phags pa phyin ci log med par gzigs (4)pa rnams la mya ṅan las ’das pa daṅ skye ba med par yaṅ dag par bden pas na don dam pa’i bden pa źes bya | 
 
 
saṃvṛtisatyam 
kun rdzob kyi bden pa 
俗諦力; 俗諦 
kun rdzob daṅ don dam pa’i (7)bden pa la
saṃvṛtisatya źes bya ba saṃvṛyate anayā tatva źes bya ste | rnam par rtog pa daṅ bcas pa’i śes pas dṅos po’i de kho na ñid mthoṅ bar bya ba la sgrib pas na yaṅ dag sgrib ces bya | yaṅ gcig tu na | lokasaṃvṛtyā satya źes bya ste | chos thams cad raṅ bźin med ciṅ stoṅ (151a1)pa las ’jig rten gyi phyin ci log gi dṅos po skye źiṅ ’byuṅ bar mthoṅ ba la sogs pa ’aṅ ’jig rten gyi tha sñad daṅ grags pa tsam du bden pa ste | kun gyis śes śiṅ rdzob pa la bya bar dbu ma’i gtsug lag las bśad | blo gros mi zad pas bstan pa la sogs pa’i naṅ (2)nas ji sñed du yi ge daṅ tshig ’brus bstan pa thams cad ni kun rdzob kyi bden pa’o źes ’byuṅ ste | mdo sde daṅ dbu ma’i gźuṅ btsan par bya ste | kun rdzob kyi bden par btags | 
 
 
vyavahāraḥ 
tha sñad 
所有; 言說; 大概 
 
 
 
sāṃketikaḥ 
brdar gtags pa 
安象; 施設 
 
 
 
māhātmyam 
che ba’am bdag ñid che ba 
自在; 大 
 
 
 
pūrvikāḥ 
sṅar byas pa’am sṅar draṅs pa’am sṅon ’dran pa 
昔作過; 昔作; 前; 昔引 ; 昔拔 ; 昔引過 
 
 
 
madhyamapadalopam kṛtvā 
bar gyi tshig mi smos par byas te 
不言中語 
 
 
 
ekatra sametya saṃbhūya 
gcig tu ’dus sam phrad nas 
聚為一處; 遇後; 為一相過 
 
 
 
ekībhūtvā 
gcig tu ’dus nas 
收為一處 
 
 
 
tajjātīyaḥ 
de daṅ ’dra bar 
如些; 彼類; 相彼 
 
 
 
tadvidheyatvāt 
de la rag lus pa źe’am bskos pa bźin byed pa 
隨使在於彼; 在於彼; 尊命遵; 尊命 
 
 
 
anvarthaḥ 
don daṅ mthun pa 
順義 
 
 
 
yugam 
zuṅ ṅam phrugs 
雙; 整 
 
 
 
yugapat 
cig car źe’am lan cig ce’am mñam pa 
忽然; 一時; 一遵; 俱時; 平等 ; 一齊 ; 一遭 ; 平等 
 
 
 
lokasaṃjñā 
’jig rten gyi miṅ du btags pa’am ’jig rten gyi tha sñad du 
安世間名; 世間所有 
 
 
 
āśutaravṛttiḥ 
śiṅ tu myur bar ’jug pa 
疾速進 
 
 
 
itaretarāntarbhāvaḥ 
gcig gi naṅ du gcig bsdus ba 
一收入一中 
 
 
 
kādācitkatvāt (kadācitkatvāt) 
res ’ga’ ’byuṅ ba źe’am lan ’ga’ ’byuṅ ba’i phyir 
為幾回出; 出 ; 有遭出 
 
 
 
pratipādyam 
gos par bya ba’am bsgrub bar bya ba’am bstan par bya ba 
妙察妙行; 所染 ; 所行 ; 所示 
 
 
 
sampradhāryam 
legs par dpyad pa’am legs par ’gro ba 
妙觀察行; 勉觀察 ; 累商量 
 
 
 
yathāyogam 
ji ltar rigs pa’am ji ltar ’byor pa 
隨機; 隨其所得 
 
 
 
aghaḥ 
brtsags pa’am sdig pa 
集; 罪 
 
 
 
avadhāraṇam 
ṅes par gzuṅ ba 
定執 
 
 
 
[a]nirdhāraṇam 
dmigs kyis dbye ba 
相分別; 特分別 
 
 
 
[b]vidhāraṇam 
dmigs kyis dbye ba 
特分別; 相分別 
 
 
 
avinirbhāvavarti (avinirbhāgavarti) 
thad dad du mi ’jug pa’am mi gnas pa 
各不相入; 不住 
 
 
 
saṃkāśaḥ 
’dra ba 
如 
 
 
 
ānulomikī kṣāntiḥ 
rjes su mthun pa’i bzod pa 
隨順忍 
 
 
 
pṛṣṭhalabdhaḥ 
rjes la thob pa 
隨得入 
 
 
 
avagāhya 
źugs nas sam rtogs nas 
入解; 入後解; 後解 
 
 
 
duṣprasahaḥ (duṣṭasaha) 
bzod par dka’ ba 
難忍 
 
 
 
durāsadaḥ (durāsahaḥ) 
bsñen par dka’ ba 
難敬; 難親 
 
 
 
iṣṭaḥ 
’dod pa’am sdug pa 
欲苦; 可愛; 欲 ; 苦 
 
 
 
aniṣṭaḥ 
mi ’dod pa’am mi sdug pa 
不欲; 非可愛; 不苦 
 
 
 
ākāraḥ 
rnam pa’am byad bźin nam tshul 
相; 面目; 規矩 
 
 
 
prakāraḥ 
rnam pa 
相貌; 部 
 
 
 
naikaśaḥ 
re re las ma yin nam rnam pa gcig tu ma yin 
成熟為一; 不一樣; 無非幾個 
 
 
 
bhāgino bhavanti 
skal ba can du ’gyur 
必成有分者 
 
 
 
kathaṃ nīyate 
ji ltar draṅ ṅam ji ltar bśad 
如是真如是說; 如何說; 何引 
 
 
 
abhisambadhyate 
sbyar ro 
相合; 和合 
 
 
 
abhiṣyanditaḥ 
brlan pa’am sbaṅs pa 
濕; 潤 
 
 
 
visadṛśapāko vipākaḥ 
mi ’dra bar smin pas na rnam par smin pa 
成熟不一; 異類而熟謂異熟; 成熟不一謂之果 
 
 
 
udāravipākaḥ 
rnam par smin pa rgya che ba 
成熟廣大果; 廣大異熟 
 
 
 
adrākṣīt 
mthoṅ ṅo 
見 
 
 
 
prekṣante sma 
bltas so 
看見 
 
 
 
parihāraḥ 
lan 
回 
 
 
 
visarjayati 
ldon 
回答; 答應; 施 
 
 
 
visarjitam 
lan ldon’am gtoṅ ba 
應答; 施 
 
 
 
pratividhānam 
slar btaṅ ba’am lan btab pa 
仍遣; 回答 
 
 
 
pratividhānam 
phyir bcos pa’am lan gdab pa 
回改; 回答 
 
 
 
vāsanā 
bag chags 
氣習; 習氣 
 
 
 
parivāsitaḥ 
yoṅs su bgos pa 
悉分; 遍彼 
 
 
 
nirgataḥ 
’byuṅ ba’am ’das pa 
出; 逾; 生; 出不逾; 到 
 
 
 
sauratyam 
des pa 
彼重厚; 柔和; 安樂 
 
 
 
nābādhayati sma 
gnod par ma gyur to 
勿害; 未曾害; 未中害 
 
 
 
saṃcārya (saṃcarya) 
bskyod nas sam spos 
不動而移; 動而後移 
 
 
 
samcārayati sma 
spos so 
已轉 
 
 
 
nirvikāraḥ 
mi ’gyur ba 
不轉 
 
 
 
upagūḍhaḥ 
bskor ba’am bkris pa 
遶掛; 裏; 遶 
 
 
 
prativedayasva 
mkhyen par mdzod cig sbron cig 
請知到; 給信 
 
 
 
śalyoddharaṇam 
zug rṅu ’byin pa 
作解; 除痛刻 
 
 
 
pramathanam 
rab tu ’joms pa 
極摧壞 
 
 
 
pratihanti 
phyir bcil 
回; 回退 
 
 
 
prativahanam 
slar bzlog pa 
仍回; 仍回退 
 
 
 
nirghātitaḥ 
bcom pa 
壞 
 
 
 
kugaṇapratāpanaḥ 
tshogs ṅan pa rab tu gduṅ bar byed pa 
集惡甚煩; 惡會甚受煩 
 
 
 
jyotirgaṇaḥ 
skar ma’i tshogs sam snaṅ bar byed pa’i tshogs 
星聚作現明; 諸作現明; 諸星 
 
 
 
cittam ākṣiptam 
sems khrid 
牽引心 
 
 
 
āgamayasva 
sdod cig 
住; 待時; 住著 
 
 
 
āgamayamānas tiṣṭhati (āgamayamana tiṣṭhati) 
sdod ciṅ ’dug 
住著; 待時而住 
 
 
 
pratīkṣamāṇas tiṣṭhati (ṭiṣṭhati pratīkṣamānaḥ) 
sdod ciṅ ’dug 
住著; 待而住 
 
 
 
upajagāma 
ñe bar soṅ 
近去 
 
 
 
abhimukham upagatam (amukham upagatam) 
mṅon du ñe bar soṅ 
現前近去 
 
 
 
pratīkṣate 
sdod 
坐 
 
 
 
upaviveśa 
’dug go 
坐著; 在 
 
 
 
pratitiṣṭhan (pratiṣṭhan) 
’khod do 
坐了 
 
 
 
samanujñā 
gnaṅ ba’am ’braṅ ba’am ’thun par gnaṅ ba 
隨; 順賜; 與 
 
 
 
aclesaḥ 
ma chags pa’am ma ’byor ba 
不貪; 不足; 不全 
 
 
 
agnikhadā 
me mur gyi ’obs sam doṅ 
火坑 
 
 
 
veṣaḥ 
cha byad 
相; 相貌 
 
 
 
[a] dhyāmīkaraṇam 
mog mog par bya ba 
作頭首令暗昧; 令暗; 昧了 
 
 
 
[b] dhyāmikritam 
mog mog par byas pa 
作頭首令暗昧; 令暗; 昧了 
 
 
 
bhavakāntaraḥ 
srid pa’i dgon pa 
有靜; 有曠野 
 
 
 
bhavacārakaḥ 
srid pa’i btson ra 
有獄 
 
 
 
saṃsaritvā 
’khor nas 
圍繞; 轉 
 
 
 
aghaṭṭitaḥ 
ma bcad pa’am ma phye ba’am ma bkrol ba’am ma brduṅs pa 
不斷; 不散; 不開; 不打; 不打 
 
 
 
prākṛtaḥ 
phal ba 
平常人 
 
 
 
dhik 
ṅan pa ’di 
此惡者 
 
 
 
saṃkhyāṃ gacchati 
graṅs su ’gro’o 
數目; 墮於數; 算於類中矣 
 
 
 
ālokitaḥ (ālokantaḥ) 
kun tu lta ba’am mdun du lta ba 
普觀; 前觀 
 
 
 
vilokitaḥ 
rnam par lta ba’am gyas gyon du lta ba 
眾觀; 左右觀 
 
 
 
ullokitaḥ 
gyen du blta ba’am yar blta ba 
登或上視; 上觀 
 
 
 
uttarottaram 
goṅ ma’i goṅ ma’am goṅ nas goṅ du 
後後上; 後後增 
 
 
 
abhīkṣṇam 
yaṅ daṅ yaṅ du’am phyir źiṅ 
時回; 數 
 
 
 
niruddham 
’gags 
滅 
 
 
 
apasvāpanam 
gñid kyis log pa 
睡著 
 
 
 
svapnāntargatam 
rmi lam na’am rmi lam du rmis pa 
夢; 夢中現 
 
 
 
uttiṣṭha 
loṅs 
起來 
 
 
 
uttiṣṭhati 
ldaṅ 
起 
 
 
 
utthāsyati 
ldaṅ bar ’gyur 
將來起; 當起 
 
 
 
utthitaḥ 
laṅs 
立; 已起 
 
 
 
utthāya 
laṅs nas 
立起; 立而後 
 
 
 
eta yūyam 
khyed tshur śog 
將這裏; 你來 
 
 
 
gaccha 
soṅ 
去 
 
 
 
āgaccha 
tshur śog 
這裡來; 來 
 
 
 
ānīyatām 
khyer te śog 
將來; 取了來 
 
 
 
kilāsaḥ 
sñoms las 
素飡; 懈怠 
 
 
 
tandrī 
gyel ba’am sñom pa 
紊亂; 倦 
 
 
 
prasthānam 
’phags pa’am cha ba’am ’jug pa 
勝; 發趣; 分 ; 入 
 
 
 
udīrṇaḥ 
’phyos pa’am drag pa 
浮; 緊 
 
 
 
anābhāsaḥ 
mi snaṅ ba 
不現 
 
 
 
nirābhāsaḥ 
snaṅ ba med pa 
無現 
 
 
 
animiṣaḥ 
mig mi ’dzum pa 
不合目 
 
 
 
uddiśati sma 
yod pa’am luṅ phog pa 
授記 
 
 
 
na ca pariprāpayati 
mi sleb pa 
不到 
 
 
 
apūrvācaramaḥ 
sṅa phyi med pa 
無前後 
 
 
 
asaṃmūḍhaḥ 
ma rmoṅs pa 
不昧 
 
 
 
atvaraḥ 
ma brtad pa’am mi riṅs pa 
不慌忙; 不急 
 
 
 
saṃbhramaḥ 
brtags pa’am gus par bsgrim pa 
敬行; 敬勤; 審視 
 
 
 
ruṇṇanayanaḥ 
mig mchi ma phyuṅ ba 
落眼淚 
 
 
 
yathārtukam 
dus ji lta ba bźin 
依時看; 依時 
 
 
 
āharaṇam 
len pa’am ’dzin pa 
取; 執; 持; 妙持取 
 
 
 
sahasā 
bab col lam bab’am ’phral 
降下; 遽; 疏略 
 
 
 
akasmāt 
blo bur 
忽然 
 
 
 
vikṛtaḥ 
cha lugs ṅan pa 
惡趣; 惡衣 
 
 
 
lepaḥ 
rñoṅ ṅam byug pa’am skyaṅ nul 
塗; 抹 
 
 
 
nirupalepaḥ 
chags pa med pa’am gos pa med pa 
無貪; 無染 
 
 
 
ekataḥ piṇḍīkṛtya 
gcig tu bsdus nas 
收為一處 
 
 
 
saṃkṣipya piṇḍayitvā 
’dus te bsdoṅs nas 
收聚合則 
 
 
 
dvayoś cittayoḥ samavadhānaṃ nāsti (yogyam_avardhānaṃ nāsti) 
sems gñis phrad pa med pa 
兩心未合 
 
 
 
nirviśeṣaḥ 
bye brag med pa’am khyad par med pa 
無分; 無別 
 
 
 
vyasanam 
źugs pa’am źen pa’am phoṅs pa’am ñon moṅs pa 
入; 貧; 貪; 煩惱; 煩惱 
 
 
 
duṣkarakārakaḥ 
dka’ ba byed pa 
作難; 難作 
 
 
 
duṣkaracaryā 
dka’ ba spyad pa 
難敕旨; 難行; 苦行 
 
 
 
kiyacciracaritam 
yun ji srid nas 
期從幾時 
 
 
 
na cirāyitakāyaḥ (na cirayitakāyaḥ) 
lus ma dral ba’am ma gśegs pa 
未壞身; 不退身; 未入身; 不入身; 不入身 
 
 
 
agāramadhyāvāsaḥ 
khyim na gnas śiṅ 
住於家 
 
 
 
nāmopadeśena 
miṅ bstan pas 
指示名 
 
 
 
nāmadheyam anuvitarkitam 
miṅ rjes su brtags pas 
安名; 思惟名; 隨安名 
 
 
 
imam arthavaśaṃ saṃpaśyamānaḥ 
don gyi dbaṅ ’di mthoṅ nas 
以義此見; 等見此義勢 
 
 
 
akiṃcitsamarthaḥ 
cuṅ zad kyaṅ mi nus sam ci yaṅ mi nus 
悉不能; 不能 ; 細微亦不能 
 
 
 
prajñāpāramitāprativarṇikaḥ 
śes rab kyi pha rol tu phyin pa ltar bcos pa 
作如智慧到彼岸; 作如智慧波羅蜜 
 
 
 
mārgapratirūpakaḥ 
lam ltar bcos pa 
作如道; 像似道; 如道 
 
 
 
śramaṇapratirūpakaḥ 
dge sbyoṅ ltar bcos pa 
作如修善者; 像似沙門者 
 
 
 
romaharṣaḥ 
spu ziṅ źes byed pa 
毛髮豎然 
 
 
 
niravayavaḥ 
cha med pa 
無雙; 無分 
 
 
 
cittāntaram 
sems gźan 
別心 
 
 
 
adeśasthaḥ 
yul na mi gnas 
不住隅; 鄉 
 
 
 
apradeśasthaḥ 
phyogs na mi gnas 
不住方所 
 
 
 
apaṭupracāraḥ 
spyod pa mi gsal ba 
行不明 
 
 
 
kāraṇasrotaḥ 
rgyu’i rgyun 
因之流 
 
 
 
nirantaram 
bar chad med pa 
不斷 
 
 
 
kāritram 
byed pa 
作; 作用 
 
 
 
avinābhāvaḥ 
med par mi ’byuṅ ba 
無不出; 無而不在; 無而不出 
 
 
 
puṣkalam 
rgyas pa’am rdzogs pa 
廣大圓類; 廣大 ; 圓滿 
 
 
 
vimbam 
gzugs 
色; 鏡; 影 
 
 
 
śakalikaḥ 
dum bu’am źogs ma 
塊; 札; 豁口子 
 
 
 
parīttaśakalikāgniḥ 
sbur ma’i me chuṅ ṅu 
草火小; 札火小星 
 
 
 
utplutya 
rgal ba’am mchoṅs 
過; 迸; 跳 
 
 
 
saṃjñāgataḥ 
’du śes kyi rnam pa 
諸想; 想相 
 
 
 
nāmnāyate 
ma brjod pa’am mi ’byuṅ 
不誦; 不說; 不出 
 
 
 
āliṅgitam 
’khyud pa 
抱 
 
 
 
avalambanam 
’jus pa’am spyaṅs pa 
執捉; 垂; 執 
 
 
 
utkuṭukāsanam 
tsog tsog por ’dug 
蹲坐 
 
 
 
nedhyaḥ 
gtsaṅ ba 
淨 
 
 
 
patati 
ltuṅ 
墜 
 
 
 
viśati 
’jug 
入 
 
 
 
mūḍhaḥ 
rmoṅs pa’am rmoṅ ba 
昏愚 
 
 
 
paribhāvitaḥ 
bsgres pa’am sbags pa 
觀; 學; 汙 
 
 
 
taruṇavraṇaḥ 
rma sar pa 
新痕 
 
 
 
trikāṇḍakaḥ 
dum bu gsum pa 
三段 
 
 
 
sāhacaryam 
lhan cig spyod pa 
同行 
 
 
 
ābhiprāyikaḥ 
dgoṅs pa’i 
想念; 意趣 
 
 
 
āvilam 
rñog pa can 
濁 
 
 
 
śābdikaḥ 
sgra la mkhas pa 
聲論者 
 
 
 
bhinnakramaḥ (bhinnapramaḥ) 
rim pa gźan du sbyar ba 
依次相合 
 
 
 
kṛtāvadhiḥ 
’tshams bcad pa 
間斷 
 
 
 
prapatitaḥ 
brdeg ’chos pa’am lhuṅ ba 
墮墜; 打 
 
 
 
mā bhaiṣṭa 
ma ’jigs śig 
不懼; 莫懼 
 
 
 
avikalaḥ 
ma tshaṅ ba med pa 
無不全 
 
 
 
pāraṃparyeṇa 
gcig nas gcig tu źe’am brgyud pa 
一一相續 
 
 
 
damathaḥ 
dul ba’i gnas 
住善; 調伏處; 善處 
 
 
 
paryāpannaḥ 
gtogs pa 
所屬; 所攝 
 
 
 
palam ekam 
sraṅ gcig 
一兩 
 
 
 
ardhapalam 
sraṅ phyed 
半兩 
 
 
 
saṃśliṣyamāṇaḥ 
’byar ba 
貼 
 
 
 
pādonakrośaḥ 
rgyaṅ grags kyi bźi char med pa 
無里四分之一; 俱盧舍少四分之一 
 
 
 
ekatyaḥ 
kha cig gam la la 
或; 或者 
 
 
 
saptāṅgasupratiṣṭhitaḥ 
yan lag bdun legs par gnas pa 
七支全好 
 
 
 
antarmukhapravṛttam (antamukhapravṛtum) 
naṅ du bltas pa (naṅ du blta ba) 
裏觀 
 
 
 
prasāritaḥ 
brkyaṅ ba 
伸 
 
 
 
saṃkuñcanam 
bskum pa 
屈 
 
 
 
dhātuśatam 
tshon sna brgya 
百般顏色 
 
 
 
idaṃ tavedaṃ mameti 
’di ni khyod kyi ’di ni ṅa’i źes 
此是你的這是我的 
 
 
 
bhoḥ 
kye 
唯 
 
 
 
he 
kye 
唯 
 
 
 
re 
kye 
唯 
 
 
 
are 
kwa’a 
唯 
 
 
 
mā bhūya evam kariṣyatha 
phyin chad de ltar ma byed cig 
以後不須如此 
 
 
 
ekadhyam abhisaṃkṣipya 
gcig tu bsdus te 
收為一 
 
 
 
ākarṣayati 
tshur ’dren 
裏引 
 
 
 
parākarṣayati 
phar ’dren 
外引 
 
 
 
sujuṣṭaḥ 
śin tu bsten 
甚靠; 甚愛 
 
 
 
avekṣāvān (āvekṣāvān) 
blta ba daṅ ldan 
有見 
 
 
 
sahabhavyatā 
skal ba daṅ bcas pa’am skal ba mñam pa 
有分; 等分 
 
 
 
sāmiṣaḥ 
zaṅ ziṅ daṅ bcas pa 
有貨物; 有財 
 
 
 
nirāmiṣaḥ 
zaṅ ziṅ med pa 
無貨物; 離財 
 
 
 
āmiṣā 
zaṅ ziṅ ṅam śa’am zas 
貨; 食; 肉 
 
 
 
upayāti 
’bab bam ñe ’gro 
下; 近去 
 
 
 
naiṣkramyāśritaḥ 
ṅes par ’byuṅ ba la brten pa 
依於絕定出; 依於出家 
 
 
 
kṣīraṃ syandate 
’o ma ’dzag 
滴乳 
 
 
 
utsaṅgaḥ 
paṅ pa 
懷; 密 
 
 
 
samgrāmaḥ 
gyul 
戰陣; 眾陣 
 
 
 
vigrahaḥ (vigrāhaḥ) 
lus sam tshig sbyor ba 
身言相合 
 
 
 
pariṣaṇḍaḥ 
baṅ rim 
階 
 
 
 
markaṭajālam 
ba rgya 
中寬 
 
 
 
yojakaḥ (ecakaḥ, ocakaḥ) 
bsdus pa 
總綱 
 
 
 
ucchuṣyate 
skam par ’gyur 
成乾 
 
 
 
avadīryante 
gźom pa’am dral ba 
破; 劈 
 
 
 
saṃnidhikāraḥ 
stsogs pa (sogs pa) 
穢污 
 
 
 
droṇaḥ 
bre bo 
斗斛 
 
 
 
karṣaḥ 
źo 
酪 
 
 
 
nikṣipte pade avanamati 
rkaṅ pa bźag na nems śes byed 
踏則隨足而下 
 
 
 
utkṣipte pade ununamati 
rkaṅ pa bteg na spar źes byed 
蹺則隨而上 
 
 
 
iṣṭakaḥ 
so phag 
磚 
 
 
 
mandamantra evābhūt 
brjod pha ñuṅ bar ’gyur 
言說漸減 
 
 
 
paramaḥ 
lhur len pa 
為自任 
 
 
 
gurukaḥ 
gdu ba 
愛 
 
 
 
atyartham 
śin tu / te par / te bor 
最; 最善; 甚 ; 善 
 
 
 
bhṛśam (bhūyam) 
rab tu te bor rab tu 
最; 堅; 甚; 剛; 善 
 
 
 
bāḍham 
dam pa’am sra ba’am te bor ram tshabs che ba 
堅; 固; 剛; 著實 ; 甚哉 
 
 
 
dyutiḥ 
snaṅ ba’am ’od 
現; 光 
 
 
 
dhāri 
’chaṅ ba’am ’dzin pa 
持 
 
 
 
parimardanasaṃvāhanam 
mñe ba 
揉拭 
 
 
 
snāpanam, snapanam 
bkru ba 
洗 
 
 
 
utsādanam 
dril ba 
捲; 淨身 
 
 
 
padam 
tshig gam go ’phaṅ ’am gnas sam goṅ pa 
言; 處; 高; 步; 步 
 
 
 
nirāmagandhaḥ 
dri ṅa ba med pa’am dri bśul ba med pa 
無惡臭; 無惡氣味 
 
 
 
sammārjanam 
phyag pa 
拭 
 
 
 
pratyudgamanam 
bsu ba 
迎 
 
 
 
pratyudgamya 
bsu nas 
迎接 
 
 
 
dvijaḥ 
bya’am bram ze 
鳥; 再生; 清行; 婆羅門 
 
 
 
vargaḥ 
sde’am tshan 
名號; 類; 種 
 
 
 
guhyam 
gsaṅ ba 
密 
 
 
 
rahasyam 
gsaṅ chen 
大密 
 
 
 
samayo ’sya niveśanadharmaṃ kartum 
di’i khyim dbub pa’i dus la bab 
至了此家立之; 彼作居家法之時; 此家 
 
 
 
vatsalaḥ 
byams pa’am sdug par sems pa’am mñes bśin pa 
慈愛; 甚喜; 心甚喜; 相厚 
 
 
 
pratirūpaḥ 
thab rir bab pa’am mtsham pa 
無不順 
 
 
 
gṛhāṅgaṇam 
khyim gyi daṅ ra lha khaṅ ṅam mchod rten kyi skabs su ṅa ga na ’khor sa’am ñe ’khor du gdags 
家庭 
 
 
 
vaḍavāmukhaḥ 
rgya mtsho’i kloṅ groṅ gi sgo’am rta rgod ma’i kha 
海心; 騾馬口; 海門 
 
 
 
kulaśulkam 
gñod 
結納金 
 
 
 
[a]raśmiḥ 
srab skyogs 
鞦; 扯手 
 
 
 
[b]pragrahaḥ 
srab skyogs 
鞦; 扯手 
 
 
 
avamūrdhakaḥ 
spyi’u tshugs 
倒; 覆 
 
 
 
pātakī (pātakin) 
sdig to 
業障; 違法者 
 
 
 
vṛṣalī 
dmaṅs mo 
眾人; 賤女 
 
 
 
lipiphalakaḥ 
yi ge śiṅ 
字本; 字板 
 
 
 
nimittam 
mtshan ma’am ltas 
觀相; 兆; 相 
 
 
 
tapasvī (tapasvin) 
dka’ thub can nam ñoṅ moṅs pa 
苦行; 煩惱 
 
 
 
duḥsamatikramaḥ (duḥsamatipramaḥ) 
rgal dka’ ba’am ’da’ bar dka’ ba 
難度; 難過 
 
 
 
baḍiśam (baḍiśaḥ) 
mchil ba 
鉤 
 
 
 
udvignamānasaḥ 
yid ’byuṅ ba’am skyo ba 
意倦 
 
 
 
samvegaḥ 
kun tu skyo ba 
諸倦怠; 永倦怠 
 
 
 
nirvit 
yid ’byuṅ ba 
厭離 
 
 
 
udvegaḥ 
skyo ba 
厭意 
 
 
 
parikhedaḥ 
mi dga’ ba’am yoṅs su skyo ba 
意倦; 不意 
 
 
 
na paritasyati (na paritrasyati) 
yoṅs su mi chad 
不歇心 
 
 
 
hrepaṇaḥ 
ṅo tsha ba 
羞愧 
 
 
 
praskandaḥ (praskandhaḥ) 
’jug pa’am ’gro ba’am skem pa 
入; 行 
 
 
 
saṃstutaḥ 
’dris pa 
熟 
 
 
 
kṣubdhaḥ 
’khrugs pa 
亂 
 
 
 
maṅgalam 
bkra śis 
吉祥 
 
 
 
luḍitaḥ (laḍitaḥ) 
dkrugs pa’am gloṅs pa 
散亂 
 
 
 
ṛtuparivartaḥ 
dus ’gyur 
時轉變 
 
 
 
na viṣṭhihati (viṣṭhiraṇāti) 
mi ’gyur ram mi thogs sam ma sdod dam rgyun mi ’chad pa 
不轉; 不住; 不礙; 不斷; 不斷 
 
 
 
avaramātrakaprasādaḥ 
ṅan ṅon tsam gyi dad pa 
唯下劣信 
 
 
 
avetya prasādaḥ 
śes nas dad pa 
信知; 不壞信; 知而信敬; 淨信; 證淨 
 
 
 
abhedyaprasādaḥ 
dad pa mi phyed pa 
敬信不退; 不壞信 
 
 
 
sīmābandhaḥ 
mtshams bcad pa 
斷界; 結界 
 
 
 
mano ’nukūlam 
yid daṅ ’thad pa 
中意; 順意 
 
 
 
manāpaḥ 
yid du ’oṅ ba 
如意 
 
 
 
kalyāṇamitrārāgaṇam 
dge ba’i bśes gñen la mgu bar bya ba 
敬重善知識 
 
 
 
dakṣiṇīyaḥ 
sbyin gnas 
住施; 可供; 施住; 可施 
 
 
 
mithyātvaniyataḥ 
log pa ñid du ṅes pa 
實邪; 邪定 
 
 
 
saṃpraharṣaṇam 
yaṅ dag par rab tu dga’ bar byed pa 
真實喜; 令慶喜; 真實令喜 
 
 
 
saṃtoṣayati 
yaṅ dag par tshim par byed pa 
真實滿; 令等滿足; 真實令滿足 
 
 
 
samādāpayati 
yaṅ dag par ’dzin du ’jug gam byed du ’jug 
實入; 勸導; 作入 ; 實令持 
 
 
 
samuttejanam 
yaṅ dag par gzeṅs bstod 
真實讚; 讚勵 
 
 
 
saṃcodanam 
yaṅ gag par bskul ba 
真實勸; 發悟 
 
 
 
romakūpaḥ 
ba spu’i khuṅ bu 
毛孔 
 
 
 
mañjarī 
sñe ma’am dog pa 
穗; 苞 
 
 
 
vicitaḥ 
gdams pa’am btus pa’am brtags pa’am rnam par phye ba 
收; 察; 緊; 開; 開 
 
 
 
nicitaḥ (niścitaḥ) 
bsags pa 
積 
 
 
 
prasāritaḥ (prasaritaḥ) 
mched pa’am khyebs pa’am rgyas pa 
廣; 遍滿 
 
 
 
vighuṣṭaḥ 
rnam par grags pa 
揚名 
 
 
 
vikhyātaḥ 
rnam par grags pa 
揚名 
 
 
 
samudāgamaḥ 
yaṅ dag par ’grub pa’am ’thob pa 
得真成; 成辦; 真成得; 得果; 真修 ; 成真修 ; 將得 
 
 
 
samudāgataḥ 
yaṅ dag par ’grub pa’am ’thob pa 
得真成; 成辦; 真成得; 得果; 真修 ; 成真修 ; 將得 
 
 
 
lokavibhavaḥ 
’jig rten ’jig pa 
世間壞 
 
 
 
lokasaṃbhavaḥ 
’jig rten ’byuṅ ba 
出世間; 世間出 
 
 
 
havyam 
lha la gtor ba 
佛藏; 祭天 
 
 
 
kavyam 
mtshun la gtor ba 
祀祖 
 
 
 
saṃkuṭṭakā 
brduṅ ba 
槌 
 
 
 
kṣiprataram 
ches myur ba’am ches mgyogs pa 
甚快 
 
 
 
vegaḥ 
śugs sam mgyogs pa 
餘力; 速; 遠 
 
 
 
tarasā 
śugs kyis sam mgyogs pa 
以力; 為速 
 
 
 
āśu 
myur ba 
快 
 
 
 
śīghram 
myur ba 
快 
 
 
 
javaḥ 
mgyogs pa 
速 
 
 
 
ākṣepaḥ 
źugs sam ’phen pa 
因; 牽引 
 
 
 
āvedhaḥ 
źugs sam ’phen pa 
所引發; 勢力 
 
 
 
prasabham 
nan gyis sam ṅo ’thon 
力; 去; 現面 
 
 
 
āmnātaḥ 
grags pa’am brjod pa 
稱; 誦 
 
 
 
goṣṭhī 
dge ’dun nam tshogs śiṅ ’du ba 
喜合聚 
 
 
 
paricayaḥ 
’dris pa 
熟 
 
 
 
granthaḥ 
mdud pa’am gos 
成結; 成結染 
 
 
 
lalāmaḥ 
rgyal mtshan nam grags pa 
幢; 稱 
 
 
 
antimamātṛgrāmabhāvaḥ 
bud med lus kyi mtha’ (tha) mar gyur pa 
為女身終 
 
 
 
āṇīpratyāṇīnirhārayogeṇa (aṇīpratyaṇīnirhānayogena) 
khye’us khye’u ’byuṅ ba’i tshul du 
男身連接男身 
 
 
 
śūraḥ 
dpa’ ba (rtul phod pa’am rtsal che ba) 
不連於維羅則勇; 勇猛; 連則能幹才大 
 
 
 
parisphuṭāḥ 
yoṅs su rgyas par ’geṅs pa’am yoṅs su khyab pa 
圓滿; 普遍 
 
 
 
āvartanam 
yoṅs su bskor ba daṅ bsgyur ba 
展; 繞 
 
 
 
parivartanam 
yoṅs su bskor ba daṅ bsgyur ba 
轉 
 
 
 
vicaraṇam 
rnam par rgyu ba 
遊行 
 
 
 
bhūmyākramaṇam (bhūmyāpramaṇam) 
sa gnon pa 
鎮地; 登地 
 
 
 
bhūmer bhūmyantarasaṃkramaṇam (bhūmair bhūmyāntarasaṃkramaṇam.) 
sa nas sa gźan du ’phar ba 
從此地轉他地 
 
 
 
vāsaṃ kalpayati 
gnas ’cha’ ba 
置處 
 
 
 
asambhinnaḥ 
ma ’dres pa’am dbyer med pa 
不離; 不分 
 
 
 
sambhinnaḥ 
’dres pa’am tha dad pa 
分離 
 
 
 
samādhimaṇḍalam 
tiṅ ṅe ’dzin gyi dkyil ’khor 
定中圍; 等持圍; 禪定中圍 
 
 
 
karatalam 
lag mthil 
手掌 
 
 
 
vṛkṣatalam 
śiṅ druṅ ṅam ljon pa’i ’og 
樹下 
 
 
 
kramatalam 
źabs kyi mthil 
足下; 足心 
 
 
 
bhūmitalam 
sa’i steṅ ṅam sa’i gźi 
地台; 地根; 地上 
 
 
 
ākāśatalam 
nam mkha’i dkyil 
虛空中; 圍繞 
 
 
 
samantatalam 
kun gyi dkyil 
圍繞; 眾中 
 
 
 
utsargaḥ 
spyir btaṅ ba 
總 
 
 
 
apavādaḥ 
dmigs kyis gsal ba 
分別; 分指 
 
 
 
samudāyārthaḥ 
spyi’i don 
總義 
 
 
 
cātuṣkoṭikaḥ 
mu bźi’am mtha’ bźi 
四邊; 四義 
 
 
 
praśnanirṇayaḥ 
dris pa’i gtan la dbab pa 
問; 評定 
 
 
 
nivṛtāvyākṛtāḥ 
bsgribs pa’am luṅ du mi ston pa 
遮授記; 有覆無記 
 
 
 
anivṛtāvyākṛtāḥ 
ma bsgribs pa’i luṅ du mi ston pa 
不授; 無覆無記; 不授記 
 
 
 
abhisamayāntikaḥ 
mṅon par rtogs pa’i mtha’ las byuṅ ba 
出於現通之境; 現觀邊 
 
 
 
kiṃ nānākaraṇam 
tha dad du bya ba ci yod 
有何可分 
 
 
 
asamprajñānam 
śes bźin ma yin pa 
不正知; 不留神 
 
 
 
nirāsvādaḥ 
ro bro ba med pa 
無味 
 
 
 
kāmāvacaraḥ 
’dod pa na spyod pa 
欲行; 欲界 
 
 
 
rūpāvacaraḥ 
gzugs na spyod pa 
行色; 色界; 色行 
 
 
 
om ity āha 
de bźin no źes smra źe’am smras pa de bźin no 
如是說; 即如說; 言如是 
 
 
 
dīpaḥ 
mar me 
燈 
 
 
 
ulkā 
skar ma’am sgron ma’am ta la la 
炬; 星射; 星; 流星 
 
 
 
ulkāmukham 
skar mad’i gdoṅ ṅam snaṅ 
星; 星射; 星箭面; 箭面 
 
 
 
pradīpaḥ 
sgron ma’am mar me 
燈; 火把 
 
 
 
samuditaḥ 
śar ba’am ’dus pa’am spyi 
明; 聚; 現; 總; 總 
 
 
 
śleṣoktiḥ 
tshig zur gñis su sbyar ba 
二旁相合; 兩義言; 二角相合 
 
 
 
pravṛddhaḥ 
’phel ba’am skyes pa 
增; 生 
 
 
 
abhisaṃbotsyate 
mṅon par rdzogs par ’tshaṅ rgya bar ’gyur 
現滿成佛; 當現等覺 
 
 
 
bodhim abhisaṃbuddhaḥ 
byaṅ chub mṅon par rdzogs par saṅs rgyas 
現前正覺; 現等覺菩提 
 
 
 
abhisambudhyati (abhisambudhati) 
mṅon par rdzogs par ’tshaṅ rgya ba 
現證正覺; 得證正覺 
 
 
 
buddhatvam avāpnoti 
saṅs rgyas ñid ’thob po 
得佛果 
 
 
 
vidyotitaḥ 
rnam par snaṅ bar byas 
最顯明 
 
 
 
parijñā 
yoṅs su śes pa 
全知; 遍知 
 
 
 
sambhavati 
’byuṅ ba’am srid pa 
出有; 有; 出 
 
 
 
asambhavaḥ 
mi srid pa’am mi ’byuṅ ba 
不生不有; 不有; 不生 
 
 
 
ākramaṇam (ābramaṇam) 
gnon pa 
降鎮 
 
 
 
ākrāmayati 
gnon par byed pa 
作降伏 
 
 
 
avakramati 
’gro ba’am ’jug pa 
行; 入 
 
 
 
āyataḥ 
yun riṅ po’am rgya che ba’am yaṅs pa 
久; 大; 廣 
 
 
 
prabhāvanā 
rab tu phye ba’am rab tu bźag pa’am brjod pa 
開; 說; 放 
 
 
 
vyavasthānam 
rnam par gźag pa 
定評; 施設 
 
 
 
vīpsā 
zlos pa 
效; 種種 
 
 
 
kṣaṇikaḥ 
skad gcig pa 
一語; 剎那住 
 
 
 
ālambate 
grib so babs 
影下 
 
 
 
adhyālambate 
grib so cher babs pa 
大影下 
 
 
 
abhipralambate 
grib so mṅon par rab tu babs pa 
影現最下 
 
 
 
kṛtrimam 
bcos ma 
粧樣; 改作 
 
 
 
suptaḥ 
ñal ba’am gñid log pa 
睡眠 
 
 
 
prarodanam 
ṅu ba 
哭 
 
 
 
adharaḥ 
’og ma 
道; 下 
 
 
 
śayyā 
mal 
臥具 
 
 
 
adhaḥśayyā 
’og ma la mal 
臥道 
 
 
 
āsandī 
khri’u 
交椅 
 
 
 
apāśrayaḥ (āpāśrayaḥ) 
rgyab brten 
靠背 
 
 
 
khaṭvāṅgaḥ 
khri śiṅ 
交床; 佉吒網迦 
 
 
 
mudgaraḥ (mudgalaḥ) 
tho ba 
錘 
 
 
 
pratodaḥ 
gzugs pa btsugs pa gdab pa 
插; 拂 
 
 
 
pratyagraḥ 
gsar pa’am khye’u tshaṅ 
新; 搖車 
 
 
 
pūtibījam 
sa bon rul ba 
種子爛壞 
 
 
 
āgantukaḥ 
glo bur du ’oṅs pa’am glo skyes (blo skyes) sam thor bu 
來; 客; 生 ; 散 ; 偶來 ; 生心 
 
 
 
luñcate 
’bal lam ’thog 
綿; 拔; 撏 
 
 
 
kṛśaḥ 
skem pa 
乾; 瘦 
 
 
 
samavadhānam 
’grogs pa’am phrad pa 
助; 俱會; 遇 
 
 
 
viśvakarmā (viśvakarman) 
las sna tshogs can nam bzo sna tshogs can 
諸業; 毘首羯磨; 諸作; 妙業; 諸業者 ; 諸作者 
 
 
 
anvāhiṇḍayitvā 
bskor nas 
轉; 普遍已 
 
 
 
akarmārakṛt 
mkhan bzos ma byas pa 
不作事; 無作; 非工人所作 
 
 
 
pāṭanam 
gzal ba’am bkas pa 
散亂; 破 
 
 
 
kuṭṭayati 
rduṅ ba’am ’thub pa 
槌; 切 
 
 
 
vitatavalikā 
gñer ma reṅs pa (gñer ma raṅs pa) 
顰蹙 
 
 
 
pratikubjitaḥ 
bskor ba’am gaṅ ba 
圍; 滿 
 
 
 
abhirūḍhaḥ 
dzegs sam źon pa 
扒; 住; 騎; 乘 
 
 
 
pariṣyandaḥ 
brlan pa’am gśer ba 
漏潤; 潮; 濕 
 
 
 
pramādasthānam 
bag med pa’i gnas 
住放逸; 放逸處 
 
 
 
kṣiptacittaḥ 
sems khral khrul du gyur pa 
慚愧; 心惱亂 
 
 
 
unmukhajātaḥ 
han taṅ gis btab pa’am sloṅ bar gyur ba 
昏過去; 迷 
 
 
 
unmādaḥ 
myos pa 
顛 
 
 
 
vihvalībhūtaḥ 
rmugs śes soṅ ba ’am bloṅ ba 
昏; 迷 
 
 
 
saṃkaraḥ 
’dres pa 
相雜 
 
 
 
dharmavyasanasamvartanīyaḥ 
chos kyis ’phyoṅs par ’gyur pa 
窮法; 法窮 
 
 
 
viṣamāparihāraḥ 
yaṅ ṅa ba mi spoṅs pa 
未離恐懼 
 
 
 
avamānanam 
brñas pa 
返欺; 輕賤; 小覷 ; 欺 
 
 
 
vimānanam (atimānanam) 
khyad du gsod pa 
返欺; 過慢; 小覷 ; 欺 
 
 
 
jijñāsā 
sad pa’am bgam pa 
醒試; 欲知; 試 
 
 
 
viḍambanā 
co ’dri ba 
欺侮 
 
 
 
vyāḍaḥ 
ma ruṅs pa’am gdug pa’am sbrul 
暴; 蛇; 惡 
 
 
 
avidyāṇḍakoṣapaṭalam 
ma rig pa’i sgo ṅa’i spubs kyi sgrib pa 
以無明殼所遮; 無明卵殼所覆 
 
 
 
duḥkhāṃ tīvrāṃ kharāṃ kaṭukām 
sdug bsṅal mi zad pa rtsub pa tsha ba 
煩惱不盡; 深劇痛苦; 粗 ; 熟 
 
 
 
nadati 
sgrag pa’am sgra ’byin pa 
響; 出聲 
 
 
 
mīḍhaḥ 
mi gtsaṅ ba’am phyi sa 
不淨; 糞 
 
 
 
pragharati (praggharati) 
rab tu zag 
甚漏; 漏盡 
 
 
 
kiyantaḥ (kiyat) 
ji sñed dam ji tsam 
所有 
 
 
 
lūnaḥ 
brṅas 
捻; 芟 
 
 
 
khāṇuḥ (sthāṇu) 
bcad ’phro’am khye’u kha 
摶食之餘; 半塊 
 
 
 
jambūsāhvayaḥ (jambusahvayaḥ) 
’dzam bu źes bya ba 
南贍; 贍部 
 
 
 
uddāyādaḥ (uddayadaḥ) 
rabs chad pa 
性基本; 絕基本 
 
 
 
dharmālokamukham 
chos snaṅ ba’i sgo 
法性; 法明門; 法性門 
 
 
 
brahmapathakovidaḥ 
tshaṅs pa’i lam la mkhas pa 
明於梵道 
 
 
 
lakṣyam 
mtshan gyi gźi 
相性之根; 所相 
 
 
 
lakṣaṇam 
mtshan ñid 
性相 
 
 
 
kāraṇe kāryopacāraḥ 
rgu la ’bras bu btags pa 
安因果; 因上安果名 
 
 
 
kārye kāraṇopacāraḥ 
’bras bu la rgyu btags pa 
果上安因名 
 
 
 
upapattiprātilambhikaḥ 
skye ba thob pa 
以生得 
 
 
 
dharmatāpratilambhaḥ 
chos ñid kyis thob pa 
得法性; 以性得 
 
 
 
dharmatāpratilabdhaḥ 
chos ñid kyis thob pa 
獲法性; 以法性得 
 
 
 
dharmatāpratilābhikam 
chos ñid kyis rñed pa 
以法性獲 
 
 
 
vidhūnam 
bcad pa’am dgag pa 
斷; 滅 
 
 
 
sākhilyam 
bśes pa’i tshig 
親言; 朋言 
 
 
 
pratyayitaḥ 
yid ches pa’am yid brtan pa 
托心喜; 意堅; 托心 
 
 
 
apravyāhāraḥ 
śin tu brjod du med pa 
無所說 
 
 
 
sthalam 
thaṅ ṅam skam 
陸路 
 
 
 
dhanvani 
skam la’am thaṅ la 
陸路 
 
 
 
raṇaśaunṇḍaḥ 
gyul ṅor ’doṅ ba’am brtul ba 
陣上遺失; 耽樂 
 
 
 
dinakaraḥ 
ñi ma’am ñin byed 
日; 晝 
 
 
 
adhyālambanam 
lhag par dmigs pa 
甚思; 增上所緣 
 
 
 
sākṣivyapadiṣṭā 
dbaṅ por phul ba 
與根 
 
 
 
sākṣipṛṣṭamānam (sākṣipṛṣṭasmān) 
dbaṅ po ’dris pa’am che bźi rmas pa 
合根 
 
 
 
ajinam 
gyaṅ gźi’am lpags pa 
人皮 
 
 
 
anāśvastān sattvān āśvāsayema 
sems can dbugs ma byuṅ ba rnams dbugs dbyuṅ ṅo 
有情未安息者令安息; 有出息入息 
 
 
 
pṛthivyām apatanāya 
sa la mi ltuṅ bar bya ba’i phyir 
為不墮地 
 
 
 
āgāḍhīkariṣyāmi 
dam por byed pa’am sra bar byed pa 
緊硬; 作硬; 令緊 
 
 
 
navayānasaṃprasthitaḥ 
theg pa la gsar du źugs pa 
新騎; 新發趣乘; 新入法門 
 
 
 
stūpaḥ 
mchod rten 
塔; 窣覩波 
 
 
 
caityam 
mchod rten 
塔; 制多; 可供養處 
 
 
 
caityāṅgaṇam 
mchod rten gyi ’khor sa 
塔周匝 
 
 
 
vasu 
dbyig gam nor 
財物 
 
 
 
caramabhavikaḥ 
srid pa tha ma pa 
一生補處; 最後有 
 
 
 
nikāyasabhāgasyāvedhaḥ(nikāyāsabhāgasya badhyaḥ) 
ris mthun par ’phen pa 
順種; 眾同分勢力; 種於相雜 
 
 
 
upavāsaḥ 
za gcig gam smyuṅ ba 
一齋; 近住; 守飢 
 
 
 
āhāre pratikūlasaṃjñā 
zas la mi ’phrod pa’i ’du śes 
食不相投想; 於食違逆想 
 
 
 
sarvaloke ’nabhiratisaṃjñā 
’jig rten thams cad la mṅon par mi dga’ ba’i ’du śes 
一切世間現前喜想; 於一切世間不喜想 
 
 
 
śikṣāpadam 
bslab pa’i gźi 
戒基本; 學處 
’dul ba las ’byuṅ ba’i skad kyi miṅ la |
śikṣapada źes bya ba śikṣa ni vidyopādāna źes bya (4)ste rig pa ’am śes pa len źiṅ slob pa la bya | pada ni rten nam gźi’i miṅ ste tshul khrims la brten nas ñon moṅs pa zad par slob ciṅ sbyor bas na bslab pa’i gźi źes bya | 
 
 
śīlam 
tshul khrims sam ṅaṅ tshul 
戒律; 威儀 
śīla źes bya ba śīla samādhau źes ’byuṅ ste | legs par spyod pa la źugs śiṅ tshul khrims dam por bsruṅs bas (5)mi dge ba spaṅs pa’i miṅ la bya | yaṅ gcig tu na śītalatvāc śīla źes kyaṅ bya ste | ñon moṅs pa’i gduṅ bźi źiṅ bsil bar gyur pa’i miṅ yaṅ yin te | dṅos su na daṅ tshul gyis mi dge ba la mi spyod ciṅ khrims sruṅ ba’i miṅ ste tshul khrims źes bya | 
 
 
saṃvaraḥ 
sdom pa 
禁戒; 律儀 
saṃvara źes bya ba lus daṅ ṅag daṅ yid gsum (6)mi dge ba mi byed de sdom źiṅ sruṅ ba’i miṅ yaṅ yin pas na sdom pa źes bya | 
 
 
dhūtaguṇāḥ 
sbyaṅs pa’i yon tan 
修習功德; 頭陀功德 
dhūtaguṇa źes bya ba ni dhautaguṇa źes ’byuṅ ba ste | dgon pa na gnas pa daṅ bsod sñoms len pa la sogs pa’i yon tan goṅ nas goṅ du sbyaṅs te dag ciṅ gsal bar bya ba’i miṅ yin pas na sbyaṅs pa’i yon tan źes bya | 
 
 
saṃlekhaḥ 
yo byad bsñuṅs pa 
減用物; 儉約 
(7)sanlekha źes bya ba likha vilekhane źes bya ste | dge sbyoṅ gi yo byad chos gos gsum daṅ lhuṅ bzed la sogs pa ma gtogs pa spaṅs śiṅ | bya ba’i mgo bsñuṅs te mi ’gyur bar lugs gcig tu spyod pa’i miṅ yin pas na yo byad bsñuṅs pa źes bya | 
 
 
saṃyamaḥ 
yaṅ dag par sdom pa 
真戒; 禁戒 
 
 
 
ayasprapāṭikā 
lcags kyi tsha tsha 
鐵屎 
 
 
 
śyāmikā 
g-ya’ 
銹 
 
 
 
yuktaiḥ padavyañjanaiḥ 
tshig ’bru ’byor pa 
言字全; 相應句文 
 
 
 
sahitaiḥ 
’brel pa 
相連; 助伴 
 
 
 
ānulomikaiḥ 
rjes su mthun pa 
隨順 
 
 
 
ānucchavikaiḥ 
rjes su ’phrod pa 
隨投; 投隨 
 
 
 
aupayikaiḥ 
thabs daṅ ldan pa 
具方便 
 
 
 
pratirūpaiḥ 
’tsham pa 
界; 相應; 應 
 
 
 
pradakṣiṇaiḥ 
mthun pa 
順; 應順 
 
 
 
nipakasyāṅgasaṃbhāraiḥ (nipakasyāṅgasaṃbharaiḥ) 
’grus skyoṅ gi yan lag gi ’tshogs 
勉力以養育之節集 
 
 
 
nātijalpet 
ha caṅ smra ba maṅ du mi bya 
語不多; 語莫多 
 
 
 
nātisaret 
ha caṅ ’phro bar mi byed 
語不輕浮; 語莫增 
 
 
 
evam āryāṇāṃ mantraṇā 
de ltar na ’phags pa rnams kyi smra ba’am ’gro ba’am brjod pa 
如是則諸聖所言境或論或說; 如是則諸聖所言 
 
 
 
labhyā mithyādṛṣṭiḥ prahātum 
log par lta ba spoṅ bar nus pa’am spaṅ bar ruṅ ba 
能棄邪見或可棄; 能棄邪見 
 
 
 
mā pudgalaḥ pudgalaṃ pramiṇotu 
gaṅ zag gis gaṅ zag la tshod ma zuṅ źig 
人不可預度人的量; 人人量執 ; 不量執 
 
 
 
pudgale vā mā pramāṇam udgṛhṇātu 
gaṅ zag la tshad kyaṅ ma ’dzin cig 
於人亦莫持量 
 
 
 
kṣaṇyate 
ñams par ’gyur 
敗 
 
 
 
parāmṛṣṭaḥ 
phyis pa’am nogs pa 
拭; 塗拭 
 
 
 
aparāmṛṣṭaḥ 
ma ’bags pa’am ma phyis pa’am ma nogs pa 
不殘; 無著; 不遲 ; 不抹 ; 未殘 ; 未遲 ; 未抹 
 
 
 
abhyavahāraḥ 
bza’ ba’am mid pa’am brteg pa 
食; 咽 
 
 
 
kavalaḥ (kapalaḥ) 
kham 
摶 
 
 
 
atārṣīccakṣuḥ samudram 
des mig gi rgya mtsho las brgal ba 
以彼渡目海; 渡海 
 
 
 
sormikam 
rba rlabs daṅ bcas pa 
波浪; 具波浪 
 
 
 
sāvartam 
glog daṅ bcas 
電閃; 具電閃 
 
 
 
sagrāham 
’dzin khri daṅ bcas pa 
具持纏; 持刃 
 
 
 
samayā pācanyā 
pho ba’i drod sñoms śiṅ ’ju bar byed pa daṅ ldan pa 
腹暖易消 
 
 
 
aśitapītakhāditāsvāditāni samyak sukhena paripākaṃ gacchanti 
zos pa daṅ ’thuṅs pa daṅ ’chos pa daṅ myaṅs pa rnams legs par bde bar ’ju 
食飲無滯悉皆易消無礙 
 
 
 
nādhivāsayati 
daṅ du mi len 
無先取; 不受 
 
 
 
vyantībhavati 
mthar byed pa’am byaṅ bar ’gyur 
令邊際; 清淨 
 
 
 
avyantīkṛtaḥ 
byaṅ bar ma byas pa 
未得清淨; 未離 
 
 
 
na vyantīkaroti 
byaṅ bar mi byed pa 
不斷清淨; 不令離; 不令清淨 
 
 
 
na deśayati 
mi ’chags 
不定; 不說 
 
 
 
kāyasya bhedāt 
lus źig nas 
身壞 
 
 
 
bandhyaḥ 
’bras med pa’am mig loṅ ba’am mo śam 
無殊瞽者; 石女; 無果; 槃大子; 無瞽 
 
 
 
iṣikā māpitā bhavanti 
śiṅ rtags btsugs 
立記 
 
 
 
sunikhātaḥ (suniśātā) 
riṅ du bskos pa 
長鑿 
 
 
 
ārāt 
riṅ ba’am thuṅ ba skabs daṅ sbyar 
長短中相合; 久遠; 長或短隨景翻 
 
 
 
davīyān (daviyat) 
śin tu riṅ ba 
最長 
 
 
 
sukhasyādhāraḥ 
bde ba’i gźi 
樂本; 樂持 
 
 
 
atyayaḥ 
’das pa’am ñes pa 
過; 罪; 過罪 
 
 
 
svabāhubalopārjitam 
bdag gi lag mthus bsgrubs pa 
自修手力; 以我手力所成 
 
 
 
svedamalāvakṣiptaḥ 
rṅul ciṅ dri ma chags chags su bsgrubs pa 
流汗染垢費力以成者; 汗染諸垢 
 
 
 
dhṛtiḥ 
mos pa’am brtan pa 
想; 固; 想固 
 
 
 
bhaṭṭārakaḥ 
rje btsun 
尊神; 至尊 
 
 
 
dharmapaṭṭāvabaddhaḥ 
chos kyi cod pan bciṅs pa 
戴法冠 
 
 
 
samutkarṣikaḥ 
yaṅ dag phul 
實出 
 
 
 
kāmadhenuḥ 
’dod gźo 
所欲構 
 
 
 
ruciraḥ 
mdzes pa’am ’od chags pa 
妙光 
 
 
 
bahukaraḥ 
gces spras byed pa 
作遊戲; 多作; 當遊希罕 
 
 
 
kalyatā 
ñams bde ba 
身宏; 身安 
 
 
 
yaṣṭiḥ 
srog śiṅ ṅam yu ba 
命木柄; 杖; 命木 ; 柄 
 
 
 
yūpaḥ 
mchod sdoṅ 
千供; 供養柱; 幢 
 
 
 
upādānahetuḥ 
len pa’i rgyu 
取因 
 
 
 
pradhānahetuḥ 
rgyu’i gtso bo 
因尊; 勝因 
 
 
 
sahakāripratyayaḥ 
grogs byed pa’i rkyen 
取緣; 同事緣; 取助緣 
 
 
 
apakṣaṇaḥ (apākṣalaḥ, apakṣālaḥ) 
skyon 
過 
 
 
 
dauṣprajñāḥ 
’chal pa’i śes rab 
亂智; 惡慧 
 
 
 
dauḥśīlyam 
’chal pa’i tshul khrims 
亂戒; 破戒 
 
 
 
muṣṭikāḥ (mauṣṭikāḥ mukhantikāḥ, musuntikā) 
khu tshur 
拳 
 
 
 
sārūpyam 
tshul daṅ ’dra ba 
如理趣; 隨順 
 
 
 
anyatra 
gźan du’am ma gtogs pa 
除; 除別; 有餘; 之別 
 
 
 
cāritram 
spyod pa 
行; 正行 
 
 
 
ācāraḥ (ācaraḥ) 
cho ga 
法事 
 
 
 
cittacaritam 
sems kyi spyod pa 
心行 
 
 
 
tṛptaḥ 
ṅoms 
足 
 
 
 
ciratṛṣārttaḥ 
yun riṅ po nas sgom pas gduṅs pa 
永遠枯渴 
 
 
 
parākramaḥ (parapramāḥ) 
pha rol gnon pa’am brtul ba 
強鎮伏彼懃; 勇決 
 
 
 
manyanā 
rlom sems 
亂心; 矜心; 妄取 
 
 
 
śalyam (śalem) 
zug rṅu 
刺痛 
 
 
 
paṭhanti (pathanta) 
’don pa’am brjod pa 
念; 說 
 
 
 
vidhuraḥ 
’gal ba’am ma tshaṅ ba 
違; 不全 
 
 
 
mukhyaḥ 
gtso bo’am dṅos 
正尊; 正; 尊 
 
 
 
gauṇaḥ 
brtags pa’am phal pa (btags pa’am phal pa) 
安置; 附屬; 平常 
 
 
 
aupacārikaḥ 
ñe bar btags pa 
近安置; 方便說; 竟安置 
 
 
 
aupacāyikaḥ 
rgyas pa las byuṅ ba 
滿中出; 長養; 增上 
 
 
 
paribhāṣā 
thams ba’am spyo ba 
角口; 責; 譴責 
 
 
 
pratikṛtiḥ 
gzugs brñan 
形像 
 
 
 
puttaliḥ 
gzugs su byas pa 
色相 
 
 
 
valmīkaḥ 
grog mkhar 
蟻城; 蟻垤; 蟻柯 
 
 
 
samāvarjanam 
’dun par bya ba 
合和; 勸誘 
 
 
 
dharmaśāstram 
chos khrims 
法度 
 
 
 
apyekatyaḥ 
’on kyaṅ kha cig ni 
雖然有的; 或曰; 雖然 
 
 
 
āviddhaḥ 
’phaṅs pa 
可惜; 射 
 
 
 
ākṣiptaḥ 
’phaṅs pa 
可惜; 投 
 
 
 
bālajātīyaḥ 
byis pa’i raṅ bźin can 
容如童; 童子之輩 
 
 
 
manyuḥ 
khro ba’am gtse ba 
怒; 賊 
 
 
 
gandhayuktiḥ 
spos sbyar ba 
合香 
 
 
 
kṛṣikarmāntaḥ 
źiṅ blas 
農事 
 
 
 
sūcīkarma (sūcīkarman) 
’drubs su bya ba’am skud ris 
攬長線; 長線; 風繩 
 
 
 
mṛtagṛham 
mchad pa 
斷; 塚 
 
 
 
kaṭasī 
dur khrod 
尸林; 貪愛 
 
 
 
gartaḥ 
khuṅ ṅam doṅ 
坑; 坎 
 
 
 
chidram 
bu ga 
孔 
 
 
 
haritaśādvalam 
ne’u bsiṅ 
塘; 草青青 
 
 
 
pulinam 
gliṅ ma 
島 
 
 
 
ucchiṣṭaḥ 
lhag ma 
餘剩 
 
 
 
sthāvaraḥ 
gnas pa’am brtan po 
住; 堅固 
 
 
 
jaṅgamaḥ 
’gro ba 
行 
 
 
 
yāthākramam 
go rim bźin 
依次第 
 
 
 
madhūcchiṣṭam 
sbran rtsi’i tshigs ma’am pra tshil 
蜜濁黃蠟 
 
 
 
sikthakam (sakthakam) 
pra tshil 
黃蠟; 足 
 
 
 
adhyāśayaḥ 
lhag pa’i bsam pa 
餘思; 深心; 高志 
 
 
 
aśayaḥ 
bsam pa 
想; 意樂 
 
 
 
āśā 
re ba 
望 
 
 
 
āśayataḥ 
bsam pa thag pa nas 
思想; 從意樂; 篤實心 
 
 
 
abhipretam 
bsam pa’am ’dod pa 
欲想; 想; 欲 
 
 
 
ārṣabhaṃ sthānaṃ pratijānīte 
khyu mchog gi gnas su dam ’cha’ ’am źal gyis ’ches pa 
當處於勝群地; 認許勝群處 
 
 
 
maṅgubhūtaḥ 
spa goṅ ṅam yul yul bur gyur ba 
恐懼; 疲乏 
 
 
 
srastaskandhaḥ (prastaskandhaḥ) 
phrag pa bcum pa 
縮肩 
 
 
 
niṣpratibhānaḥ 
spobs pa med pa 
無辯才 
 
 
 
adhomukhaḥ 
mgo smad pa 
低頭 
 
 
 
pradhyānaparaḥ 
sems khoṅ du chad pa 
投了心悟; 了然於心; 收了心於內 
 
 
 
pāṇḍukambalaśilātalam 
ar mo nig lta bu’i rdo leb 
如清涼匾石; 如天清涼匾石 
 
 
 
ākhyānam 
gtam rgyud 
古語 
 
 
 
purāṇam 
gan’i rabs 
前代; 古辭; 過去 
 
 
 
itihāsaḥ 
de lta bu byuṅ bar brjod pa 
如是所說 
 
 
 
hāsyam 
gźad gad 
笑 
 
 
 
lāsyam 
’jo’am sgeg pa 
窈窕相 
 
 
 
vikatthanam (vikanthānam) 
spyoms pa’am smod pa 
整治; 自誇; 自誇輕彼 
 
 
 
pārṇavāsī (varṇavāśī, vārṇavāśī) 
ṅom pa (ṅoms pa , ṅor ba) 
足備 
 
 
 
maṇḍanam (maṇḍatam) 
cha ba’am bźag pa 
飾 
 
 
 
laḍitam (lāḍitam, lalitam) 
sgeg pa’am rol pa’am mdzes pa 
美; 娉婷; 妙; 遊戲 ; 樂 
 
 
 
upoṣadham 
bsñuṅ bar ’dugs pa’am ñe bar gso spyoṅ byed 
守飢行; 布薩; 修淨行; 齋戒 
 
 
 
nikūjayati 
skad ’byin pa 
妙說; 作聲 
 
 
 
dhātupatitaḥ (dhātupatiḥ) 
khams su gtogs pa 
屬於行界; 墮於界 
 
 
 
uddhṛtam 
btus sam phyuṅ ṅam bcus pa 
選; 杳; 出 
 
 
 
parihāṇiḥ 
yoṅs su ñams pa 
皆衰; 退失; 退墮 
 
 
 
saṃvṛtam 
bsdams pa’am sbas pa 
藏; 栓; 護 
 
 
 
bījaṃ vāpayati 
sa bon ’debs su ’jug 
下種子 
 
 
 
[a]viṣam 
dug 
毒 
 
 
 
[b]hālāhalam 
dug ha la ha la 
訶羅毒 
 
 
 
pratyāyanārtham 
yid ches par bya ba’i phyir 
令彼信服故 
 
 
 
gaṇanāsamatikrāntaḥ (gaṇonāsamatikrāntaḥ) 
bgraṅ ba las ’das pa’i 
度過數目; 超過數目 
 
 
 
samudratīrīyakāṇām 
rgya mtsho’i ṅogs na gnas pa rnams kyi 
住海岸; 住海岸津邊 
 
 
 
upalam 
rdo ba 
石 
 
 
 
akṣamātrābhir dhārābhiḥ 
śiṅ rta’i srog śiṅ tsam gyi rgyun 
車軸; 雨滴如車軸量; 如車軸之根 
 
 
 
pṛthagjanaḥ 
so so’i skye bo 
異生; 凡人 
 
 
 
garbhāvakrāntiḥ 
mṅal lam lhums sam rum du ’jug pa 
入胎中 
 
 
 
sukhasaṃsparśaḥ 
reg na bde ba 
觸樂 
 
 
 
nānāvyādhiparigataḥ 
nad sna tshogs kyis btab pa 
著諸病 
 
 
 
na kallo bhavati (nākallolo bhavati, na lallo bhavati) 
dig pa’am ldib par mi ’gyur 
不得成噁 
 
 
 
mahikā 
na bun rmugs pa 
霧騰 
 
 
 
nihāraḥ 
khug sna (khug rna) 
煙霞 
 
 
 
jalaṃ vigāhya (jalaṃ vigātya) 
chu ’bogs te 
渡了河; 卸水 
 
 
 
kvathitam 
bskol ba’am gdus pa 
熬; 薰; 煎 
 
 
 
kvāthayitvā 
bskol te 
熬 
 
 
 
ativismayaḥ (abhivismayaḥ) 
ya mtshan che 
希奇 
 
 
 
adbhūtam 
rmad du byuṅ ba 
希有 
 
 
 
āścaryam 
ṅo mtshar 
希罕 
 
 
 
vyapakṛṣṭaḥ 
’du ’dzi med pa’am dben pa 
無聚靜; 非諍; 非鬧 
 
 
 
anapakṛṣṭaḥ (anavakṛṣṭaḥ) 
mi dben pa’am ’du ’dzi can 
無靜聚; 非鬧; 非諍 
 
 
 
kalyam eva (kālyam eva) 
naṅ par kho na’am naṅ par sṅar 
明前; 明相; 早 ; 前 
 
 
 
araṇiḥ 
gtsub śiṅ (btsub śiṅ) 
鑽木 
 
 
 
mathanam 
gtsubs pa’am bsrubs pa 
鑽; 攪 
 
 
 
ātmopakramaḥ (ātmopākrāmaḥ) 
bdag la gnod pa 
害我 
 
 
 
praskannaḥ (praskandhaḥ, praskantaḥ) 
rab tu źug pa’am byiṅ ba 
極入; 沉 
 
 
 
sukhallikā 
bsod ñams 
福衰; 受用; 至樂; 耽著 
 
 
 
udyojitaḥ 
char bcug gam byed du bcug 
令備; 備; 令作 
 
 
 
kaṭākṣaḥ 
mig zur 
眼角 
 
 
 
nikṛntanti 
gcod pa 
斷 
 
 
 
bhairavam 
’jigs (’jigs lta) 
怖畏; 覷畏; 恐怖; 覷怖畏 
 
 
 
bhogaḥ 
sbrul gyi lus bskyil ba 
蛇盤身 
 
 
 
phaṇā 
sbrul gyi gdeṅs ka 
蛇舉頭; 蛇開 
 
 
 
koṭarā 
khoṅ stoṅ 
空腔 
 
 
 
yavasaḥ 
rtswa (rtsa) 
草 
 
 
 
pathyadanam (pathyadaṇam, pathyodanam) 
lam rgyags 
路費 
 
 
 
nirbhātsitaḥ (nirbhansitaḥ) 
spyos ’am brgyad pa’am tshar gcad pa bya 
責; 懲; 憎 
 
 
 
vijṛṃbhaṇaḥ 
bya rmyaṅs bsgyiṅs pa’am glal ba 
娉婷; 欠呿; 申 ; 哈吸 
 
 
 
kāṇḍena mahīṃ 
mdas sa rko 
箭刨地 
 
 
 
durdinam 
yul ṅan nam rmus pa 
惡方; 悶 
 
 
 
paṇyam 
tshoṅ zoṅ 
貿易 
 
 
 
dohanam 
bźo bźo ba 
擠奶 
 
 
 
vihāyasā 
nam mkha’ 
虛空 
 
 
 
arvāk 
tshu rol lam tshun chad 
這裏; 至此; 這邊 
 
 
 
āvilam 
skyon nam rñog pa 
過; 污; 濁; 染 
 
 
 
ādhipateyaḥ 
dbaṅ du ’gyur ba’am dbaṅ du bya ba 
降伏 
 
 
 
sabhyaḥ (sambhya) 
tshogs par dbyuṅ ba 
出眾; 應於會; 令出從眾 
 
 
 
asabhyaḥ 
tshogs par mi dbyuṅ ba 
不出眾; 不應於會; 不令出從眾 
 
 
 
samāsataḥ (sammsataḥ) 
mdor bsdu na 
略集 
 
 
 
saṃkṣepataḥ 
mdor na 
略集 
 
 
 
paryanuyogaḥ 
brgal źiṅ brtag pa 
度過; 問; 度過切察 
 
 
 
kāryam 
’bras bu’am bya ba 
果; 作 
 
 
 
kāraṇam 
rgyu’am byed pa 
因; 作; 作因 
 
 
 
heyopādeyam 
blaṅ ba daṅ dor ba 
取; 捨; 取捨 
 
 
 
unmeṣaḥ 
phye ba 
開 
 
 
 
nimeṣaḥ 
btsums pa 
閉 
 
 
 
kitavaḥ 
rgyan ’gyed pa 
競勝; 莊嚴 
 
 
 
kaitavam (ketavam) 
rgyan la rtseg pa (rgyan la rtsegs pa) (rgyan la rtse pa) 
頑賭; 愛莊嚴 
 
 
 
karaṇīyam (kārāṇīyam) 
bya ba 
事 
 
 
 
akaraṇīyam 
bya ba ma yin pa 
非事 
 
 
 
vardhate 
’phel ba 
增長 
 
 
 
vaimātram 
bye brag gam rim pa 
次第分別 
 
 
 
nistaraḥ (nistāraḥ) 
zin pa’am mthar phyin par ram ṅes par brgal ba 
到彼岸; 至; 到究竟; 就竟 
 
 
 
durabhisaṃbhavaḥ 
’byuṅ bar dka’ ba 
喜出; 難生; 喜其出 
 
 
 
samudānayanam 
sgrub pa’am sbyar ba 
修; 合 
 
 
 
arjanam 
sgrub pa 
修; 得 
 
 
 
dhuraḥ 
brtson pa’am gces pa 
勤愛 
 
 
 
aniketaḥ (anaketaḥ) 
gnas med pa 
無處 
 
 
 
uparodhavāsaḥ 
bskor te ’dug pa’am gzuṅ ste ’dug pa 
繞住; 遮止而住; 執 ; 執而住 
 
 
 
ābṛḍhaśalyam (ābrīḍhaśalyam) 
zug rṅu phyuṅ ba 
刺痛; 拔刺痛; 去刺痛 
 
 
 
saṃdhukṣaṇam 
me spar ba 
火焰 
 
 
 
iñjitam 
g-yo ba 
動 
 
 
 
syanditam 
g-yos pa 
動; 動了 
 
 
 
samucchrayaḥ 
lus sam mtho ba 
身; 高; 身高 
 
 
 
samucchritaḥ 
bsgreṅ ṅam btsugs pa 
立 
 
 
 
nikṣepaḥ 
bźag pa’am gtams pa 
裁; 投; 放說; 置; 滿 
 
 
 
luptaḥ 
źig pa’am mi snaṅ ba 
散; 壞; 不在; 棄 
 
 
 
vedam adhyāpayati 
rig byed klog tu ’jug 
誦念; 念誦吠陀; 念誦韋陀 
 
 
 
saṃniśritaḥ 
gnas pa’am brten pa 
住; 持 
 
 
 
prahlādaḥ 
rab tu sim pa 
極滿; 清涼; 極潤 
 
 
 
balādhānam 
stobs bskyed pa 
力增; 力持 
 
 
 
ākāṅkṣamāṇaḥ 
’dod na 
欲則; 欲 
 
 
 
uccalitaḥ 
bskyod pa’am ’phags pa 
增勝; 增; 動 
 
 
 
vyayaḥ 
zad pa’am god pa’am ’jig pa 
盡; 衰; 壞 
 
 
 
vinibandhaḥ 
’brel ba 
相連 
 
 
 
viṭhapanapratyupasthānalakṣaṇam 
rnam par bsgrub pa ñe bar gnas pa’i mtshan ñid 
近修其性; 最成而近居之相性 
 
 
 
mlānam 
rñis pa 
半乾 
 
 
 
śīrṇam 
deṅs pa’am rñis pa’am lhag pa 
破; 餘剩; 半乾 
 
 
 
avyavakīrṇaḥ 
ma ’dres pa 
不雜 
 
 
 
sāvadyam 
kha na ma tho ba daṅ bcas pa 
有呵責 
 
 
 
anavadyam 
kha na ma tho ba med pa 
無責; 無呵責 
 
 
 
nirgataḥ 
byuṅ 
出 
 
 
 
prabhraṣṭaḥ 
ltuṅ ba’am bo ba 
墮失; 撒; 墮 
 
 
 
pradhyāyantaḥ 
sems pa’am sems khoṅ du chud pa 
心入腔子內; 思惟 
 
 
 
dakṣo māyākāro māyākārāntevāsī vā 
sgyu ma byed pa’am sgyu ma byed pa’i slob ma mkhas pa 
作幻術; 能幻術徒 
 
 
 
pravartakam 
’jug par byed pa 
作入; 轉; 入 
 
 
 
anuvartakam 
rjes su ’jug pa 
隨入 
 
 
 
saṃrodhaḥ 
yoṅs su ’gog pa 
皆滅 
 
 
 
vikatthitam 
rnam par brjod pa 
眾說; 說 
 
 
 
liṅgam 
mtshan nam rtags 
安名; 記 
 
 
 
pratikṣepaṇasāvadyaḥ 
bcas pa’i kha na ma tho ba daṅ bcas pa 
斷呵責; 具遮罪; 具禁呵責 
 
 
 
nirākaraṇam 
bzlog pa’am bśig pa 
迴; 壞 
 
 
 
kāritram 
byed pa 
作 
 
 
 
ceṣṭitam 
g-yos pa’am spyod pa’i tshul 
動; 規; 行 
 
 
 
dṛggheyam (drigghayam) 
mthoṅ bas spaṅ bar bya ba 
棄見; 見所斷; 以見所棄 
 
 
 
bhāvanāheyam 
bsgom pas spaṅ bar bya ba 
棄念; 修所修; 以觀想棄 
 
 
 
asyām 
gnas pa 
住 
 
 
 
āsyam 
kha 
口 
 
 
 
paṭuḥ 
sgrin po 
謹慎 
 
 
 
prāptyanuṣaṅgaḥ 
’thob pa daṅ ’brel ba 
得與相連; 得相連 
 
 
 
puṇyābhiṣyandaḥ 
bsod nams rgyun rgyas 
福常滿 
 
 
 
ājñācittena 
śes par bya bar sems pa 
慧心; 可知之心 
 
 
 
sarvacetasā samanvāhṛtya 
sems kun gyis bsams te 
心遍思 
 
 
 
pativratā (prativratā) 
khyim thabs las mi ’phro ba 
不足於自妻; 貞婦 
 
 
 
satatasamitam 
rtag tu rgyun mi ’chad pa 
永不斷 
 
 
 
kleśabahulam 
ñon moṅs pa che ba’am maṅ ba 
煩惱多; 煩惱重 
 
 
 
tīvrarāgaḥ 
’dod chags che ba’am bdo ba 
大貪欲; 貪大; 溺欲 
 
 
 
tīvradveṣaḥ 
źe sdaṅ bdo ba’am źe sdaṅ gi śas che ba 
瞋; 瞋重; 瞋大; 大瞋; 大瞋 
 
 
 
tīvramohaḥ 
gti mug bdo ba’am śas che ba’am mi bzad pa’am tsha ba 
愚深; 大愚痴 
 
 
 
dīnaḥ 
źan pa 
劣 
 
 
 
hīnaḥ 
dman ba’am ṅan pa 
下; 惡 
 
 
 
līnaḥ 
źum pa 
退縮 
 
 
 
viṣādaḥ 
yi bsad pa 
絕望; 殺 
 
 
 
avasādam āpadyate 
spa sgoṅ bar ’gyur źe’am yi bsad par ’gyur 
退縮; 絕望 
 
 
 
viṣaṇṇamānasaḥ 
yi bsad pa’am sgyid lug pa 
意殺; 畏縮; 懶畏縮; 懶 
 
 
 
cittaṃ nāvalīyate na saṃlīyate 
sems mi źum kun tu mi śum 
心不退縮; 不退 
 
 
 
na vipṛṣṭhībhavati asya mānasam 
de’i yid phyir phyogs par mi ’gyur 
其意不退縮 
 
 
 
eṣaṇā 
tshol ba 
尋 
 
 
 
paryeṣaṇā 
yoṅs su tshol ba 
皆尋; 遍尋 
 
 
 
anvesaṇā 
rjes su tshol ba 
隨尋 
 
 
 
samanveṣaṇā 
kun tu rjes su tshol ba 
普隨尋 
 
 
 
mṛgayate 
tshol 
尋 
 
 
 
pratyanubhavati 
so sor myoṅ bar ’gyur 
各各嘗味; 別別領納 
 
 
 
vedayati 
myoṅ bar ’gyur 
嘗; 受 
 
 
 
saṃvedayati 
kun tu myoṅ bar ’gyur 
諸樣嘗; 等受 
 
 
 
pratisaṃvedayati 
kun tu so sor myoṅ bar ’gyur 
諸樣各嘗; 別別等受 
 
 
 
nityaḥ 
rtag pa 
常 
 
 
 
dhruvaḥ 
brtan pa 
堅固 
 
 
 
śāśvataḥ 
ther zug 
永定 
 
 
 
avipariṇāmadharmā (avipariṇāmadharman) 
mi ’gyur ba’i chos can 
具不易法 
 
 
 
kūṭasthaḥ 
ther zug tu gnas pa 
永住定 
 
 
 
avakalpanā 
ṅes par rtog pa’am legs par rtog pa 
實解; 善解 
 
 
 
sambhāvanā 
srid pa 
有 
 
 
 
cetasaḥ prasādaḥ 
sems daṅ ba 
心喜 
 
 
 
acchaḥ 
daṅ ba 
喜 
 
 
 
viprasannaḥ 
rnam par daṅ pa 
皆喜 
 
 
 
svacchaḥ 
śin tu daṅ ba 
最喜 
 
 
 
prasannaḥ 
daṅ ba’am gsal ba 
喜; 明 
 
 
 
anāvilaḥ 
rñog pa med pa 
無濁 
 
 
 
anārataḥ 
mi spoṅ ba 
不捨 
 
 
 
avirataḥ 
ma spaṅs pa 
未捨 
 
 
 
aprativirataḥ 
phyis kyaṅ mi spoṅ ba 
再不棄; 不棄後 
 
 
 
anuparataḥ (anuparatākuntaṃ) 
mi ’dor ba 
不失 
 
 
 
kuntam 
dpya 
參詳; 捃多; 貢 
 
 
 
ākaraḥ (āgaraḥ) 
byuṅ khuṅs sam ’byuṅ gnas 
諸出處; 出處; 出地 
 
 
 
nidhānam 
gter 
藏 
 
 
 
dhanam 
nor 
財 
 
 
 
dravyam 
rdzas 
物 
 
 
 
dhārmikīkṣitam anupradāsyāmaḥ (dhārmikīkṣitim anupradāsyāma, dhārmikīkṣitim anupradāsyām) 
chos bźin du dpya’ ’am cha ’bul ba (chos bźin du kha ’am cha ’bul ba) 
依法獻納; 獻物; 依法許 
 
 
 
nighaḥ 
sdig pa 
惡業; 罪業 
 
 
 
ādīnavaḥ 
ñes dmigs 
譏毀; 過失 
 
 
 
kilbiṣam 
sdig pa’am gdug pa 
業毒; 罪過 
 
 
 
aparādhaḥ 
ñes pa 
罪 
 
 
 
bālollopanam (bālollāpanam) 
byis pa brid pa 
誘引童子; 誑童子 
 
 
 
mṛṣā 
brdzun pa 
妄語 
 
 
 
moṣadharmiṇaḥ 
slu ba’i chos can 
具誘法 
 
 
 
vipariṇatam 
rnam par ’gyur ba 
緣由; 變異; 緣成 
 
 
 
riktaḥ 
gsog (gsob) 
內空; 養 
 
 
 
tucchaḥ 
gsog (gsob) 
財; 空; 不固 
 
 
 
vaśikaḥ 
ya ma brla 
不中用; 虛 
 
 
 
asāraḥ 
sñiṅ po med pa 
不實 
 
 
 
nirīhaḥ 
g-yo ba med pa 
不動 
 
 
 
niśceṣṭaḥ 
byed pa med pa 
無作 
 
 
 
vaṅkaḥ 
yon po 
歪 
 
 
 
vakraḥ (cakkraḥ) 
yon po 
邪歪; 不連用則歪; 歪; 曲 
 
 
 
jihmaḥ 
’gras ’grus sam gya gyu’am ya yo’am gyon can 
不正; 邪歪; 不知 
 
 
 
kuṭilaḥ (kuṭīlaḥ) 
gya gyu can 
奸詐 
 
 
 
cakrikaḥ 
thabs su sbyar ba’am g-yor bskyims pa’am sbyor kha ’byed pa 
巧奸相合 
 
 
 
kusṛtiḥ 
ṅag g-yo ba 
奸惡 
 
 
 
jighatsitaḥ (jighaddhitaḥ, jighāṃsitaḥ) 
bkres pa 
飢 
 
 
 
pipāsitaḥ 
skom pa 
乾; 渴 
 
 
 
kuprāvaraṇaḥ 
bgo ṅan pa 
惡衣 
 
 
 
kucelaḥ 
gos ṅan pa 
惡衣 
 
 
 
kṛpaṇaḥ 
bkren pa 
貧者 
 
 
 
vanīyakaḥ 
sdug phoṅs pa 
貧苦 
 
 
 
ārtaḥ 
ñam thag pa 
辛苦 
 
 
 
dhanikabhayabhītayaḥ 
bu lon pas ’jigs śiṅ skrag pa 
畏怕; 畏怕債主 
 
 
 
klamathaḥ 
sñom pa’am dub pa 
乏; 疲勞; 懶 
 
 
 
klamaḥ 
ṅal ba’am dub pa 
歇息; 困憊; 乏困 
 
 
 
garvitaḥ 
dregs pa’am sñems pa 
憍; 傲; 暴惡 
 
 
 
stambhaḥ 
kheṅs pa’am reṅs pa 
傲; 慢 
 
 
 
vispardhaḥ 
rnam par ’gran pa 
比賽 
 
 
 
darpitaḥ 
rgyags pa’am dreg pa 
貢高 
 
 
 
mattaḥ 
myos pa 
貢高 
 
 
 
akṣakrīḍaḥ 
cho los rtse ba 
法慈; 骰子戲; 拋 
 
 
 
krīḍati 
rtse ba 
慈; 遊戲; 頑 
 
 
 
ramati 
dga’ ba 
喜 
 
 
 
paricārayati 
dga’ mgur spyod pa 
敬喜; 任意喜樂 
 
 
 
kanduḥ 
pho loṅ 
囊 
 
 
 
prahelikaḥ 
lde’u’am sku ska 
謎語 
 
 
 
gahanam 
thibs po 
迷; 稠林 
 
 
 
ghanam 
stug po 
愛; 密; 厚 
 
 
 
anupahatam 
ma ñams pa 
不衰 
 
 
 
akṣatam 
ma smas pa 
不傷 
 
 
 
atṛptam 
mi ṅoms pa 
不滿 
 
 
 
uddhuraḥ 
gsal bar byed pa’am brtson pa’am btaṅ 
明作; 反作; 精勤; 回壞; 回壞 
 
 
 
satpuruṣaḥ 
skye bu dam pa 
賢丈夫; 善士 
 
 
 
puṛuṣavṛṣabhaḥ 
skyes bu khyu mchog 
勝丈夫 
 
 
 
puruṣapuṅgavaḥ 
skyes bu skyes mchog 
勝男子 
 
 
 
mahāpuruṣaḥ 
skyes bu chen po 
大丈夫 
 
 
 
sārthavāhaḥ 
ded dpon 
商主 
 
 
 
na kuṇḍo bhavati 
lag rdum du mi ’gyur 
手不殘者; 不作手殘者 
 
 
 
na laṅgo bhavati 
rkaṅ rdum du mi ’gyur 
足不殘者; 不作足殘者 
 
 
 
na pakṣahato bhavati 
gźogs phyed skam par mi ’gyur 
不作半體不遂者; 半體不遂者 
 
 
 
na vikalendriyo bhavati 
dbaṅ po ma tshaṅ bar mi ’gyur 
不作根不具者; 根不具者 
 
 
 
bhogaḥ 
loṅs spyod 
受用 
 
 
 
upabhogaḥ 
ñe bar spyod 
皆用 
 
 
 
paribhogaḥ 
yoṅs su spyod 
悉皆用; 財用 
 
 
 
āḍhyaḥ 
phyug po 
富 
 
 
 
mahādhanaḥ 
nor che ba’am nor chen pa 
大財 
 
 
 
prabhūtadhanaḥ 
nor maṅ po 
多財 
 
 
 
pañcabhiḥ kāmaguṇaiḥ samarpitaḥ 
’dod pa’i yon tan lṅa ’byor ciṅ ldan par gyur ba 
欲才德具豐足; 五妙欲豐足全備 
 
 
 
samanvaṅgībhūtaḥ 
’byor ciṅ ldan par gyur pa 
全備; 五妙欲豐足全備 
 
 
 
sarvasukhasamarpitaḥ 
bde ba thams cad daṅ ldan pa 
具便樂; 具一切樂 
 
 
 
samarpitaḥ 
’byor ba’am phul ba’am gtad pa 
豐足; 交付; 獻 
 
 
 
yuktam 
rigs pa’am ’byor ba’am ldan pa 
具; 應; 豐足 
 
 
 
samanvāgataḥ 
ldan pa 
具; 成就; 具足 
 
 
 
upetaḥ 
ldan pa 
具; 具足 
 
 
 
duḥkhasyāntakaraḥ 
sdug bsṅal mthar ’byin pa’am sdug bsṅal gyi mthar byed pa 
皆到苦岸; 作苦邊際; 令滅苦盡 
 
 
 
paryavarodhaḥ 
yoṅs su ’dzin pa’am ’kag pa 
滅; 皆持 
 
 
 
īryāpathaḥ 
spyod lam 
行道; 威儀 
 
 
 
gocaraḥ 
spyod yul 
行境 
 
 
 
māracamūḥ 
bdud kyi sde 
魔; 魔軍 
 
 
 
kṛṣṇabandhuḥ 
bdud dam nag po’i rtsa lag 
魔; 黑根苗; 黑魔 
 
 
 
anuparipālayati 
rjes su yoṅs su skyoṅ 
隨護 
 
 
 
sāsravajñānam 
zag pa daṅ bcas pa’i śes pa 
識漏盡; 有漏智; 具漏識 
 
 
 
anāsravajñānam 
zag pa med pa’i śes pa 
識無漏; 無漏智; 無漏識 
 
 
 
vipattiḥ (nirāpattiḥ) 
rgyud pa 
接續; 災 
 
 
 
pradalitaḥ (pradālitā) 
rab tu gśegs pa’am bstsal ba 
極入忍辱; 裂; 尋 
 
 
 
vikiraṇam 
’thor 
散 
 
 
 
vigataḥ 
bral ba 
離棄; 離; 分 
 
 
 
vidhvaṃsanadharmā (vidhvaṃsanadharman) 
gyes pa’am ’jig pa’i chos can 
壞法; 具壞法 
 
 
 
bhedanam 
’jig pa 
壞 
 
 
 
mārutaḥ 
rluṅ dmar ram rluṅ 
紅風; 風 
 
 
 
tithiḥ 
tshes graṅs 
數; 日; 日數 
 
 
 
hutāśanaḥ 
me (gcig bsreg za) 
火; 燒食 
 
 
 
hutabhuk 
me (gcig bsreg za) 
火; 燒食 
 
 
 
ākāśam 
nam mkha’ (go ’byed) 
虛空 
 
 
 
gaganam 
nam mkha’ 
虛空 
 
 
 
kham 
nam mkha’ 
虛空 
 
 
 
analaḥ 
me 
火 
 
 
 
bhūtadhātrī 
sa’i miṅ ste ’dom na ’byuṅ po’i rten 
生依; 持物; 地名; 地 
 
 
 
anilaḥ 
rluṅ 
風 
 
 
 
sujātaḥ 
legs par skyes pa 
妙生 
 
 
 
supariṇataḥ 
legs par smin pa 
妙熟 
 
 
 
anujātaḥ 
rjes su skyes pa’am mthun par skyes pa 
隨生; 順生 
 
 
 
prasūtaḥ 
byuṅ ṅam btsas sam skyes pa 
出; 生 
 
 
 
ānuṣaṅgikaḥ 
źar la byuṅ ba 
稍出; 隨後起 
 
 
 
susamsthitaḥ 
legs par gnas pa 
妙住 
 
 
 
hetukaḥ 
rgyu las byuṅ ba 
因中出 
 
 
 
prāyogikaḥ 
sbyor ba las byuṅ ba 
合中出; 加行生 
 
 
 
svarasanirodhaḥ (svarasanaraddhaḥ) 
raṅ gi ṅaṅ gis ’gag pa 
自然滅; 自然生 
 
 
 
na nivartayati 
mi skye’am mi ’grub 
不生; 不滅 
 
 
 
nirhāraḥ 
sgrub pa 
成 
 
 
 
abhinirvartakaḥ 
mṅon par ’grub par byed pa 
現前作成就 
 
 
 
avaropitakuśalamūlaḥ 
dge ba’i rtsa ba bskrun pa’am bskyed pa 
生善根; 種善根 
 
 
 
pratipattisampat 
sgrub pa phun sum tshogs pa 
具豐足; 行具足 
 
 
 
kaṭasīvardhitā 
dur khrod bskyed pa 
生屍林; 增貪愛 
 
 
 
saṃjananam 
kun nas sam legs par ram yoṅs su bskyed pa 
普; 皆生; 妙 
 
 
 
samudānayanāya (samudānāyam, samudānanāya, samudānayam) 
legs par sbyar ba’am legs par bsgrub pa’am legs par bsdu ba’i phyir 
妙合; 修證; 妙說 ; 妙聚故 
 
 
 
bhāvī (bhāvin) 
’byuṅ ba’am ’gyur ba 
出; 成 
 
 
 
parikalpasamucchṛtaḥ (parikalpasamupasthitaḥ) 
yoṅs su rtog pa las byuṅ ba 
皆出現; 分別起; 皆出現想 
 
 
 
vartate 
’gyur ro’am ’dug go spyod do 
轉; 用; 在 
 
 
 
āsādanam 
thob par byed pa 
作得 
 
 
 
āsādya 
brten nas sam phrad nas sam thob nas 
倚; 得; 遇 
 
 
 
prāptaḥ 
thob pa 
得 
 
 
 
arpaṇā 
’bul ba’am gtod 
獻; 交付 
 
 
 
prabhāvayanti 
rab tu ’byed do’am rab tu ’jog go rab tu bskyed do 
極分; 極生; 極放; 極令分 ; 極令放 ; 極令生 
 
 
 
samudācāraḥ 
kun tu ’byuṅ ba’am rgyu’am spyod pa 
集; 行; 因; 普出; 普出 
 
 
 
pratipādayati 
’bul lo’am go bar byed do 
貢; 解 
 
 
 
pratilabdhaḥ 
thob pa’am rñed pa 
獲; 得; 曉得 
 
 
 
upanāmayati 
ñe bar ’bul 
貢; 獻; 好生貢 
 
 
 
vṛddhiṃ virūḍhi (vṛddhiṃ virūḍhiṃ) 
’phel źiṅ rgyas pa daṅ yaṅs par ’gyur 
廣大; 廣大增長 
 
 
 
ācayaḥ 
bsags pa 
積; 甜; 增 
 
 
 
upacayaḥ 
rgyas pa’am ’phel ba 
廣; 增 
 
 
 
ācitaḥ 
bsags pa 
積 
 
 
 
pūrṇatvam 
gaṅ ba’am rdzogs pa 
盈; 滿 
 
 
 
anuśerate 
rgyas par ’gyur ba 
成滿 
 
 
 
utkarṣaḥ 
’phel ba’am skye ba 
增長; 生 
 
 
 
upabṛṃhayati 
’phel bar byed pa’am rgyas par byed pa 
令增長; 令廣大; 增長作 ; 廣大作 
 
 
 
vivardhanam 
rnam par ’phel ba 
增添; 最增添 
 
 
 
saṃcitaḥ 
bsags pa 
積者; 集 
 
 
 
vṛddhiprasarpaṇam 
skye ba daṅ ’phel ba 
增; 增長; 長 
 
 
 
visarpaṇam 
’phel ba 
增 
 
 
 
upacitataram 
cher bsags pa’am śin tu bsags pa 
大積; 最積 
 
 
 
cayaḥ 
’phel ba’am sogs pa 
增; 滿 
 
 
 
apacayaḥ 
’grib pa’am ’bri ba 
損; 減 
 
 
 
nirūpaṇā 
ṅes par rtog pa 
實解 
 
 
 
nirvikalpam 
rnam par rtog pa med pa 
不能解悟; 離分別; 無妄想 
 
 
 
avikalpam 
rnam par mi rtog pa 
不解; 無分別; 不妄想 
 
 
 
savikalpam 
rnam par rtog pa daṅ bcas pa 
解悟; 有分別; 具妄想 
 
 
 
yoniśa upalakṣitavyam (yoniśa upaparīkṣitavyā) 
tshul bźin du brtag par bya’o 
如法解悟; 如法察 
 
 
 
prarūpaṇā 
rab tu rtog pa 
最解 
 
 
 
upaparīkṣaṇam (upaparīkṣiṇam) 
ñe bar rtog pa 
參; 觀察; 參解 
 
 
 
abhinirūpaṇā 
mṅon par rtog pa 
實解; 計度分別; 現前解 
 
 
 
vyavacārayitavyaḥ 
rnam par dpyad par bya ba 
實想; 應詳察 
 
 
 
upanidhyātavyaḥ 
ṅes par brtag par bya 
各察; 應審慮 
 
 
 
nidhyāptiḥ 
ṅes par sems pa 
實想; 思惟; 決定; 觀察 
 
 
 
pratyavekṣitavyam 
so sor brtag par bya ba 
隨了知; 應個別察 
 
 
 
nidhyāyati 
ṅes par sems par byed 
實心; 深慮 
 
 
 
anugantavyam 
rjes su rtogs par bya 
隨了知; 應隨了悟 
 
 
 
ājñāpayet 
kun śes par gyis śig 
遍知 
 
 
 
nidhyāpayet 
ṅes par soms śig 
實心; 令解 
 
 
 
saṃjñāpayet 
yaṅ dag par śes par gyis śig 
實解; 令深慮 
 
 
 
ūhanā 
brtag pa 
察 
 
 
 
ūhāpohasamarthaḥ 
brtag ciṅ źig nus pa 
能解; 能察解 
 
 
 
upalakṣaṇam 
ñe bar brtags pa’am ñe bar mtshon pa 
近解; 解; 近察; 觀; 近指; 相 
 
 
 
prekṣate 
blta ba’am rtog pa 
見解; 解; 觀 
 
 
 
nitīraṇam 
ṅes par rtog pa’am phye ste rtog pa 
實解; 解悟 
 
 
 
vicāraṇam 
dpyod pa 
辯察; 分別; 觀察 
 
 
 
samodahanaḥ 
legs par rab tu rtog pa 
妙甚解 
 
 
 
anvodahanam 
rjes su rab tu rtog pa 
隨解 
 
 
 
pañcaskandhaprakaraṇam 
phuṅ po lṅa’i rab tu byed pa 
極作五蘊; 五蘊論; 五蘊注解 
 
 
 
ābhisaṃkṣepikam 
bsdus pa las gyur pa 
收成; 極略色 
 
 
 
abhyavakāśikam 
mṅon par skabs yod pa 
現前開分; 極迥色; 現前有節 
 
 
 
samādānikam 
yaṅ dag par blaṅs las byuṅ ba 
實取中出; 受所引色 
 
 
 
parikalpitam 
kun brtags pa 
普察; 分別; 遍計所執 
 
 
 
vaibhūtikam (vaibhūtvikam) 
dbaṅ ’byor pa 
自足; 自在足 
 
 
 
sāṃvyavahārikam 
kun tu tha sñad ’dogs pa 
悉安名; 世施設; 名言安立 
 
 
 
śāstrīyāḥ 
bstan bcos las ’byuṅ ba rnams 
論中出 
 
 
 
sārdram 
rlan daṅ bcas pa 
具潤; 和合 
 
 
 
sādyam 
ljid gnon 
降伏 
 
 
 
anubhūtiḥ 
ñams su myoṅ ba 
覺; 覺味 
 
 
 
anubhavati 
myoṅ bar byed pa 
嚐; 作嚐 
 
 
 
vidhānam 
sgrub pa’am bźag pa 
成; 放 
 
 
 
ādriyate 
gus par byed pa 
敬; 令敬 
 
 
 
kharaḥ 
mkhraṅ ba 
瞋; 硬 
 
 
 
krūraḥ 
’thas pa 
實 
 
 
 
khalaḥ 
gyod po 
硬 
 
 
 
paruṣam 
tud tud po (rud rud po) (rgyud rgyud po) 
把; 麤; 續 
 
 
 
rūkṣam (rukṣam) 
hud hud po 
不平; 麤 
 
 
 
vyāpṛtaḥ (vyāprittaḥ, vyāvṛttaḥ) 
źugs pa 
入者 
 
 
 
vyutpannam 
byaṅ ba’am rtogs pa’am śed byed pa 
解; 用力; 淨 
 
 
 
vyutpattiḥ 
bye brag tu rtogs par byed pa’am bye brag tu bsgrub pa 
解; 分析 
 
 
 
prakṛtiḥ 
raṅ bźin 
自然本性 
 
 
 
svabhāvaḥ 
ṅo bo ñid dam raṅ bźin 
自性 
 
 
 
svarūpam 
ran gi ṅo bo’am raṅ bźin 
自性; 自性; 本面 
 
 
 
anuvidhānam 
rjes su byed pa’am rjes su ’jug pa’am rjes su ’gyur ba 
隨作; 隨轉; 隨入 
 
 
 
puraḥsaraḥ 
sṅon du ’dren pa 
普授; 先行; 先授 
 
 
 
vinaśvaram 
’jig pa’i ṅaṅ can 
具壞 
 
 
 
svatantraḥ 
raṅ dbaṅ 
自在 
 
 
 
anusyūtiḥ 
rjes su ’brel ba 
隨連 
 
 
 
asmin satīdaṃ bhavati 
’di yod pas ’di ’byuṅ 
此有故生此; 此有故彼有 
 
 
 
asyotpādād idam utpadyate 
’di skyes pa’i phyir ’di skye 
此生故生此; 此生故此生 
 
 
 
jayakaraḥ 
rgyal bar byed 
作勝; 佛 
 
 
 
madhukaraḥ 
sbraṅ rtsir byed 
作蜜; 作成蜜 
 
 
 
sarvārthasādhakaḥ 
don kun bsgrub pa 
成諸事 
 
 
 
parigaṇaḥ 
khaṅ khyim 
家 
 
 
 
adhyāsitaḥ 
lhan pa’am gnas pa 
具住; 住 
 
 
 
ācāmaḥ (agama) 
’bras bu 
果; 米汁 
 
 
 
maṇḍaḥ 
’bras bu 
果; 米汁 
 
 
 
niśādāśilā 
mchig gam gtun gyi gźi 
碓; 磨盤 
 
 
 
miśādāputraḥ 
mchig gu 
碓 
 
 
 
śilāputraḥ 
gtun bu 
磨 
 
 
 
gharaṭṭaḥ 
raṅ thag 
水磨 
 
 
 
ātānam 
rgyu 
因 
 
 
 
nāliḥ 
son pa 
至; 了達 
 
 
 
vemaḥ 
thag zaṅs 
齊密; 織機 
 
 
 
turiḥ 
tshig pa 
燒; 梭 
 
 
 
samārūḍham 
źugs pa’am źon pa’am non pa 
入; 伏; 乘 
 
 
 
akuthitam 
ma rul lam źig pa 
不壞; 不腐; 不毀 
 
 
 
ākasmikam 
’phral lam blo bur ram gyin’am ’gyu med par ’byuṅ ba 
忽然; 無由而生; 現在 
 
 
 
raṇaḥ 
ñon moṅs pa’am ’thab pa’am g-yul 
\; 煩惱; 陣; 爭 
 
 
 
akṛtābhyāgamaḥ 
ma byas pa daṅ phrad pa 
無為及遇; 不近 
 
 
 
kṛtavipraṇāśaḥ 
byas pa chud za ba 
所作花費; 壞滅 
 
 
 
anantarajanma (anantarajanman) 
gźan gyis ma chod pa tshe la 
供養他人; 無間生; 他人供養 
 
 
 
kṛṣṇaśuklam 
dkar nag 
黑白 
 
 
 
gurutaraṃ bhavati 
naṅ na lci ba 
內重 
 
 
 
vasanaḥ 
chags źen 
貪劣; 貪欲 
 
 
 
āvedhaḥ 
’phen pa’am śugs 
拋擲; 力; 所望; 願 
 
 
 
parajñāptisaṃcetanīyatā 
gźan gyis bsgo ba sems pa las gyur pa 
他開斷心; 他解故思性; 從想他人開斷心所成 
 
 
 
parasaṃjñāptisaṃcetanīyatā 
gźan yi gyis gsol ba btab pa sems las gyur pa 
成他禱祝; 他悔謝故思性; 從想他禱祝心所成 
 
 
 
phalavipākasaṃmohaḥ 
’bras bu rnam par smin pa la rmoṅs pa 
昏於果如何熟之理; 諸果皆熟 
 
 
 
tattvārthasaṃmohaḥ 
de kho na’i don la rmoṅs pa 
專迷於事; 迷於實義; 專迷於性理 
 
 
 
vyāsekaḥ 
’phyar ba 
掛 
 
 
 
daivam 
gnam gyis bskos pa 
天命; 受天命 
 
 
 
vimalanā(vimālanā) 
sbyoṅ ba 
演習 
 
 
 
vyavakiraṇā (vyapakiraṇā) 
’dres pa 
相合 
 
 
 
sparśarūpaṇā 
reg pas gzugs su ruṅ ba 
觸色中; 觸故變壞; 以觸成色 
 
 
 
deśanirūpaṇā 
yul brtags pas gzugs su ruṅ ba 
察境色中; 處決定; 察境以色成 
 
 
 
cakṣuḥsaṃsparśajā vedanā sukhāpi duḥkhāpyaduḥkhāsukhāpi 
mig gi ’dus te reg pa las byuṅ ba’i tshor ba bde ba’aṅ ruṅ sdug bsṅal ba’aṅ ruṅ sdug bsṅal yaṅ ma yin bde ba’aṅ ma yin pa’aṅ ruṅ 
目所觸出受樂可; 眼觸所生受樂亦苦亦不苦不樂; 苦亦可 ; 亦非樂非苦 
 
 
 
śrotraghrāṇajihvākāyamanaḥsaṃsparśajā vedanā sukhāpi duḥkhāpy aduḥkhāsukhāpi 
rna ba daṅ sna daṅ lce daṅ lus daṅ yid kyi ’dus te reg pa las byuṅ ba’i tshor ba bde ba’aṅ ruṅ sdug bsṅal ba’aṅ ruṅ sdug bsṅal yaṅ ma yin bde ba’aṅ ma yin pa’aṅ ruṅ 
耳鼻舌身意所受觸; 耳鼻舌身意所生所生受樂亦苦亦不苦不樂; 苦樂皆可 ; 非苦非樂亦可 
 
 
 
sukhāpi kāyikī duḥkhāpy aduḥkhāsukhāpi kāyiki 
lus kyi bde ba’aṅ ruṅ lus kyi sdug bsṅal yaṅ ruṅ sdug bsṅal yaṅ yaṅ ma yin bde ba’aṅ ma yin pa’aṅ ruṅ 
身樂亦可身苦亦可; 身樂身苦亦不苦不樂; 非苦非樂亦可 
 
 
 
sukhāpi caitasikī duḥkhāpy asukhāduḥkhāpi caitasikī 
sems kyi bde ba’aṅ ruṅ sems kyi sdug bsṅal yaṅ ruṅ sdug bsṅal ba yaṅ ma yin bde ba yaṅ ma yin pa’aṅ ruṅ 
心樂亦可; 心樂心苦亦不苦不樂; 心苦亦可 ; 非苦非樂亦可 
 
 
 
sukhāpi sāmiṣā duḥkhāpy aduḥkhāsukhāpi sāmiṣā 
zaṅ ziṅ daṅ bcas pa’i bde ba’aṅ ruṅ zaṅ ziṅ daṅ bcas pa’i sdug bsṅal ba yaṅ ruṅ sdug bsṅal ba’aṅ ma yin bde ba’aṅ ma yin pa’aṅ ruṅ 
財非為樂; 愛染樂愛染苦亦不苦不樂; 財亦非苦亦非樂 ; 具財樂亦可具財苦亦可 ; 非樂非苦亦可 
 
 
 
sukhāpi gredhāśritā duḥkhāpy aduḥkhāsukhāpi gredhāśritā 
źen pa la brten pa’i bde ba’aṅ ruṅ źen pa la brten pa’i sdug bsṅal yaṅ ruṅ sdug bsṅal yaṅ ma yin bde ba’aṅ ma yin pa’aṅ ruṅ 
恃貪非樂; 依貪樂依貪苦亦不苦不樂; 恃貪非苦 ; 非苦非樂 ; 恃貪之樂亦可 ; 恃貪之苦亦可 ; 非苦非樂亦可 
 
 
 
sukhāpi naiṣkramyāśritā duḥkhāpy aduḥkhāsukhāpi naiṣkramyāśritā 
mṅon par ’byuṅ ba la brten pa’i bde ba yaṅ ruṅ mṅon par ’byuṅ ba la brten pa’i sdug bsṅal yaṅ ruṅ sdug bsṅal yaṅ ma yin bde ba yaṅ ma yin pa’aṅ ruṅ 
恃現前樂; 依出家樂依出家苦亦不苦不樂; 恃現前苦 ; 非苦非樂 ; 恃現前所出樂亦可 ; 恃現前所出苦亦可 ; 非苦非樂亦可 
 
 
 
vākyaśeṣaḥ 
tshig gi ’jug gam lhag ma 
入言有餘; 言尾或餘 
 
 
 
upanibandhanam 
bśad sbyar 
合說; 繫屬; 相應 
 
 
 
vivakṣā 
brjod par ’dod pa 
欲說 
 
 
 
valganā 
’ber bar byed pa (’ber ba) 
開廣 
 
 
 
rūpaṇāt 
gzugs su yod pas 
有色; 變壞故 
 
 
 
rūpyate 
gzugs ruṅ ba 
有中色; 變壞; 中色 
 
 
 
vijñānanālakṣaṇam 
rnam par śes par byed pa’i mtshan ñid 
神識相; 識相; 最識之相性 
 
 
 
dharmāyatanikam 
chos kyi skye mched pa 
法塵; 法處; 以法分生 
 
 
 
varṇanibham 
kha dog ’dra ba’am lta bu 
如顏色 
 
 
 
vibhāṣā 
bye brag tu bśad pa’am smra ba 
分別說; 毘婆沙 
 
 
 
upadeśaḥ 
luṅ phog pa 
授記; 優婆提舍; 論議 
 
 
 
āmnāyaḥ 
man ṅag 
要門; 口訣; 聖典 
 
 
 
pāriṇāmikaḥ 
bsgyur ba las byuṅ ba 
轉出; 迴向; 轉中出; 變異 
 
 
 
sāṃyogikaḥ 
sbyar ba las byuṅ ba 
相合出; 相合中出 
 
 
 
ślatham aślatham (glatham lathaḥ) 
lhod pa daṅ lhod pa ma yin pa 
鬆及非鬆 
 
 
 
ūrjā 
sbuṅs skyes pa’am pag rtsa skyes pa 
欽; 精勤; 勤 
 
 
 
śramaḥ 
ṅal ba 
歇息; 疲勞; 乏 
 
 
 
viśramaḥ (viśrāmaḥ) 
ṅal sos pa 
歇息 
 
 
 
mūrcchā 
brgyal ba’am mi dran pa’am myog ces byed pa 
昏; 迷; 不念 
 
 
 
tṛptiḥ 
ṅoms pa’am tshim pa’am rgyas pa 
滿足; 廣大; 成熟 
 
 
 
balam 
ñam yod pa 
有力 
 
 
 
daurbalyam 
ñam chuṅ ba 
無力 
 
 
 
āvasthikaḥ 
gnas skabs las gyur pa 
成住的其間; 從住的間成 
 
 
 
ucitam (upacitam) 
nar ma’am ’dris pa 
長熟; 長或熟 
 
 
 
anucitam 
nar ma ma yin pa’am ma ’dris pa 
非長熟; 非熟; 非長 
 
 
 
prayuktaḥ 
źugs pa’am brtson pa’am sbyar ba’am sbyor ba 
入; 相應; 精勤; 和合; 相合; 勤修; 相投 
 
 
 
ātyantikaḥ (ādyantikaḥ) 
gtan du ba 
長理; 畢竟; 一向 
 
 
 
aikāntikaḥ 
gcig tu ṅes pa 
一真; 一向; 定一; 決定 
 
 
 
avasthā 
dus sam gnas sam tshe’am gnas skabs 
或時; 分位; 住其間 
 
 
 
vādaḥ 
smra ba 
說; 論 
 
 
 
vādādhikaraṇam 
smra ba’i źal che ba 
說或許; 論所依 
 
 
 
vādādhiṣṭhānam 
smra ba’i gźi 
言根基; 論處所 
 
 
 
vādālaṅkāraḥ 
smra ba’i rgyan 
言飾; 論莊嚴 
 
 
 
vādanigrahaḥ 
smra ba chad pas bcad pa 
言語間斷; 論墮負; 言說犯禁 
 
 
 
vādaniḥsaraṇam (vādanisaraṇaḥ) 
smra ba las byuṅ ba 
語中出; 論出離 
 
 
 
vāde bahukarā dharmāḥ 
smra ba gces spras la dgos pa’i chos 
言愛要法; 論多所作法; 言語要法 
 
 
 
pravādaḥ (pravadaḥ) 
rmad khyer ba smra ba 
希奇語; 言論 
 
 
 
vivādaḥ 
rtsod pa smra ba 
語; 諍論; 爭語 
 
 
 
apavādaḥ 
tshig ṅan pa smra ba 
語惡; 毀謗論 
 
 
 
anuvādaḥ 
mthun par smra ba 
順說; 順正論 
 
 
 
avavādaḥ 
gdams par smra ba 
所言; 教導論; 言訣 
 
 
 
vyapakarṣitam 
rnam par spaṅs pa 
棄相 
 
 
 
ājñām ārāgayati 
kun śes pa thob par byed 
普得知 
 
 
 
samavasargaḥ 
rgyun yaṅ dag par bcad pa 
常斷絕; 實斷絕流 
 
 
 
prātikṣepikam 
bsal ba las gyur pa 
消除; 棄絕; 從消除成 
 
 
 
vihānyā 
rnam par ñams par byas pa 
失相; 依破壞; 令最作壞以 
 
 
 
saṃkalanaprahāṇam 
sdoms te spoṅ ba 
棄戒; 集合斷; 固棄 
 
 
 
prāmāṇikā sahāyakāḥ 
tshad mar ruṅ ba’i zla grogs 
言實量; 可信的朋友 
 
 
 
vādavidhijñena bhavitavyam (vādavidhiñāna bhavitavyam, vādavidhijñonabhavitavyam) 
smra ba’i tshul śes par bya ba 
言解理; 應知論軌; 知解言理 
 
 
 
ātmakāmaḥ 
bdag legs su ’dod pa 
欲善我; 自愛 
 
 
 
no tu vigṛhya vādaḥ 
brtsad ciṅ smra bar mi bya 
勿爭講論; 不講論 
 
 
 
rājakulam 
rgyal po bźugs pa 
王坐; 王宮 
 
 
 
yuktakulam 
bskos pa ’du ba’i sa 
用調地; 執論者 
 
 
 
sabhā 
’dus ba 
聚處; 大眾 
 
 
 
dṛṣṭāntenādṛṣṭasyānta samīkaraṇasamākhyānam 
mtha’ mthoṅ ba daṅ mtha’ ma mthoṅ ba mtshuṅs par sbyar źiṅ bstan pa 
見邊際及不見邊際一樣和合指示 
 
 
 
ekāvacārakaḥ 
gcig nas rtog pa 
從一解 
 
 
 
pūrvapādakaḥ 
tshig goṅ ma daṅ sbyor ba 
言合上; 順前句 
 
 
 
paścātpādakaḥ 
tshig ’og ma daṅ sbyor ba 
言合下; 順後句 
 
 
 
utkārikaḥ (udgārikaḥ) 
de bźin no źes bya ba 
如是說; 說如是者 
 
 
 
kāpadeśaḥ 
ci źes bstan pa 
如何指示 
 
 
 
yāpadeśaḥ 
gaṅ źes bstan pa 
如何指示 
 
 
 
svasatprakāśābhrānto ’rthaḥ 
bdag ñid yod par snaṅ ba ma nor ba’i don 
自性示現無差義 
 
 
 
muṣṭiyogaḥ 
mkhyud sbyar 
懷抱; 口訣 
 
 
 
hetuḥ 
rgyu’am gtan tshigs 
因; 定辭 
 
 
 
kāraṇam 
byed pa’am rgyu (byed rgyu) 
作; 因 
 
 
 
nimittam 
mtshan ma’am rgyu (rgyu mtshan) 
相; 緣; 因 
 
 
 
ratnāharaṇam (katnāharaṇam) 
rin po che phrogs pa 
奪寶 
 
 
 
adhikāraḥ 
ched du bya pa’am gźi ’am dbaṅ du bya ba 
自作; 監督; 主權 
 
 
 
pratyāsattiḥ 
rab tu ñe ba 
極近 
 
 
 
niṣpulam (niṣphalam, niṣpulaṃ, nippulam) 
śin te med pa’am sñigs ma med pa 
最無; 無果; 無濁 
 
 
 
apagataphalguḥ 
sñiṅ po ma yin pa med par gyur pa 
非實者成無; 無不要 
 
 
 
kiṭṭam (kiṭṭān) 
so dog (so dag go) 
包牙; 分泌 
 
 
 
prayatyate (pragadyate, prayadyate, pratyate) 
nan tan du bya’o źe’am brtson par byed do 
精勤; 專心 
 
 
 
kṣepaḥ 
sdod pa 
讚; 投; 看守; 滅 
 
 
 
vyāhatam 
rnam par ñams par ’gyur ba’am ’gal ba 
相衰; 違 
 
 
 
vyavasīyante (vyavasīryante, vyavasīpantai) 
rnam par rtogs so 
解悟 
 
 
 
vedyam 
rig pa bya ba 
所覺 
 
 
 
vedakam 
rig par byed pa 
明作; 覺者 
 
 
 
vittiḥ 
rig pa 
明 
 
 
 
abhidrugdham 
nogs pa’am ’khrus pa 
戒; 害; 逆 
 
 
 
apalāpam (apalapam) 
sñon pa 
渺茫 
 
 
 
kāñcanagarbhāmṛttikā 
sa khoṅ na gser yod pa 
土中有金 
 
 
 
asraṃsanam 
rgyun mi gcod pa’am mi gtoṅ ba’am mi lhod pa 
常; 不放; 不斷; 不鬆; 不鬆 
 
 
 
abhijñājñānam 
mṅon par śes pa’i ye śes 
現前智慧; 通智 
 
 
 
pratibhūḥ (pratibhu) 
sñiṅ gdeṅ (gdaṅ) ṅam gña’ 
恃心; 證 
 
 
 
jīrṇo vṛddhaḥ 
rgan po ’khogs pa 
老者 
 
 
 
mahallakaḥ 
gtugs pa 
老者; 大寺 
 
 
 
adhvagataḥ 
dus yol ba 
過時 
 
 
 
ubhayato lohitakṛtopadhānam (ubhayato hi gṛtopadhvanam) 
gñis su rgyab rten dmar po bźag pa 
二處背後紅色; 兩處丹色枕; 二處背後放了紅靠 
 
 
 
sauryodayikā 
ñi ma śar ba 
日出 
 
 
 
pratinisargaḥ (pratiniḥsargaḥ) 
ṅes par spaṅs pa 
定棄 
 
 
 
vyantībhāvaḥ 
byaṅ bar gyur pa (gyaṅ bar gyur ba) 
成清淨; 成離 
 
 
 
vyupaśamaḥ (vyūpaśamaḥ) 
rnam par źi ba 
清淨; 寂靜; 眾清淨 
 
 
 
bāhīkaḥ 
mi rmun po 
昏人; 愚人 
 
 
 
praṇītadhātukam 
khams bzaṅ po 
身妙; 界妙 
 
 
 
madhyadhātukam 
khams bar pa 
身清淨; 界中; 身中 
 
 
 
hīnadhātukam 
khams ṅan pa 
身惡; 界惡 
 
 
 
mūlagranthaḥ 
gźi’i gźuṅ 
根本; 本典 
 
 
 
kathāvastu 
gtam gyi gźi 
言基本; 言依 
 
 
 
saṃkalanam 
sdom pa 
禁戒 
 
 
 
saṃkathyaviniścayaḥ 
’brel ba’i gtam gtan la ’bebs pa 
相連真語; 相連語經定 
 
 
 
upodbalam 
stobs skyed pa 
增力 
 
 
 
sthitiḥ 
gnas skabs kha cig tu bźag pa 
中間有的放下; 放在何一節間 
 
 
 
maraṇābhavaḥ 
’chi ba’i srid pa 
死有 
 
 
 
antarābhavaḥ 
bar ma do’i srid pa 
中有 
 
 
 
upapattibhavaḥ 
skye ba’i srid pa 
生有 
 
 
 
pūrvakālabhavaḥ 
sṅon logs kyi srid pa 
本有 
 
 
 
utsūḍhiḥ (unmūḍhiḥ) 
mthan pa 
昧 
 
 
 
eḍamūkaḥ 
lug ltar lkug pa 
啞如羊; 啞 
 
 
 
hastasaṃvācakaḥ (samvāsvacakaḥ, sasvacakaḥ) 
lag brda’ byed pa 
手表示 
 
 
 
durātmā (durāme, durāmi, tarāmi, dutarāmā) 
ma ruṅs pa 
不中; 凶狠; 惡毒 
 
 
 
rasikaḥ 
dga’ ba 
喜; 親 
 
 
 
padasthānaḥ (padasthānam) 
gźi’i gnas 
基趾; 本基 
 
 
 
avadīrṇaḥ 
ñen kha 
無力; 破壞 
 
 
 
abhidheyaḥ 
dbaṅ med pa 
無力; 所說; 所詮 
 
 
 
kṛtārthaḥ (graṭathaḥ, gruṭārdhātha) 
don bźa’ ba (don bźag ba) 
修義; 所願已獲 
 
 
 
parato ghoṣānvayaḥ 
gźan gyi sgra’i rgyu las byuṅ ba 
別語中出; 音類從他 
 
 
 
utplavaḥ (utya, utyavaḥ, utyalavaḥ.) 
dga’ yal yal 
喜 
 
 
 
vayasyaḥ 
sdan grogs 
倚靠 
 
 
 
pratisaṃdhibandhaḥ 
ñiṅ mtshams sbyor źiṅ sbrel ba 
界連; 結生縛; 合胎相連 
 
 
 
anūpaḥ (ānūpaḥ, anupaḥ) 
gśer sa 
濕 
 
 
 
āryamahāvaipulyabuddhāvataṃsakasūtrāntavittagaṇanānāmāni 
graṅs daṅ bsgre ba daṅ dus daṅ phyogs kyi miṅ las / ’phags pa saṅs rgyas phal po che’i naṅ nas graṅs kyi le’u las byuṅ ba’i graṅs kyi miṅ la 
聖大方廣佛華嚴經所出數名; 大方廣佛華嚴經所出數名 
 
 
 
śatam 
brgya 
百 
 
 
 
sahasram 
stoṅ 
千 
 
 
 
koṭiḥ 
khri bye ba / bye ba 
億 
 
 
 
ayutam 
ther ’bum 
兆 
 
 
 
niyutam 
khrag khrig 
那由他 
 
 
 
viṃvaram 
dkrigs 
頻婆羅 
 
 
 
kaṃkaram 
gtams 
矜羯羅 
 
 
 
agāram 
yid yal 
阿伽羅 
 
 
 
pravaraḥ 
mchog yas / mchog yal 
最勝 
 
 
 
mavaraḥ (maparaḥ, savaraḥ) 
ban bun 
摩婆羅 
 
 
 
avaraḥ 
phyar phyur 
阿婆羅 
 
 
 
tavaraḥ 
phyad phyod 
多婆羅 
 
 
 
sīmā 
mtshams yas 
界分 
 
 
 
hūmam (ḍūmam, hamam) 
zam zim 
普摩 
 
 
 
nemam 
phyal phyol 
禰摩 
 
 
 
avagam 
rig sdom 
阿婆鉿 
 
 
 
mīgavam (mīvagam) 
zar zer 
彌伽婆 
 
 
 
viragam 
khrib khrib 
毘羅伽; 毘攞伽 
 
 
 
vigavam 
bsgyur yas 
毘伽婆 
 
 
 
saṃkramaḥ 
sbar yas 
僧羯羅摩; 僧羯邏摩 
 
 
 
visaraḥ 
’phro yas 
毘薩羅 
 
 
 
vijambhaḥ 
nab nub 
毘瞻婆 
 
 
 
vijāgaḥ (vijagaḥ) 
thab thib 
毘盛伽 
 
 
 
visotaḥ 
rgyud yas 
毘素陀 
 
 
 
vivāhaḥ 
khyad phyin (khyad gyin) 
毘婆訶 
 
 
 
vibhaktiḥ 
bkra yas 
毘薄底 
 
 
 
vikhyātaḥ 
grags yas 
毘佉擔 
 
 
 
tulanam 
gźal bgraṅ (gźal bgaṅ) / źal bgraṅ 
稱量 
 
 
 
dharaṇam 
gźal dpag 
一持 
 
 
 
vipathaḥ 
yal yol 
異路 
 
 
 
viparyaḥ 
’khrul yas / khrul yas 
顛倒 
 
 
 
samaryaḥ 
’phags yas / thal yas 
三末耶 
 
 
 
viturṇam 
rnam dpyod / rnam phyod 
毘覩羅 
 
 
 
hevaraḥ 
rgyad yas / rgyas yas 
奚婆羅 
 
 
 
vicāraḥ 
brgod yas / bgod yas 
伺察 
 
 
 
vicastaḥ 
bsdo yas 
廣周; 周廣 
 
 
 
atyudgataḥ 
zaṅ yag / zaṅs yag 
高出 
 
 
 
viśiṣṭaḥ 
brtan yas 
最妙 
 
 
 
nevalaḥ 
stobs yas 
泥羅婆 
 
 
 
harivaḥ 
’phrog yas 
訶理婆 
 
 
 
vikṣobhaḥ 
’brug yas 
一動 
 
 
 
halibhuḥ 
rmo yas 
訶理蒲 
 
 
 
harisaḥ (hārisaḥ) 
thiṅ yug 
訶理三 
 
 
 
helugaḥ 
śugs ’phyo 
奚魯伽 
 
 
 
drabuddhaḥ 
’thab yas 
達羅步陀; 達攞步陀 
 
 
 
haruṇaḥ 
phyin chod 
訶魯那 
 
 
 
maludaḥ 
gzuṅs sbyin 
摩魯陀 
 
 
 
kṣamudaḥ 
bzod yas 
讖慕陀; 懺慕陀 
 
 
 
eladaḥ 
thal yas 
醫羅陀; 瑿攞陀 
 
 
 
malumaḥ 
tshad yas 
摩魯摩 
 
 
 
sadamaḥ 
rtogs yas 
調伏 
 
 
 
vimudaḥ 
dga’ yas 
離憍慢 
 
 
 
vaimātraḥ 
tshad ’das 
不動 
 
 
 
pramātraḥ (pramatraḥ) 
gźal ’phyos 
極量 
 
 
 
7752a , sumātraḥ (amātraḥ) 
gźal yas 
阿摩怛羅; 阿麼怛羅 
 
 
 
7752b , bhramātraḥ 
gźal thim 
勃麼怛羅 
 
 
 
gamātraḥ 
gźal ’khor 
伽麼怛羅 
 
 
 
namātraḥ 
gźal med 
那麼怛羅 
 
 
 
hemātraḥ 
gar gźal 
奚麼怛羅 
 
 
 
vemātraḥ, dhemātraḥ 
gźal saṅs 
鞞麼怛羅 
 
 
 
paramātraḥ 
gźal thag 
缽羅怛羅 
 
 
 
śivamātraḥ 
gźal phul (gźal yul) 
尸婆麼怛羅 
 
 
 
elaḥ 
ya la (ya lad) 
翳羅 
 
 
 
velaḥ 
dus rlabs (rus rlabs) 
薛羅 
 
 
 
telaḥ 
ñar ñer 
諦羅 
 
 
 
gelaḥ 
phyag phyig 
偈羅 
 
 
 
svelaḥ (svailaḥ) 
zal zul 
窣薛羅 
 
 
 
nelaḥ 
gdaṅ yas 
泥羅 
 
 
 
kelaḥ 
sal sal 
計羅 
 
 
 
selaḥ 
yad yod 
細羅 
 
 
 
phelaḥ 
phyol yas 
睥羅 
 
 
 
melaḥ 
’phrad yas 
謎羅 
 
 
 
saraṭaḥ (saravaḥ, sarataḥ) 
brjod yas 
婆羅荼 
 
 
 
merudaḥ, meludaḥ 
rdzi phyod 
謎魯陀 
 
 
 
kheludaḥ 
rdzi phyod phyod 
契魯陀 
 
 
 
mātulaḥ (matulaḥ) 
ma gźal 
摩都羅 
 
 
 
samulaḥ 
dpag ’byams 
婆母羅 
 
 
 
ayavaḥ 
zab ’graṅ 
阿野婆 
 
 
 
kamalam 
dga’ brkyaṅ 
迦麼羅 
 
 
 
magavaḥ 
brtag yas 
麼伽婆 
 
 
 
ataraḥ 
bsgral yas 
阿怛羅 
 
 
 
heluyaḥ 
’ol phyod 
奚魯耶; 醯魯耶 
 
 
 
veluvaḥ 
gdab yas 
薛魯婆; 薜魯婆 
 
 
 
kalāpaḥ 
cha tshogs 
羯羅婆; 羯羅波 
 
 
 
havavaḥ (havacaḥ) 
bgraṅ yal 
訶婆婆 
 
 
 
vivaraḥ, vevaraḥ 
bsñad yas 
毘婆羅 
 
 
 
navaraḥ 
rab yaṅs 
那婆羅 
 
 
 
malaraḥ 
bsñal yas (bskal yas) 
摩羅羅; 摩攞羅 
 
 
 
savaraḥ 
mchog ldan 
娑婆羅 
 
 
 
meruṭuḥ, meruhuḥ, merutūḥ 
lhun yas 
迷羅普 
 
 
 
camaraḥ 
rgod yas 
者麼羅 
 
 
 
dhamaraḥ 
’dzin yas 
馱麼羅 
 
 
 
pramādaḥ 
dga’ ’byam 
缽羅麼陀 
 
 
 
vigamaḥ 
dpal bral 
毘伽摩 
 
 
 
upavartaḥ 
mtha’ rtul 
烏波跋多 
 
 
 
nirdeśaḥ 
ṅes bstan 
演說 
 
 
 
akṣayaḥ (akṣeyaḥ) 
mi zad pa 
無盡 
 
 
 
sambhūtaḥ 
legs ’byuṅ 
出生 
 
 
 
amamaḥ 
ṅa med 
無我 
 
 
 
avāntaḥ 
bsal yas 
阿畔多 
 
 
 
utpalaḥ 
brlabs yas 
青蓮華 
 
 
 
padmaḥ 
mchog yas 
缽頭摩 
 
 
 
saṃkhyā 
graṅs ’byam 
僧祇 
 
 
 
gatiḥ 
rtogs ’gro 
趣 
 
 
 
upagamaḥ 
rmos yal 
至 
 
 
 
asaṃkhyeyam 
bgraṅ du med pa 
阿僧祇 
 
 
 
asaṃkhyeyaparivartaḥ 
bgraṅ du med pa la bsgres pa 
阿僧祇轉 
 
 
 
aparimāṇaḥ 
dpag yas 
無量 
 
 
 
aparimāṇaparivartaḥ 
dpag yas la bsgres pa 
無量轉 
 
 
 
aparyantaḥ 
mu med 
無邊 
 
 
 
aparyantaparivartaḥ 
mu med la bsgres pa 
無邊轉 
 
 
 
asamantaḥ 
thug med 
無等 
 
 
 
asamantaparivartaḥ 
thug med la bsgres pa 
無等轉 
 
 
 
agaṇeyam 
brtsi yas 
不可數 
 
 
 
agaṇeyaparivartaḥ 
brtsi yas la bsgres pa 
不可數轉 
 
 
 
atulyam 
gźal du med pa 
不可稱 
 
 
 
atulyaparivartaḥ 
gźal du med pa la bsgres pa 
不可稱轉 
 
 
 
acintyam 
bsam gyis mi khyab pa 
不可思 
 
 
 
acintyaparivartaḥ 
bsam gyis mi khyab pa la bsgres pa 
不可思轉 
 
 
 
ameyam 
bgraṅ yol 
不可量 
 
 
 
ameyaparivartaḥ 
bgraṅ yol la bsgres pa 
不可量轉 
 
 
 
anabhilāpyam 
brjod du med pa 
不可說 
 
 
 
anabhilāpyaparivartaḥ 
brjod du med pa la (las) bsgres pa 
不可說轉 
 
 
 
anabhilāpyānabhilāpyaparivartanirdeśaḥ 
brjod du med pa’i yaṅ brjod du med pa la bsgres pa bstan pa 
不可思議; 不可說不可說轉; 不可說中 ; 不可說轉 
 
 
 
āryagaṇḍavyūhodbhavitasaṃkhyānāmāni 
’phags sdoṅ po bkod pa las ’byuṅ ba’i graṅs kyi miṅ la 
勝樹莊嚴經所出數名目; 華嚴入法界品中所出數目 
 
 
 
ekam 
gcig 
一 
 
 
 
daśa 
bcu 
十 
 
 
 
śatam 
brgya 
百 
 
 
 
sahasram 
stoṅ 
千 
 
 
 
koṭiḥ 
bye ba 
十萬 
 
 
 
ayutam 
ther ’bum 
億 
 
 
 
niyutam 
khrag khrig 
兆 
 
 
 
viṃvaraḥ 
dkrigs 
頻伽羅 
 
 
 
kaṃkaraḥ (kaṃkāraḥ) 
gtams 
剛伽羅; 矜羯羅 
 
 
 
āgāraḥ 
yid yal 
阿伽羅 
 
 
 
pravaram 
mchog yas 
波囉波囉那; 缽囉伐羅 
 
 
 
savaram (mavaram) 
ban bun 
婆囉娑那(二合); 娑嚩羅 
 
 
 
avaram 
phyar phyur 
阿波囉那(二合); 阿婆羅 
 
 
 
tavaram 
phyad phyod 
多波囉那(二合); 多娑羅 
 
 
 
sīmam 
mtshams yas (’tshams yas) 
西麻麻(二合); 阿枲摩 
 
 
 
pomam 
zam zim 
波麻麻(二合); 普摩 
 
 
 
nemam 
phyal phyol 
那麻麻(二合); 禰摩 
 
 
 
ārāvam (agavam) 
rig sdom 
阿囉波麻(二合); 阿囉婆 
 
 
 
mṛgavam 
zar zer 
秘立(二合)伽波麻(二合); 彌伽婆 
 
 
 
vinākam (virāgam) 
khrab khrib 
維那剛; 毘攞伽 
 
 
 
vigavam 
bsgyur yas 
維伽班; 毘伽婆 
 
 
 
saṃgramam (saṃkramam) 
sbar yas 
參伽羅麻(二合); 僧羯羅摩 
 
 
 
visaram 
’phro yas 
維娑羅; 毘薩羅 
 
 
 
vibhajam 
nab nub 
維婆占; 微婆奢 
 
 
 
vijagham 
thab thib 
維卓剛; 毘盛伽 
 
 
 
visodam 
brgyud yas 
維娑丹; 毘噌陀 
 
 
 
vivāhaḥ 
khyad phyin 
維波哈; 微皤訶 
 
 
 
vibhaktam 
bkra yar 
維破伽丹; 微薄帝 
 
 
 
vikhatam 
grags yas 
維渴丹; 毘佉擔 
 
 
 
tulanam 
gźal bgraṅ 
獨羅南; 都邏那 
 
 
 
varaṇam 
gźal dpag 
波囉南; 嚩邏那 
 
 
 
vivaram 
yal yol 
維波羅 
 
 
 
avanam 
gsal yas 
阿波南 
 
 
 
thavanam 
rgod yas 
他波那 
 
 
 
vivaryam 
khrul yas 
維波羅啞 
 
 
 
samaryam 
’phags yas 
娑麻羅嚴 
 
 
 
viturṇam 
rnam phyod 
維獨羅南 
 
 
 
gevaram 
rgyas yas 
哈波蘭 
 
 
 
vicāram 
bgrod yas 
維卓蘭 
 
 
 
vyatyastam 
bsko yas 
維啞多啞丹 
 
 
 
atyudgatam 
zaṅ yag 
阿多余伽丹 
 
 
 
viśiṣṭam 
bstan yas 
維石娑大 
 
 
 
nivalam 
stobs yas 
你波羅 
 
 
 
haribham 
’phrog yas 
哈力班 
 
 
 
vikṣobham 
’brug gyos 
維郤班 
 
 
 
halibham (galibham) 
rmo yas 
哈離班 
 
 
 
hariḥ 
thiṅ yug 
哈利 
 
 
 
alokaḥ 
śugs ’phyo 
阿羅伽 
 
 
 
dṛṣṭāntaḥ 
yid ’phyo 
地力(二合)娑占達; 地力娑占達 
 
 
 
hadunam (hanunam) 
phyin spyod 
哈獨南 
 
 
 
elam 
thal thal 
阿郎 
 
 
 
dumelam (dumailam) 
yal yal 
獨墨蘭 
 
 
 
kṣepuḥ 
bzod yas 
咀布 
 
 
 
eladam 
thal yas 
阿羅丹 
 
 
 
māludam (maludam) 
thal yas 
麻盧丹 
 
 
 
samatā 
rtogs yas 
薩麻丹 
 
 
 
vimadam 
dga’ yas 
維麻丹 
 
 
 
pramātram 
gźal ’phyos 
波羅(二合)麼多羅; 缽囉麼怛囉 
 
 
 
amantram (amanram) 
gźal yas 
阿滿多羅 
 
 
 
bhramantram 
gźal thim (gźal thil) 
波羅滿多羅; 勃麼怛羅 
 
 
 
gamantram 
gźal ’khor 
伽滿多羅; 伽麼怛羅 
 
 
 
namantram 
gźal med 
那滿多羅; 那麼怛羅 
 
 
 
nahimantram 
gar gźal 
那兮滿多羅 
 
 
 
vimantram 
gźal saṅs 
維滿多羅; 鞞麼怛羅 
 
 
 
paramantram 
gźal thag 
波羅滿多羅; 缽囉麼怛囉 
 
 
 
śivamantram (śimantram, thimantram) 
gźal phul 
石滿多羅; 尸麼怛囉 
 
 
 
eluḥ 
yal 
惡盧; 翳囉 
 
 
 
veluḥ 
dus rlabs 
北盧; 薛羅 
 
 
 
geluḥ 
phyag phyig 
歌盧; 偈羅 
 
 
 
śveluḥ (śvailuḥ) 
zal zul 
舍盧; 窣步囉 
 
 
 
neluḥ 
gtaṅ yas 
諾盧; 泥羅 
 
 
 
bheluḥ 
ñar ñer 
魄盧; 帝羅 
 
 
 
keluḥ 
sal sal 
伽盧; 計羅 
 
 
 
seluḥ 
yad yod 
色盧; 細羅 
 
 
 
peluḥ 
phyol yas 
白盧; 媲羅 
 
 
 
meluḥ 
’phrad yas 
貊盧; 謎羅 
 
 
 
saralam 
brjod yas 
薩囉藍; 娑邏荼 
 
 
 
meruduḥ 
rdzi phyod 
貊盧獨; 謎嚕陀 
 
 
 
kheluduḥ 
rji phyod phyod 
客盧獨; 契嚕陀 
 
 
 
māluduḥ 
ma gźal 
麻盧獨; 摩嚕陀 
 
 
 
sambalam 
dpag ’byam 
參波藍; 娑母羅 
 
 
 
apavaḥ, (ayavam) 
zab bgraṅ (zab ’graṅ) (zab ’gra) 
阿八婆; 阿野娑 
 
 
 
kamalam 
dga’ brkyaṅ 
伽麻藍; 迦麼羅 
 
 
 
magavam 
brtags yas 
麻伽班; 摩伽婆 
 
 
 
ataruḥ 
bsgral yas 
阿達盧; 阿婆囉 
 
 
 
heluvuḥ 
’ol phyod 
和盧弗; 系嚕婆 
 
 
 
kaṣacam (kaṣavam) 
cha tshogs 
伽夏占; 迦澀嚩 
 
 
 
havavaḥ 
bgraṅ yas (bgraṅ yal) 
和波波 
 
 
 
havalam 
ljab ljib 
哈波藍; 何婆羅 
 
 
 
vivaram 
bsñad yas 
維波藍; 毘婆囉 
 
 
 
bimbam 
gzugs yas 
賓波 
 
 
 
miravaḥ(miraphaḥ) 
lhun yas 
秘喇婆 
 
 
 
caraṇam 
gdab yas 
雜羅南 
 
 
 
caramam 
mtha’ ’byam 
雜囉滿 
 
 
 
dhavaram 
laṅ liṅ 
他波藍; 那婆羅 
 
 
 
dhamanam 
’dzin yas 
他麻南 
 
 
 
pramādaḥ 
dga’ ’byam 
波羅(二合)麻達; 勃邏麼那 
 
 
 
nigamam 
dpag bral 
你伽滿; 微伽摩 
 
 
 
upavartam 
mtha’ brtul 
烏波維丹; 鄔波跋多 
 
 
 
nirdeśaḥ 
ṅes bstan 
你德沙; 儞哩泥捨 
 
 
 
akṣayam 
mi zad pa 
啞茶耶; 阿差耶 
 
 
 
saṃbhūtam 
legs ’byuṅ 
婆摩(二合)布多; 三姥馱 
 
 
 
amamam 
ṅa med 
啞摩摩 
 
 
 
avadam 
gsal yas 
啞婆陀; 阿畔多 
 
 
 
utpalam 
brlabs yas 
郁多(二合)缽羅; 優缽羅 
 
 
 
padmam 
mchog yas 
波陀摩; 波頭摩 
 
 
 
saṃkhyam 
graṅs ’byam 
僧伽摩; 僧祇 
 
 
 
upagamam 
smos yas 
郁波伽摩 
 
 
 
gatiḥ 
rtogs ’gro 
伽啼 
 
 
 
upamyaḥ (urumaḥ parivarttaḥ) 
dpe yas 
郁波摩 
 
 
 
asaṃkhyeyam 
bgraṅ du med pa 
阿僧祇 
 
 
 
asaṃkhyeya parivartaḥ 
bgraṅ du med pa las bsgres pa 
阿僧祇轉 
 
 
 
apramāṇam 
tshad med pa 
無動; 無量 
 
 
 
apramāṇaparivartaḥ 
tshad med pa las bsgres pa 
無動轉; 無量轉 
 
 
 
aparimāṇam 
dpag yas 
無量; 無限 
 
 
 
aparimāṇaparivartaḥ 
dpag yas las bsgres pa 
無量轉; 無限轉 
 
 
 
aparyantaḥ 
mu med pa 
無邊 
 
 
 
aparyantaparivartaḥ 
mu med pa las bsgres pa 
無邊轉 
 
 
 
asamantaḥ 
thug med 
無等 
 
 
 
asamantaparivartaḥ 
thug med pa las bsgres pa 
無等轉 
 
 
 
agaṇeyam 
brtsi yas 
不可數 
 
 
 
agaṇeyaparivartaḥ 
brtsis yas las bsgres pa 
不可數轉 
 
 
 
atulyam 
gźal du med pa 
不可稱 
 
 
 
atulyaparivartaḥ (atulyamparivartaḥ) 
gźal du med pa la las bsgres pa 
不可稱轉 
 
 
 
acintyam 
bsam gyis mi khyab pa 
不可思 
 
 
 
acintyaparivartaḥ 
bsam gyis mi khyab pa las bsgres pa 
不可思轉 
 
 
 
amāpyam(amapyam) 
gźal gyis mi laṅ ba 
不得稱; 不可量 
 
 
 
amāpyaparivartaḥ 
gźal gyis mi laṅ ba las bsgres pa 
不得稱轉; 不可量轉 
 
 
 
anabhilāpyam 
brjod du med pa 
不可說 
 
 
 
anabhilāpyaparivartaḥ 
brjod du med pa las bsgres pa 
不可說轉 
 
 
 
anabhilāpyānabhilāpyam (anabhilapyanabhilāpyam) 
brjod du med pa’i yaṅ brjod du med pa 
不可說中不可說 
 
 
 
anabhilāpyānabhilāpyaparivartaḥ 
brjod du med pa’i yaṅ brjod du med pa las bsgred pa 
不可說中不可說轉 
 
 
 
lalitavistarodbhavitasaṃkhyānāmāni 
’phags pa rgya cher rol pa’i naṅ nas graṅs daṅ brtsis ’byuṅ ba’i miṅ la 
太子遊戲經中出算數名目; 方廣大莊嚴經中出算數名目 
 
 
 
śataṃ koṭīnam ayutaṃ nāmocyate 
bye ba phrag brgya na ther ’bum źes bya’o 
一百一千億謂摩向陀; 百拘胝名阿由多 
 
 
 
śatam ayutānām nayutaṃ nāmocyate 
ther ’bum phrag brgya na khrag khrig ces bya’o 
一百摩優陀謂之那由陀; 百阿由多名那由多 
 
 
 
śataṃ nayutānāṃ kaṃkaraṃ nāmocyate 
khrag khrig phrag brgya na gtams pa źes bya’o 
百那優陀謂之剛伽羅; 百那由多名更割羅 
 
 
 
śataṃ kaṃkarāṇāṃ viṃvaraṃ nāmocyate 
gtams pa phrag brgya na dkrigs pa źes bya’o 
百剛伽羅謂之頻波羅; 百更割羅名頻婆羅 
 
 
 
śataṃ viṃvarāṇām akṣobhyaṃ nāmocyate 
dkrigs pa phrag brgya na mi ’khrugs pa źes bya’o 
百頻波羅謂之阿閦鞞; 百頻婆羅名阿芻婆 
 
 
 
śataṃ akṣobhyāṇāṃ vivāho nāmocyate 
mi ’khrugs pa phrag brgya na khyad byin źes bya’o 
百阿閦鞞謂之維叭和; 百阿芻婆名毘婆訶 
 
 
 
śataṃ vivāhānām ucchaṅgaṃ nāmocyate (śataṃ vivāhānām ucchaṅgā nāmocyate) 
khyad byin phrag brgya na paṅ steṅs pa źes bya’o 
百維叭和謂之郁藏伽; 百毘婆訶名鬱僧伽 
 
 
 
śataṃ ucchaṅgānāṃ bahulaṃ nāmocyate 
paṅ steṅs phrag brgya na maṅ ’dzin źes bya’o 
百郁藏伽謂之波手羅磨(二合); 百鬱僧伽名婆呼羅 
 
 
 
śataṃ bahulānāṃ nāgabalaṃ nāmocyate 
maṅ ’dzin phrag brgya na glaṅ po’i stobs źes bya’o 
百波乎羅磨謂之那伽婆羅; 百婆呼羅名那伽婆羅 
 
 
 
śataṃ nāgabalānāṃ ṭiṭilaṃ nāmocyate 
glaṅ po’i stobs phrag brgya na ṅogs thob śes bya’o 
百那伽婆羅謂之只只羅; 百那伽婆羅名底致婆羅 
 
 
 
śataṃ ṭiṭilānāṃ vyavasthāna prajñaptir nāmocyate 
ṅogs thob phrag brgya na rnam par gźag pa gdags pa źes bya’o 
百只只羅謂之別波娑他那; 百底致婆羅名卑波婆他般若帝 
 
 
 
śataṃ vyavasthāna prajñaptīnāṃ hetuhilaṃ nāmocyate 
rnam par gźag pa gdags pa phrag brgya na rgyu rig ’dzin ches bya’o 
百別波娑他那謂之何都兮; 卑波婆他般若帝名醯兜奚羅 
 
 
 
śataṃ hetuhilānāṃ karaphur nāmocyate (śataṃ hetuhilānāṃ maraphu nāmocyate) 
rgyu rig ’dzin phrag brgya na lag byin źes bya’o 
百何都兮謂之迦囉普; 百醯奚羅名迦羅頗 
 
 
 
śataṃ karaphūṇāṃ hetvindriyaṃ nāmocyate 
lag byin phrag brgya na rgyu dbaṅ źes bya’o 
百迦囉普謂之何諦尹諦力; 百迦羅頗名醯都因陀利 
 
 
 
śataṃ hetvindriyāṇāṃ samāptalambho nāmocyate 
rgyu dbaṅ phrag brgya na rdzogs ’thob źes bya’o 
百何諦尹諦力謂之娑摩波多羅; 百醯都因陀利名僧合怛覽婆 
 
 
 
śataṃ samāptalambhānāṃ gaṇanāgatir nāmocyate 
rdzogs ’thob phrag brgya na bgraṅ rtogs źes bya’o 
百娑磨波多羅謂之伽那那伽諦; 百僧合怛覽婆名伽那那伽致 
 
 
 
śataṃ gaṇanāgatīnāṃ nīvaraṇaṃ nāmocyate 
bgraṅ rtogs phrag brgya na sgrib pa źes bya’o 
百伽那那伽諦謂之涅和囉那; 百伽那那伽致名尼羅闍 
 
 
 
śataṃ nīvaraṇānāṃ mudrābalaṃ nāmocyate 
sgrib pa phrag brgya na rgya stobs źes bya’o 
百涅和囉那謂之木陀羅(二合)婆羅; 百尼羅闍名目陀羅婆羅 
 
 
 
śataṃ mudrābalānāṃ sarvabalam nāmocyate 
rgya stobs phrag brgya na kun stobs źes bya’o 
百木陀(二合)囉婆羅謂之薩里和; 百目陀羅婆羅名薩婆婆羅 
 
 
 
śataṃ sarvabalānāṃ visaṃjñāvatir nāmocyate 
kun stobs phrag brgya na rnam par brda śes ldan źes bya’o 
百娑里和(二合)婆羅謂維三膳的; 百薩婆婆羅名毘僧以若跋致 
 
 
 
śataṃ visaṃjñāvatīnāṃ sarvasaṃjñānāmocyate 
rnam par brda śes ldan phrag brgya na brda śes kun źes bya’o 
百娑里和婆羅維三膳; 百毘僧以若跋致名薩婆僧以若 
 
 
 
śataṃ sarvasaṃjñānāṃ vibhūtigamaṃ nāmocyate 
brda śes kun phrag brgya na rnam ’byuṅ śes bya’o 
百娑里和(二合)三膳謂維布的; 百薩婆以若名毘浮登伽摩 
 
 
 
śataṃ vibhūtigamānāṃ tallakṣaṇam 
rnam ’byuṅ phrag brgya na de’i mtshan ñid ces bya’o 
百維布的謂之多羅茶叉; 百毘浮登伽摩名怛羅絡叉 
 
 
 
iti hi tallakṣaṇagaṇanayā sumeruparvatarājo lakṣanikṣepakriyayā parikṣayaṃ (iti hi tallakṣaṇagaṇanayā sumeruparvatarājo lakṣanikṣepakṛyapā parikṣayaṃ) 
de ltar de’i mtshan ñid ces bya ba’i rtsis kyis ni ri’i rgyal po ri rab brtsi ba’i gźir byas kyaṅ chod par ruṅ ṅo 
若有解此數者即能算知須彌山微塵數量; 若有解此數者即能算知一須彌山微塵數量 
 
 
 
ato ’pyuttari dhvajāgramaṇir nāma gaṇanā 
de’i yaṅ goṅ du na rgyal mtshan gyi rtse mo’i nor bu źes bya ba’i graṅs yod do 
過此有數名度闍阿伽羅摩尼 
 
 
 
dhvajāgraniśrāvaṇī nāma gaṇanā 
rgyal mtshan gyi rtse mo ṅes par sgrogs pa źes bya ba’i graṅs 
過此已有數名度闍阿伽羅摩尼舍梨; 過此數已有數名度闍阿伽摩尼舍梨 
 
 
 
vāhanaprajñāptiḥ 
ded ’dren źes gdags 
婆訶那若爾炎致; 婆訶那婆若爾炎致 
 
 
 
iṭṭā 
gtan la ’bebs pa 
伊吒 
 
 
 
kuṭṭā 
gcod gtogs / gcod rtogs 
古盧鳧; 古盧鼻 
 
 
 
kuṭṭāvitā 
gcod rtogs ldan 
古盧鳧那; 古吒鼻那 
 
 
 
sarvavikṣepatā 
thams cad rnam par ’gyed 
娑婆尼叉 
 
 
 
agrasārā 
sñiṅ po mchog 
阿伽羅娑羅 
 
 
 
ato ’pyuttari paramāṇurajaḥpraveśo nāma gaṇanā (tato ’pyuttari paramāṇurajaḥpraveśo nāma gaṇanā) 
de’i yaṅ goṅ na rdul phra rab la ’jug pa źes bya ba’i graṅs yod do 
過此復有數名隨入極微塵波羅摩呶羅闍 
 
 
 
abhdharmodbhavitasaṃkhyānāmāni 
chos mṅon pa las ’byuṅ ba’i graṅs kyi miṅ la 
阿毘達磨數 
 
 
 
ekam 
gcig 
一 
 
 
 
daśa (daśan) 
bcu 
十 
 
 
 
śatam 
brgya 
百 
 
 
 
sahasram 
stoṅ 
千 
 
 
 
prabhedaḥ 
khri 
萬 
 
 
 
lakṣam 
’bum 
億; 洛叉 
 
 
 
atilakṣam 
sa ya 
兆; 度洛叉 
 
 
 
koṭiḥ 
bye ba 
京; 俱胝 
 
 
 
madhyaḥ 
duṅ phyur 
梯; 末陀 
 
 
 
ayutaḥ 
ther ’bum 
垓; 阿庾多 
 
 
 
mahāyutaḥ 
ther ’bum chen pe 
壤; 大阿庾多 
 
 
 
nayutaḥ 
khrag khrig 
溝; 那庾多 
 
 
 
mahānayutaḥ 
khrag khrig chen po 
澗; 大那庾多 
 
 
 
prasutaḥ 
rab bkram 
正; 缽羅庾多 
 
 
 
mahāprasutaḥ 
rab bkram chen pa 
載; 大缽羅庾多 
 
 
 
kaṃkaraḥ 
gtams 
矜羯羅 
 
 
 
mahākaṃkaraḥ 
gtams chen po 
大矜羯羅 
 
 
 
bimbaraḥ 
dkrigs 
頻婆羅 
 
 
 
mahābimbaraḥ 
dkrigs chen po 
大頻婆羅 
 
 
 
akṣobhyaḥ 
mi ’khrugs 
阿閦婆 
 
 
 
mahākṣobhyaḥ 
mi ’khrugs chen po 
大阿閦婆 
 
 
 
vivāhaḥ 
khyad phyin 
毘婆訶 
 
 
 
mahāvivāhaḥ 
khyad phyin chen po 
大毘婆訶 
 
 
 
utsaṅgaḥ 
paṅ steṅ 
嗢蹭伽 
 
 
 
mahotsaṅgaḥ 
paṅ steṅ chen po 
大嗢蹭伽 
 
 
 
vāhanaḥ 
ded ’dren 
婆喝那 
 
 
 
mahāvāhanaḥ 
ded ’dren chen po 
大婆喝那 
 
 
 
ṭiṭibhaḥ 
mtha’ snaṅ 
地致婆 
 
 
 
mahāṭiṭibhaḥ 
mtha’ snaṅ chen po 
大地致婆 
 
 
 
hetuḥ (getuḥ) 
rgyu rig 
醯都 
 
 
 
mahāhetuḥ 
rgyu rig chen po 
大醯都 
 
 
 
karabhaḥ 
’od mdzes 
羯臘婆 
 
 
 
mahākarabhaḥ 
’od mdzes chen po 
大羯臘婆 
 
 
 
indraḥ 
dbaṅ po 
印達羅 
 
 
 
mahendraḥ 
dbaṅ po chen po 
大印達羅 
 
 
 
samāptaḥ 
legs byin 
三磨缽耽 
 
 
 
mahāsamāptaḥ 
legs byin chen po 
大三磨缽耽 
 
 
 
gatiḥ 
rtogs ’gro 
揭底 
 
 
 
mahāgatiḥ 
rtogs ’gro chen po 
大揭底 
 
 
 
nimbarajaḥ 
’byiṅ rdul 
拈筏羅闍 
 
 
 
mahānimbarajaḥ 
’byiṅ rdul chen po 
大拈筏羅闍 
 
 
 
mudrā 
rgya rtags 
姥達羅 
 
 
 
mahāmudrā 
rgya rtags chen po 
大姥達羅 
 
 
 
balam 
stobs ’khor 
跋藍 
 
 
 
mahābalam 
stobs ’khor chen po 
大跋藍 
 
 
 
saṃjñā 
brda’ śes 
珊若 
 
 
 
mahāsaṃjñā 
brda’ śes chen po 
大珊若 
 
 
 
vibhūtaḥ 
rnam ’byuṅ 
毘步多 
 
 
 
mahāvibhūtaḥ 
rnam ’byuṅ chen po 
大毘步多 
 
 
 
balākṣam 
stobs mig 
跋羅攙 
 
 
 
mahābalākṣam 
stobs mig chen po 
大跋羅攙 
 
 
 
asaṃkhyam 
graṅs med pa 
阿僧企耶 
 
 
 
apramāṇam 
tshad med pa 
無量 
 
 
 
aprameyam 
dpag tu med pa 
無邊; 無可量 
 
 
 
aparimitam 
bskyod du med pa 
無增; 無限量 
 
 
 
aparimāṇam 
dpag yas 
出邊; 無邊量 
 
 
 
atulyam 
gźal du med pa 
無比 
 
 
 
amāpyam 
gźal gyis laṅ ba 
不可比; 不可量 
 
 
 
acintyam 
bsam gyis mi khyab pa 
不可思議 
 
 
 
anabhilāpyam 
brjod du med pa 
不可說 
 
 
 
 
’jig rten pa’i graṅ kyi miṅ la 
世間數 
 
 
 
ekam 
gcig 
一 
 
 
 
daśa (daśan) 
bcu 
十 
 
 
 
śatam 
brgya 
百 
 
 
 
sahasram 
stoṅ 
千 
 
 
 
ayutam 
khri 
萬 
 
 
 
lakṣam 
’bum 
億; 十萬 
 
 
 
niyutam 
sa ya 
兆; 百萬 
 
 
 
koṭiḥ (koṭī) 
bye ba 
京; 千萬 
 
 
 
arbudam (arbadam) 
bye ba 
秭; 萬萬 
 
 
 
nyarbudam 
duṅ phyur 
垓 
 
 
 
padmam 
ther ’bum 
壤 
 
 
 
kharvam 
śur rdog (śu rdog) 
溝 
 
 
 
nikharvam 
mchog ñal 
澗 
 
 
 
mahāpadmam 
skyaṅ ’phyes (skyaṅ ’phyis) 
正 
 
 
 
śaṅku (caṅguḥ) 
bye ma nab nub 
載 
 
 
 
samudram 
thig ’bum mam mtsho yas 
十載 
 
 
 
madhyam 
lhabs 
百載 
 
 
 
aṭṭaḥ (attaḥ) 
phyor 
千載 
 
 
 
parārdham 
rdzi 
萬載 
 
 
 
ekaḥ 
gcig 
一 
 
 
 
dvau (dvi, dva) 
gñis 
二 
 
 
 
trīṇi (tri) 
gsum 
三 
 
 
 
catvāri (catur) 
bźi 
四 
 
 
 
pañca (pañcan) 
lṅa 
五 
 
 
 
ṣaṭ (ṣaṣ) 
drug 
六 
 
 
 
sapta (saptan) 
bdun 
七 
 
 
 
aṣṭau (aṣṭan) 
brgyad 
八 
 
 
 
nava (navan) 
dgu 
九 
 
 
 
daśa (daśan) 
bcu 
九 
 
 
 
ekādaśa (ekādaśan) 
bcu gcig 
十一 
 
 
 
dvādaśa (dvādaśan) 
bcu gñis 
十二 
 
 
 
trayodaśa 
bcu gsum 
十三 
 
 
 
caturdaśa (caturdaśan) 
bcu bźi 
十四 
 
 
 
pañcadaśa (pañcadaśan) 
bcu lṅa 
十五 
 
 
 
ṣoḍaśa (ṣoḍaśan, ṣoḍdaśaḥ) 
bcu drug 
十六 
 
 
 
saptadaśa 
bcu bdun 
十七 
 
 
 
aṣṭādaśa (aṣṭādaśan) 
bcu brgyad 
十八 
 
 
 
ekonaviṃśati 
bcu dgu 
十九 
 
 
 
viṃśati 
ñi śu 
二十 
 
 
 
ekaviṃśati 
ñi śu rtsa gcig 
二十一 
 
 
 
dvāviṃśati 
ñi śu rtsa gsum 
二十二 
 
 
 
trayoviṃśati 
ñi śu rtsa gsum 
二十三 
 
 
 
caturviṃśati 
ñi śu rtsa bźi 
二十四 
 
 
 
pañcaviṃśati 
ñi śu rtsa lṅa 
二十五 
 
 
 
ṣaḍviṃśati 
ñi śu rtsa drug 
二十六 
 
 
 
saptaviṃśati 
ñi śu rtsa bdun 
二十七 
 
 
 
aṣṭāviṃśati 
ñi śu rtsa brgyad 
二十八 
 
 
 
ekonatriṃśat 
ñer dgu 
二十九 
 
 
 
triṃśat 
sum cu 
三十 
 
 
 
ekatriṃśat 
so gcig 
三十一 
 
 
 
dvātriṃśat 
so gñis 
三十二 
 
 
 
trayastriṃśat 
so gsum 
三十三 
 
 
 
catustriṃśat 
so bźi 
三十四 
 
 
 
pañcatriṃśat 
so lṅa 
三十五 
 
 
 
ṣaṭtriṃśat 
so drug 
三十六 
 
 
 
saptatriṃśat 
so bdun 
三十七 
 
 
 
aṣṭātriṃśat 
so brgyad 
三十八 
 
 
 
ekonacatvāriṃśat 
so dgu 
三十九 
 
 
 
catvāriṃśat 
bźi bcu 
四十 
 
 
 
ekacatvāriṃśat 
źe gcig 
四十一 
 
 
 
dvācatvāriṃśat 
źe gñis 
四十二 
 
 
 
trayaścatvāriṃśat 
źe gsum 
四十三 
 
 
 
catuścatvāriṃśat 
źe bźi 
四十四 
 
 
 
pañcacatvāriṃśat 
źe lṅa 
四十五 
 
 
 
ṣaṭcatvāriṃśat 
źe drug 
四十六 
 
 
 
saptacatvāriṃśat 
źe bdun 
四十七 
 
 
 
aṣṭācatvārimśat 
źe brgyad 
四十八 
 
 
 
ekonapañcāśat 
źe dgu 
四十九 
 
 
 
pañcāśat 
lṅa bcu 
五十 
 
 
 
ekapañcāśat 
ṅa gcig 
五十一 
 
 
 
dvāpañcāśat 
ṅa gñis 
五十二 
 
 
 
trayaḥpañcāśat, tripañcāśat 
ṅa gsum 
五十三 
 
 
 
catuḥpañcāśat 
ṅa bźi 
五十四 
 
 
 
pañcapañcāśat 
ṅa lṅa 
五十五 
 
 
 
ṣaṭpañcāśat 
ṅa drug 
五十六 
 
 
 
saptapañcāśat 
ṅa bdun 
五十七 
 
 
 
aṣṭāpañcāśat 
ṅa brgyad 
五十八 
 
 
 
ekonaṣaṣṭiḥ 
ṅa dgu 
五十九 
 
 
 
ṣaṣṭiḥ 
drug cu 
六十 
 
 
 
ekaṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa gcig 
六十一 
 
 
 
dvāṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa gñis 
六十二 
 
 
 
triṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa gsum 
六十三 
 
 
 
catuḥṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa bźi 
六十四 
 
 
 
pañcaṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa lṅa 
六十五 
 
 
 
ṣaṭṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa drug 
六十六 
 
 
 
saptaṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa bdun 
六十七 
 
 
 
aṣṭāṣaṣṭiḥ 
drug cu rtsa brgyad 
六十八 
 
 
 
ekonasaptatiḥ 
drug cu rtsa dgu 
六十九 
 
 
 
saptatiḥ 
bdun bcu 
七十 
 
 
 
ekasaptatiḥ 
bdun bcu rtsa gcig 
七十一 
 
 
 
dvāsaptatiḥ 
bdun bcu rtsa gñis 
七十二 
 
 
 
trisaptatiḥ 
bdun bcu rtsa gsum 
七十三 
 
 
 
catuḥsaptatiḥ 
bdun bcu rtsa bźi 
七十四 
 
 
 
pañcasaptatiḥ 
bdun bcu rtsa lṅa 
七十五 
 
 
 
ṣaṭsaptatiḥ 
bdun bcu rtsa drug 
七十六 
 
 
 
saptasaptatiḥ 
bdun bcu rtsa bdun 
七十七 
 
 
 
aṣṭāsaptatiḥ 
bdun bcu rtsa brgyad 
七十八 
 
 
 
ekonāśītiḥ 
bdun bcu rtsa dgu 
七十九 
 
 
 
aśītiḥ 
brgyad cu 
八十 
 
 
 
ekāśītiḥ 
brgyad cu rtsa gcig 
八十一 
 
 
 
dvyaśītiḥ 
brgyad cu rtsa gñis 
八十二 
 
 
 
tryaśītiḥ 
brgyad cu rtsa gsum 
八十三 
 
 
 
caturaśītiḥ 
brgyad cu rtsa bźi 
八十四 
 
 
 
pañcāśītiḥ 
brgyad cu rtsa lṅa 
八十五 
 
 
 
ṣaḍaśītiḥ 
brgyad cu rtsa drug 
八十六 
 
 
 
saptāśītiḥ 
brgyad cu rtsa bdun 
八十七 
 
 
 
aṣṭāśītiḥ 
brgyad cu rtsa brgyad 
八十八 
 
 
 
ekonanavatiḥ 
brgyad cu rtsa dgu 
八十九 
 
 
 
navatiḥ 
dgu bcu 
九十 
 
 
 
ekanavatiḥ 
dgu bcu rtsa gcig 
九十一 
 
 
 
dvinavatiḥ 
dgu bcu rtsa gñis 
九十二 
 
 
 
trinavatiḥ 
dgu bcu rtsa gsum 
九十三 
 
 
 
caturnavatiḥ 
dgu bcu rtsa bźi 
九十四 
 
 
 
pañcanavatiḥ 
dgu bcu rtsa lṅa 
九十五 
 
 
 
ṣaṇṇavatiḥ 
dgu bcu rtsa drug 
九十六 
 
 
 
saptanavatiḥ 
dgu bcu rtsa bdun 
九十七 
 
 
 
aṣṭānavatiḥ 
dgu bcu rtsa brgyad 
九十八 
 
 
 
ekonaśatam 
dgu bcu rtsa dgu 
九十九 
 
 
 
śatam 
brgya 
百 
 
 
 
ardham 
phyed 
半 
 
 
 
adhyardham 
phyed daṅ gñis 
一個半 
 
 
 
ardhatṛtīyam 
phyed daṅ gsum 
兩個半 
 
 
 
adhyuṣṭaḥ, (ardhuṣṭaḥ) 
phyed daṅ bźi 
三個半 
 
 
 
tṛtīyabhāgaḥ 
gsum cha / sum cha 
三分之一 
 
 
 
tṛtīyāṃśaḥ 
sum cha 
三分之一 
 
 
 
caturthabhāgaḥ 
bźi cha 
四分之一; 四之一 
 
 
 
caturthāṃśaḥ 
bźi cha 
四分之一; 四之一 
 
 
 
pañcamabhāgaḥ 
lṅa cha 
五分之一; 五之一 
 
 
 
pañcamāṃśaḥ 
lṅa cha 
五分之一; 五之一 
 
 
 
prathamam 
daṅ po 
初 
 
 
 
dvitīyam 
gñis pa 
第二 
 
 
 
tṛtīyam 
gsum pa 
第三 
 
 
 
caturtham 
bźi pa 
第四 
 
 
 
pañcamam 
lṅa pa 
第五 
 
 
 
ṣaṣṭam 
drug pa 
第六 
 
 
 
saptamam 
bdun pa 
第七 
 
 
 
aṣṭamam 
brgyad pa 
第八 
 
 
 
navamam 
dgu pa 
第九 
 
 
 
daśamam 
bcu pa 
第十 
 
 
 
 
rdul phra mo las bsgyur te dpag tshad la sogs par bsgre ba’i miṅ la 
數量 
 
 
 
paramāṇuḥ 
rdul phra rab 
極微塵 
 
 
 
aṇuḥ 
rdul phra mo 
微塵 
 
 
 
loharajaḥ 
lcags rdul 
鐵塵; 金塵; 都致塵 
 
 
 
abrajaḥ (aprajaḥ) 
chu rdul 
水塵 
 
 
 
śaśarajaḥ 
ri boṅ rdul 
兔毛塵 
 
 
 
avirajaḥ 
lug rdul 
羊毛塵 
 
 
 
gorajaḥ 
glaṅ rdul 
牛毛塵 
 
 
 
vātāyanacchidrarajaḥ 
ñi zer gyi rdul 
日光塵; 隙遊塵 
 
 
 
likṣā 
sro ma 
蟣 
 
 
 
yūkaḥ 
śig 
虱; 芥子 
 
 
 
yavaḥ 
nas 
麥 
 
 
 
aṅguliparva (aṅguliparvan) 
sor 
指節 
 
 
 
caturviṃśatiguṇaḥ 
ñi śu rtsa bźir bsgyur ba 
二十四指轉成; 二十四指橫布 
 
 
 
hastaḥ 
khru gaṅ 
一肘 
 
 
 
dhanuḥ 
’dom 
一弓; 托 
 
 
 
dhanuḥ pañcaśatāni krośaḥ 
lṅa brgya rgyaṅ grags 
五百弓拘盧舍; 五百弓為一俱盧舍; 一牛吼 
 
 
 
yojanam 
dpag tshad 
由旬; 踰繕那 
 
 
 
 
stobs bcur bsgur te bsgre ba’i miṅ la 
轉十力 
 
 
 
prākṛtahastibalam 
glaṅ po che tha mal ba’i stobs 
大象力 
 
 
 
gandhahastibalam 
spos kyi glaṅ po’i stobs 
香象力 
 
 
 
mahānagnabalam (mahānāgnabalam) 
tshan po che chen po’i stobs 
大薰力; 摩訶諾健那力 
 
 
 
varāṅgabalam (varāṅgavati) 
yan lag mchog gi stobs 
勝肢力; 伐浪伽力 
 
 
 
praskandibalam 
rab gnon gyi stobs 
鎮壓力; 缽羅塞建提力 
 
 
 
cāṇūrabalam 
stobs mchog gi stobs 
最勝力; 遮怒羅力 
cāṇūra źes bya ba’i sgra las draṅs na | caṇa ni caṇḍa śravaṇa ādāna źes bya ste | pha rol gyi stobs daṅ mthu len ciṅ ’phrog bas na stobs la bya | u ra ni u a grā khyā źes bya ste | mchog gam dam pa la bya bas na stobs mchog ces bya | 
 
 
nārāyaṇabalam 
sred med bu’i stobs 
無愛子力; 那羅延力 
nārāyaṇa źes bya ba narasya ’pattyan nārāyaṇa źes (160a1)bya ste | yab sred med kyi sras yin pas na sred med kyi bu źes bya | 
 
 
 
dus kyi miṅ la 
時節名目 
 
 
 
kālaḥ 
dus tshod 
時 
 
 
 
velā 
dus tshod 
時; 候; 分 
 
 
 
samayaḥ 
tshod dam tshe skabs 
時; 劫 
 
 
 
kṣaṇam 
skad cig 
一剎那; 一聲; 一念 
 
 
 
lavaḥ 
thaṅ cig 
頃刻 
 
 
 
muhūrtaḥ 
yud tsam 
暫時; 一念頃; 須臾 
 
 
 
rigiti 
yud ces sam spyod ces 
一時; 隨則 
 
 
 
ṛgiti 
yud ces sam spyod ces 
初起; 就 
 
 
 
ṛṭiti 
yud ces sam spyod ces 
就 
 
 
 
samanantaram 
de ma thag 
一彈指; 彈指; 等無間 
 
 
 
acchaṭāsaṃghātamātram 
se gol gtogs pa tsam 
彈指間 
 
 
 
rajanī 
mtshan mo 
夜 
 
 
 
praśāntarātriḥ 
mi ñal tsam mam mtshon mo rab tu źi ba 
未映之時 
 
 
 
pūrvarātraḥ 
nam gyi cha stod 
上半夜 
 
 
 
apararātraḥ 
nam gyi cha smad 
下半夜 
 
 
 
prathame yāme 
thun daṅ po 
初夜; 上半 
 
 
 
madhyame yāme 
guṅ thun 
中夜; 中分 
 
 
 
paścime yāme 
thun tha ma la 
下半; 半夜; 後夜 
 
 
 
praharaḥ 
mel tshe 
巡 
 
 
 
tasyā eva rātryā atyayena 
de ñid kyi mtshan mo ’das nas 
過彼夜分 
 
 
 
candra udāgacchat 
zla ba śar ba 
月出 
 
 
 
aruṇodgatam 
skya reṅs śar ba 
明星出; 發星 
 
 
 
ghaṭikā 
chu tshod 
更漏 
 
 
 
nāḍī 
chu tshod 
更漏 
 
 
 
prathamapraharaḥ 
thun daṅ po’am srod 
有定更; 初更 
 
 
 
dvitīyapraharaḥ 
thun gñis pa’am ’jiṅ 
二更 
 
 
 
tṛtīyapraharaḥ 
thun gsum pa’am lṅa tshigs 
三更 
 
 
 
caturthapraharaḥ 
thun bźi pa’am nam guṅ 
四更 
 
 
 
pañcamapraharaḥ 
thun lṅa pa’am tho raṅs 
早晨; 五更 
 
 
 
sūryodayaḥ 
ñi ma ’char ba 
昇; 早晨 
 
 
 
divasaḥ 
ñin mo 
日 
 
 
 
pūrvāhṇaḥ 
sṅa dro 
早 
 
 
 
madhyāhaḥ 
ñi ma’i guṅ 
日中 
 
 
 
aparāhṇaḥ 
phyi dro 
晚 
 
 
 
sāyāhnaḥ 
phyi ’phred 
半夜; 夕 
 
 
 
ahorātram 
ñin źag 
晝夜 
 
 
 
vasantaḥ 
dpyid 
春 
 
 
 
grīṣmaḥ 
sos ka (so ka) 
夏; 暮春 
 
 
 
varṣā 
dbyar 
夏 
 
 
 
śarat 
ston 
秋 
 
 
 
śāradaḥ (śaradaḥ) 
ston 
秋 
 
 
 
hemantaḥ 
dgun 
冬 
 
 
 
śiśiraḥ 
dgun smad 
冬盡 
 
 
 
nidāghaḥ 
sos ka’i tsha ba’i dus 
暖時 
 
 
 
grīṣmāṇāṃ paścime māse 
sos ka’i zla ba’i tha ma la 
夏季; 三春 
 
 
 
phālgunaḥ 
dpyid zla ra ba gre can 
孟春; 頗勒寠拏月 
 
 
 
caitraḥ 
dpyid zla ’briṅ po nag pa 
仲春; 制怛羅月 
 
 
 
vaiśākhaḥ 
dpyid zla tha chuṅs sa ga 
季春; 吠舍佉月 
 
 
 
jeṣṭhaḥ 
dbyar zla ra ba snron 
孟夏; 檐瑟柁月 
 
 
 
āṣāḍhaḥ 
dbyar zla ’briṅ po chu stod 
仲夏; 阿沙荼月 
 
 
 
śrāvaṇaḥ 
dbyar zla tha chuṅ gro bźin 
季夏; 室羅筏拏月 
 
 
 
bhādrapadaḥ 
ston zla ra ba / khrum smad 
孟秋; 婆達羅缽陀月 
 
 
 
aśviniḥ 
ston zla ’briṅ po tha skar 
仲秋; 阿濕縛度闍月 
 
 
 
kārttikaḥ 
ston zla tha chuṅs smin drug 
季秋; 羯栗底迦月 
 
 
 
mṛgaśīrṣaḥ (mārgaśīrṣaḥ) 
dgun zla ra ba mgo 
孟冬; 末伽始羅月 
 
 
 
pauṣaḥ 
dgun zla ’briṅ po rgyal 
仲冬 
 
 
 
māghaḥ 
dgun zla tha chuṅ mchu 
季冬 
 
 
 
māsaḥ 
zla ba 
月 
 
 
 
ekapakṣaḥ 
zla ba 
半月 
 
 
 
śuklapakṣaḥ 
zla ba yar gyi ṅo 
上半月 
 
 
 
kṛṣṇapakṣaḥ 
zla ba mar gyi ṅo 
下半月 
 
 
 
varṣam 
lo 
年 
 
 
 
saṃvatsaram 
lo 
年 
 
 
 
saṃvartakalpaḥ 
’jig pa’i bskal pa 
壞劫; 怖劫 
 
 
 
vivartakalpaḥ 
’chags pa’i bskal pa 
開劫; 成劫 
 
 
 
antarakalpaḥ 
bar gyi bskal pa 
中劫; 中間劫 
 
 
 
śastrāntarakalpaḥ 
mtshon gyi bskal pa bar ma 
千劫; 刀兵劫 
 
 
 
rogāntarakalpaḥ 
nad kyi bskal pa bar ma 
疾病劫; 疾疫劫 
 
 
 
durbhikṣāntarakalpaḥ 
mu ge’i bskal pa bar ma 
饑饉劫 
 
 
 
tejaḥsaṃvartanī 
mes ’jig pa 
火怖; 以火壞 
 
 
 
apsaṃvartanī 
chus ’jig pa 
水怖; 以水壞 
 
 
 
vāyusaṃvartanī 
rluṅ gis ’jig pa 
風怖; 以風壞 
 
 
 
utkarṣaḥ 
yar skyes ba 
上生; 增 
 
 
 
apakarṣaḥ 
mar ’bri ba 
下生; 滅 
 
 
 
kalpaḥ 
bskal pa 
劫 
 
 
 
mahākalpaḥ 
bskal pa chen po 
大劫 
 
 
 
bhadrakalpaḥ 
bskal pa bzaṅ po 
賢劫 
 
 
 
kṛtayugam 
rdzogs ldan gyi dus 
圓滿時 
 
 
 
tretāyugam 
gsum ldan gyi dus 
三時; 三分時 
 
 
 
dvāparayugam 
cha gñis dus 
二時; 二分時 
 
 
 
kaliyugam 
rtsod pa’i dus 
爭鬥時 
 
 
 
adhunā 
de ltar ram da lta 
今時; 今; 如是 
 
 
 
sāṃpratam 
de ltar ram da lta 
今時; 今; 如是 
 
 
 
idānīm 
deṅ saṅ ṅam 
如今; 近來 
 
 
 
etarhi 
de lta na 
初時; 而今 
 
 
 
sadyaḥ 
de ma thag tu’am ’phral du’am mod la 
現生; 遂; 隨即 
 
 
 
bhūtapūrvam 
sṅon byuṅ ba 
古昔 
 
 
 
atikrāntaḥ 
’das pa 
古昔 
 
 
 
atītaḥ 
’das pa 
過去 
 
 
 
pūrvāntaḥ 
sṅon gyi mtha’ ’am mu 
昔時; 前邊; 前; 過去 
 
 
 
pūrvakoṭiḥ 
sṅon gyi mtha’ ’am mu 
極; 前際 
 
 
 
aparāntaḥ (aparaṇaḥ) 
phyi ma’i mtha’ 
後時; 後際; 後極; 未來 
 
 
 
pūrvakālaḥ 
sṅon gyi dus sam tshe 
昔時; 昔者; 古時 
 
 
 
abhūt 
byuṅ 
出; 曾有 
 
 
 
āsīt 
byuṅ bar gyur 
現; 曾有 
 
 
 
tena kālena 
de’i tshe 
如今時; 其會; 爾時 
 
 
 
tena samayena (tenasamayenaḥ) 
de’i dus na (de’i dus) 
今時; 爾時; 其會 
 
 
 
vartamānaḥ 
da ltar 
今; 現在 
 
 
 
pratyutpannaḥ 
da ltar ’byuṅ ba 
現在時; 現在 
 
 
 
anāgatakālaḥ 
ma ’oṅs pa’i dus 
未來時 
 
 
 
paścimakālaḥ (paścimasālaḥ) 
phyi ma’i dus 
過去時 
 
 
 
āgāmī 
phyi ma’am phyis ’byuṅ ba 
後出; 後來 
 
 
 
bhaviṣyat 
phyi ma’am phyis ’byuṅ ba 
將來; 當有 
 
 
 
dīrgharātram 
yun riṅ po 
永遠; 長夜 
 
 
 
cirakālam 
yun riṅ po 
長時 
 
 
 
tryadhva (tryadhvan) 
dus gsum 
三世 
 
 
 
triṣkālaḥ 
dus gsum 
三世 
 
 
 
sandhyākālaḥ 
dus kyi mtshams 
節時; 黎明; 時節; 薄暮 
 
 
 
trisandhiḥ 
dus gsum gyi mtshams 
三時之節 
 
 
 
parva (parvaḥ) 
dus tshigs 
時節 
 
 
 
digvidignāmāni 
phyogs daṅ mtshams kyi miṅ la 
方隅名目; 方位名目 
 
 
 
dik 
phyogs 
方 
 
 
 
pūrvā 
śar 
東 
 
 
 
dakṣiṇā 
lho 
南 
 
 
 
paścimaḥ 
nub 
西 
 
 
 
uttaraḥ 
byaṅ 
北 
 
 
 
pūrvadakṣiṇā 
śar lho 
東南 
 
 
 
dakṣiṇapaścimā 
lho nub 
西南 
 
 
 
paścimottarā 
nub byaṅ 
西北 
 
 
 
uttarapūrvā 
byaṅ śar 
東北 
 
 
 
adhaḥ 
’og 
下 
 
 
 
ūrdhvam 
steṅ 
上 
 
 
 
aiśānī 
dbaṅ ldan gyi phyogs 
具主隅; 東北 
 
 
 
āgneyī 
me’i phyogs 
火隅; 東南 
 
 
 
nairṛtī 
bden bral gyi phyogs 
離實隅; 西南 
 
 
 
vāyavī 
rluṅ gi phyogs 
風隅; 西北 
 
 
 
aindrī 
dbaṅ po’i phyogs 
帝釋隅; 東 
 
 
 
yāmyā 
gśin rje’i phyogs 
獄帝隅; 南 
 
 
 
vāruṇī 
chu lha’i phyogs 
水月隅; 西; 水天隅 
 
 
 
kauverī 
lus ṅan gyi phyogs 
身惡隅; 北; 惡身隅 
 
 
 
 
bslab pa bca’ ba’i phan yon bcu daṅ ltuṅ byed sde lṅa la sogs pa’i miṅ las phan yon bcu’i miṅ las 
制戒十事利益 
 
 
 
saṃghasaṃgrahāya 
dge ’dun bsdu ba’i phyir 
僧會故; 攝僧故; 攝僧 
 
 
 
saṃghasuṣṭhutāyai 
dge ’dun legs par bya ba’i phyir 
僧極善事故; 極攝僧故; 極攝 
 
 
 
saṃghasya sparśavihārāya 
dge ’dun bde bar gnas par bya ba’i phyir 
僧安住故; 令僧安樂故; 令僧樂 
 
 
 
durmaṅkūnāṃ pudgalānāṃ nigrahāya (durmaṅgubhūtānām pudgalānāṃ nigrahāya, durmadgubhūtānām pudgalānāṃ nigrahāya) 
gnoṅ mi bkur ba’i gaṅ zag rnams tshar gcad pa’i phyir 
不犯斷繁多故; 折伏無羞人故; 折伏無羞人 
 
 
 
lajjināṃ sparśavihārāya 
ṅo tsha śes pa rnams bde bar gnas par bya ba’i phyir 
知恥安住故; 有慚愧人得安隱住故; 有慚愧者得安隱住持 
 
 
 
anabhiprasannānām abhiprasādāya 
mṅon par ma dad pa rnams mṅon par dad par bya ba’i phyir 
現前不信能信故; 不信者令得信故; 不信者令得信 
 
 
 
abhiprasannānāṃ bhūyobhāvāya 
mṅon par dad pa rnams phyir źiṅ ’phel bar bya ba’i phyir 
現前能信增長故; 已信者增益信故; 正信者增益 
 
 
 
dṛṣṭadharmikāṇām āsravāṇāṃ saṃvarāya 
mthoṅ ba’i chos kyi zag pa rnams bsdam pa’i phyir 
見法能禁訝漏故; 於現法中得漏盡故; 於現法中得漏盡 
 
 
 
sāṃparāyikāṇāṃ setusamudghātāya (saṃparāyikāṇāṃ setusamudgatāya) 
tshe rabs phyi ma’i zag rnams pa chu lon gyis bzlog bya ba’i phyir 
今世後世如水轉故; 未生諸漏令不生故; 未生諸漏令不生 
 
 
 
brahmacaryaṃ ca me cirasthitikaṃ bhaviṣyati 
ṅa’i tshaṅs par spyod pa la yun riṅ du gnas par ’gyur 
永住於梵行; 正法得久住為諸天人開甘露施門故; 永住於梵行開正法門 
 
 
 
 
ltuṅ byed sde lṅa daṅ ma ṅes pa’i miṅ la 
五墮不定 
 
 
 
catvāraḥ pārājikā dharmāḥ 
phas pham par ’gyur ba’i chos bźi 
四波羅夷; 四波羅市迦; 極惡 ; 四波羅市迦法 ; 四他勝法 
 
 
 
trayodaśa saṃghāvaśeṣāḥ 
dge ’dun lhag ma bcu gsum 
十三僧伽尸沙; 十三僧伽伐尸沙; 僧殘 
 
 
 
pāyattikāḥ (pāyantika, pāpattikā, pāpantikā, pācittiyākā, pātayantikā, prāyaścittikā) 
ltuṅ byed 
婆逸提迦; 波逸底迦; 令墮 
 
 
 
catvāraḥ pratideśanīyāḥ 
so sor bśags par bya ba bźi 
四波羅提提舍尼; 四波羅底提舍尼; 向彼悔 
 
 
 
saṃbahulā śaikṣadharmāḥ 
bslab pa’i chos maṅ po 
諸戒法; 眾多學法 
 
 
 
 
phas pham pa bźi’i miṅ la 
四波羅夷 
 
 
 
abrahmacaryam 
mi tshaṅs pa spyod pa 
邪婬; 非梵行; 婬; 不淨行 
 
 
 
adattādānam 
ma byin par len pa 
偷盜; 不與取 
 
 
 
badhaḥ 
gsod pa 
殺; 斷人命; 斷; 殺生 
 
 
 
uttaramanuṣyadharmapralāpaḥ 
mi’i chos bla ma smra ba 
妄說自得上法法; 妄說上人法; 妄言 ; 妄 
 
 
 
 
dge ʼdun lhag ma bcu gsum ma ṅes pa‘i miṅ la 
十三僧殘 
 
 
 
śukravisṛṣṭiḥ 
khu ba ’byin pa 
出津; 故出精; 故失精 ; 古心泄精 
 
 
 
kāyasaṃsargaḥ 
lus kyis reg pa 
觸體; 摩觸女人; 觸身 
 
 
 
maithunābhāṣaṇam 
’khrig pa daṅ ldan par smra ba 
說妄言; 與女人粗語; 說婬欲言 
 
 
 
paricaryāsaṃvarṇanam (paricaryāsaṃvarṇānam) 
bsñen bkur bsṅags pa 
喜讚己; 向女人歎身索供; 婬意讚己 
 
 
 
saṃcaritram 
smyan byed pa 
顛狂; 媒人; 作媒嫁 
 
 
 
kuṭikā 
khaṅ pa 
房; 過量房; 房屋 
 
 
 
mahallakaḥ (mahāllakaḥ) 
khaṅ chen 
大房; 有主僧不處分房; 大住處 ; 過量不應法處 
 
 
 
amūlakam 
rtsa ba med pa 
無根; 無根重罪謗他; 無根謗彼 
 
 
 
laiśikam 
bag tsam pa 
異非分; 假根謗 
 
 
 
saṃghabhedaḥ 
dge ’dun gyi dbyin byed pa 
僧行不正; 破僧違諫; 壞和合僧 
 
 
 
tadanuvartakaḥ 
de’i rjes su phyogs pa 
隨順; 助破僧違諫; 隨順邪黨 
 
 
 
kuladūṣakaḥ 
khyim sun ’byin pa 
處俗家; 污家擯謗違僧諫; 惡行汗他家 
 
 
 
daurvacasyam 
bka’ blo mi bde pa 
不受如法諫; 惡性拒僧違諫 
 
 
 
dvāv aniyatau 
ma ṅes pa gñis 
二不定法 
 
 
 
naiḥsargikāḥ pāyattikāḥ 
spaṅ ba’i ltuṅ byed sum bcu’i miṅ la 
三十波逸提 
 
 
 
prathamaṃ daśakam 
bcu pa daṅ po la 
第一十為始 
 
 
 
dhāraṇam 
’chaṅ ba 
持; 執持 
 
 
 
vipravāsaḥ 
’bral ba 
離 
 
 
 
nikṣepaḥ 
’jog pa 
畜 
 
 
 
dhāvanam 
’khrur ’jug pa 
浣 
 
 
 
pratigrahaḥ 
len pa 
取 
 
 
 
yācñā 
sloṅ ba 
乞; 尋取 
 
 
 
sāntarottaram 
smad gyogs daṅ stod gyog su bcas pa 
上下莊嚴價錢; 過受; 上下衣過 
 
 
 
cetanakāni (3caitanakāni) 
rin thaṅ 
價; 同價 
 
 
 
pratyekam 
so so ba 
別主 
 
 
 
preṣaṇam 
bskur ba 
遣使 
 
 
 
dvitīyaṃ daśakam 
bcu gñis pa la 
第二個十 
 
 
 
kauśeyam (kauśam) 
mon dar 
高世耶; 段絹 ; 雜野蠶綿 
 
 
 
śuddhakakālakānam (kālānām eḍakalomnām, kālānām eḍakalomnām) 
bal nag po ’ba’ źig 
用黑紬絨; 純黑羊毛; 純羺羊毛 
 
 
 
dvibhagaḥ 
cha gñis bsre ba 
二分相合; 二分 
 
 
 
ṣaḍvarṣāṇi 
lo bcu drug tu ’chaṅ ba 
作減六年敷具; 六年 ; 六年持 
 
 
 
vitastiḥ 
mtho gaṅ 
一托; 一磔手 
 
 
 
adhvorṇoḍhiḥ (adhvaurṇaḍhi) 
lam na bal thogs pa 
道中用絨; 道中持羊毛 
 
 
 
ūrṇāparikarmaṇaḥ 
bal smel du ’jug pa’i spaṅs pa 
棄捻細絨; 浣染擘羊毛 
 
 
 
jātarūparajatasparśanam 
gser daṅ dṅul la reg pa 
觸金銀; 捉金銀 
 
 
 
rūpikavyavahāraḥ 
mṅon mtshan can gyi spyod pa 
行露相; 出納求利; 賣買寶物等 
 
 
 
krayavikrayaḥ 
ño tshoṅ byed pa 
販賣 
 
 
 
tṛtīyaṃ daśakam 
bcu pa gsum la 
第三個十 
 
 
 
pātradhāraṇam 
lhuṅ bzed ’chaṅ ba 
持盂; 畜盂 
 
 
 
pātraparīṣṭiḥ 
lhuṅ bzed tshol ba 
亂缽盂; 乞缽; 求缽盂 
 
 
 
vāyanam (dhāyanaḥ, vayanam) 
’thag tu ’jug pa 
入織所; 使織; 便織 
 
 
 
upamānavardhanam (uyamānabadhanam) 
’thag pa bskyed pa 
起織造; 使增織; 便增織 
 
 
 
dattvādanam 
byin ’phrog 
與奪 
 
 
 
kārttikātyayikam 
ston zla tha chuṅ la thal ba 
季秋將去; 過季秋 
 
 
 
saptarātravipravāsaḥ 
źag bdun na ’bral ba 
七夜相離; 七日相離 
 
 
 
vārṣāśāṭyakālaparīṣṭidhāraṇam 
dbyar gyi ras chen dus ma yin par ’tshol ba daṅ ’chaṅ ba 
執持非夏大夏布; 求或持非時雨浴衣 
 
 
 
pariṇāmanam 
bsṅos pa las bsgyur ba 
那移布施; 羞過時應 
 
 
 
saṃnidhikāraḥ (santikhākaraḥ) 
gsog ’jog 
集畜 
 
 
 
navatipātayantikādharmāḥ 
ltuṅ byed dgu bcu’i miṅ 
九十犯墮名; 九十波逸底迦; 九十波逸提 
 
 
 
śuddhaprāyaścittikāḥ 
ltuṅ byed ’ba’ śig tu ’gyur ba rnams pa 
犯諸今墮者 
 
 
 
prathamaṃ daśakam 
 
第一個十 
 
 
 
mṛṣā 
brdzun 
故妄言; 妄言 
 
 
 
ūnavādaḥ 
skyon nas smra ba 
過失; 毀譽 
 
 
 
bhikṣupaiśunyam 
dge sloṅ la phra ma smra ba 
不能見比丘; 苾芻離間語; 兩舌 
 
 
 
khoṭanam (khoṭānam, utkoṭanam) 
skyo sṅogs byed pa (skyo brṅogs byed pa) 
惱僧; 發舉 
 
 
 
duṣṭhulārocanam 
gnas ṅan len brjod pa 
說麤惡法; 說麤罪 
 
 
 
uttaramanuṣyadharmārocanam 
mi’i chos bla ma brjod pa 
自見過; 說上人法; 言過人法 
 
 
 
ṣaṭpañcikayā vācā dharmadeśanāyāḥ 
tshig drug gam lṅa las lhag par chos bśad pa 
說法或五六句; 說法五六語; 說法過五六語 
 
 
 
samapadoddeśadānam 
tshig mthun pa daṅ tshig lhag par zlos pa 
言談多順; 與同句誦; 與未受大戒人同誦 
 
 
 
saṃstutiḥ 
bśes ṅor byed pa 
隨親友; 同心許 
 
 
 
vitaṇḍanam 
khyad du gsod pa 
反欺; 輕呵; 輕毀 
 
 
 
dvitīyaṃ daśakam 
bcu pa gñis pa la 
第二個十 
 
 
 
bījagrāmabhūtagrāmavināśanam 
sa bon gyi tshogs daṅ ’byuṅ ba’i tshogs ’jig (’jigs) pa 
毀壞諸種與鬼神村 
 
 
 
avadhyānam 
’phya ba 
笑話; 輕賤; 譏笑 
 
 
 
ājñāviheṭhanam (anyavādaviheṭhanam) 
bsgo ba bcag pa 
不受諫; 違惱言教 
 
 
 
mañcaḥ 
khri 
座子; 床 
 
 
 
saṃstaraḥ 
gdiṅ ba 
座具 
 
 
 
niṣkarṣanam 
skrod pa 
趕出; 牽出 
 
 
 
anupraskandya pātaḥ 
phyis gnon pa 
後來強入; 後入強臥 
 
 
 
āhāryapādakārohī (aharyapādakārohī) 
rtsa ba ’byuṅ ba la ’dug pa 
坐臥脫腳床; 登脫腳床 
 
 
 
saprāṇikopabhogaḥ 
srog chags daṅ bcas pa la spyod pa 
使飲水不顧微; 用有蟲水; 用水不顧微命 
 
 
 
dvau vā trayo vā chadanaparyāyā dātavyāḥ 
rim pa gñis sam gsum brtsigs pa 
二次或三次; 牆廳二三重; 砌過二三節 
 
 
 
tṛtīyaṃ daśakam 
bcu pa gsum pa la 
第三個十 
 
 
 
asaṃmatāvavādaḥ 
ma bskos par ston pa 
不便自說法; 不差教授; 不差自說法 
 
 
 
astamitāvavādaḥ 
ñi ma nu ba kyi bar du ston pa 
說法盡; 教授至日暮; 說法至日沒 
 
 
 
āmiṣakiṃcitkāvavādaḥ 
zas cuṅ zad kyi phyir ston po 
為飲食說法; 為飲食故教授 
 
 
 
cīvaradānam 
gos sbyin pa 
施衣 
 
 
 
cīvarakaraṇam 
gos ’tshem pa 
與非親苾芻尼作衣; 綿衣 ; 作衣 
 
 
 
bhiksuṇīsārthena saha gamanam 
dge sloṅ ma’i mgron po maṅ po daṅ ldan cig ’gro ba 
與尼僧同行; 與苾芻尼同道行 
 
 
 
sabhikṣuṇījalayānoḍhiḥ (sabhikṣuṇīkā jalayānoḍhiḥ) 
dge sloṅ ma daṅ lhan cig grur ’jug pa 
與尼僧同舟; 與苾芻尼同乘一船 
 
 
 
rahasi niṣadyā 
dben pa na ’dug pa 
同居靜處; 屏處坐 
 
 
 
rahasi sthānam 
dben pa na ’greṅ ba 
同立靜處; 屏處立 
 
 
 
bhikṣuṇīparipācitapiṇḍopābhogaḥ (bhikṣuṇīpariyācitapiṇḍopābhogaḥ) 
dge sloṅ mas sbyor du bcug pa’i zas za pa 
知苾芻尼讚嘆得食; 受用苾芻尼所教化食; 食尼僧造食 
 
 
 
caturthaṃ daśakam 
bcu pa bźi pa la 
第四個十 
 
 
 
paraṃparabhojanam 
yaṅ yaṅ za ba 
展轉食; 頻不時食 
 
 
 
ekāvasathāvāsaḥ 
gnas gcig gnas pa 
與彼處一住; 一住處住; 一處再食 
 
 
 
dvitripātrapūrātiriktagrahaṇam 
lhuṅ gzed do gsum las lhag par len pa 
過兩三缽受; 受過滿兩三缽 
 
 
 
akṛtaniriktikhādanam 
lhag mar ma byas pa’i bza’ ba 
不食餘剩; 不作餘法食; 不作餘食法更食 
 
 
 
akṛtaniriktipravāraṇam 
lhag mar ma byas pa stob pa 
不剩餘力; 不作餘法食; 不作餘食法者與他食 
 
 
 
gaṇabhojanam 
’dus śiṅ za ba 
吒聚食; 眾食; 別眾食 
 
 
 
akālabhojanam 
dus ma yin par za ba 
食非時 
 
 
 
samnihitavarjanam 
gsog ’jog spaṅ ba 
棄積饡; 食殘宿食 
 
 
 
apratigrāhitabhuktiḥ (apratigrāhitabhaktiḥ) 
byin len ma byas par za ba 
不與乞食; 不受食 
 
 
 
praṇītavijñāpanam 
zas gsod pa sloṅ ba 
飲殺食; 乞美食 
 
 
 
pañcamaṃ daśakam 
bcu pa lṅa pa la 
第五個十 
 
 
 
saprāṇijalopabhogaḥ 
srog chags daṅ bcas pa’i chu la spyod pa 
飲水吸入微命; 受用有蟲水; 澆水有虫水 
 
 
 
sabhojanakulaniṣadyā 
ñal po byed pa śom pa’i khyim na gnas pa 
臥居於家; 有食家坐; 有寶強安坐 
 
 
 
sabhojanakulasthānam 
ñal po byed par śom pa’i khyim na ’greṅ pa 
臥立於家; 有食家立; 有寶屏處立 
 
 
 
aceladānam (acailadānam) 
gcer bu pa la sbyin pa 
與無衣外道男女食; 與無衣; 施露體 ; 施裸身者 
 
 
 
senādarśanam 
dmag la lta ba 
觀軍士 
 
 
 
senāvāsaḥ 
dmag gi naṅ na gnas pa 
住軍中 
 
 
 
udyūthikāgamanam (udyūthikāgama) 
gyul bśams pa ’khrug tu ’gro ba 
行陣中; 擾辭軍兵; 令亂軍陣 
 
 
 
prahāradānam (praharadānam) 
brdeg pa 
擊櫪; 打 
 
 
 
udguraṇam 
gzas pa 
挺; 舉 
 
 
 
duṣṭhulapraticchādanam (duṣṭhulāpraticchādanam) 
gnas ṅan len ’chab ba 
處罪業; 覆藏麤罪; 隱瞞罪業 
 
 
 
ṣaṣṭhaṃ daśakam 
bcu pdrug pa la 
第六攝頌 
 
 
 
bhakṣacchedakāraṇam 
zas gcod du ’jug pa 
入斷食處; 令斷食 
 
 
 
agnivṛttam 
me ’bud pa 
自吹火; 轉火; 然火 
 
 
 
chandapratyuddhāraḥ 
dad pa phyir bsgyur ba 
轉敬他; 令還欲; 轉意 
 
 
 
anupasampannasahasvapnaḥ 
bsñen par ma rdzogs pa daṅ lhan cig ñal ba 
不作比丘同寢; 與未近圓人同宿; 與未作比丘共宿 
 
 
 
dṛṣṭigatānutsargaḥ 
lta bar gyur ba mi ’dor ba 
見則不棄; 不捨惡見; 邪見不捨 
 
 
 
utkṣiptānuvṛttiḥ 
spaṅs pa’i rjes su phyogs pa 
棄則隨方; 隨捨置人; 與遣者相黨 
 
 
 
nāśitasaṃgrahaḥ 
bsñil ba sdud pa 
遣則復返; 擯者復散 
 
 
 
araktavastropabhogaḥ 
kha ma bsgyur ba’i gos gyon pa 
不著染衣; 受用不染衣; 著不染衣 
 
 
 
ratnasaṃsparśaḥ 
rin po che la reg pa 
執持寶物; 捉持寶物 
 
 
 
snānaprāyaścittikam (snātaprāyaścittikam) 
khrus byed pa’i ltuṅ byed 
洗浴; 洗欲應對治 
 
 
 
saptamaṃ daśakam 
bcu pa bdun pa la 
第七個十 
 
 
 
tiryagbadhaḥ 
dud ’gro gsod pa 
殺畜類 
 
 
 
kaukṛtyopasaṃhāraḥ 
’gyod pa bskyed pa 
令生悔疑 
 
 
 
aṅgulipratodanam (aguliprabhodānam) 
’dzub mos ga ga tshil byed pa 
捏腋戲笑; 以指擊攊 
 
 
 
udakaharṣaṇam 
chu la rtse ba 
水中頑; 水中喜 
 
 
 
mātṛgrāmeṇa saha 
bud med daṅ lhan cig ñal ba 
與婦人同行; 與婦人同室宿 
 
 
 
bhīṣaṇam 
sṅaṅs par byed pa 
恐怖他 
 
 
 
gopanam 
sbed pa 
藏 
 
 
 
apratyuddhāryaparibhogaḥ 
phyir ma blaṅs par spyod pa 
詐與復用; 不令還而受用 
 
 
 
amūlakābhyākhyānam 
gźi med par skur ba ’debs pa 
無根謗 
 
 
 
apuruṣayā striyāmārgagamanam 
skyes pa med par bud med daṅ lam du ’gro ba 
與寡婦同行; 與婦女同行 
 
 
 
aṣṭamaṃ daśakam 
bcu pa bryad pa la 
第八個十 
 
 
 
steyasārthagamanam 
rkun ma daṅ lhan cig ’gro ba 
與賊同行 
 
 
 
ūnaviṃśavarṣopasaṃpādanam 
lo ñi śu ma lon par bsñen par rdzogs par byed pa 
未至二十歲令作比丘; 未滿二十歲授近圓 
 
 
 
khananam 
sa brko ba 
穿地; 堀 
 
 
 
pravāritārthātisevā 
mgron du gñer ba las riṅ du ’dug pa 
時常待客; 作客過時 
 
 
 
upaśravagatam (upaśravanatam) 
ñan rna ba las gyur pa 
耳聞轉變; 盜聽 
 
 
 
śiksopasaṃhārapratikṣepaḥ 
bslab pa la ñe bar ’jog pa spoṅ ba 
棄近戒; 棄慢禁戒 
 
 
 
tūṣṇīṃ viprakramaṇam (tuṣṇīvakramaṇam) 
mi smra bar ’gro ba 
行走; 不語起去 
 
 
 
anādaravṛttam 
ma gus pa’i tshul 
不敬禮; 不敬形 
 
 
 
surāmaireyamadyapānam 
’bru’i chaṅ daṅ sbyar ba’i chaṅ myos par gyur ba ’thuṅ ba 
飲大米酒; 飲窣羅迷麗耶酒; 飲酒; 飲諸酒 
 
 
 
akālacaryā 
dus ma yin par ’gro ba 
不時行; 非時行; 非時入城 
 
 
 
navamaṃ daśakam 
bcu pa dgu pa 
第九個十 
 
 
 
kulacalyā 
groṅ rgyu ba 
遊城 
 
 
 
rājakularātricaryā 
rgyal po’i pho braṅ du nub mo ’gro ba 
宮殿中夜行 
 
 
 
śikṣāpadadravyatāvyavacāraḥ (śikṣāpadadravyatāvyāvacaraḥ) 
bslab tshig gi dṅos po la khyad du gsod pa 
欺壞戒法; 輕學處事; 輕訶戒法 
 
 
 
sūcigṛhakasaṃpādanam 
khab ral ’chos pa 
彫刻針札; 作針筒; 骨牙角作針筒 
 
 
 
pādakasampādanaṃ 
khri’i rkaṅ ba ’chos pa 
彫刻坐床; 作床腳; 坐床足過量 
 
 
 
avanāhaḥ 
śiṅ bal gyis gos par byas pa 
做綿袂衣; 被棉絮著衣 
 
 
 
niṣadanagatam (nipadanagatam) 
gdiṅ ba las gyur pa 
臥具; 於座具; 坐具過量 
 
 
 
varṣāśātīgatam 
dbyar gyi ras chen las gyur pa 
成大夏布; 於雨浴衣; 雨衣過量 
 
 
 
kaṇḍupraticchādanagatam 
g-yan pa dgab pa las gyur pa 
肢喜; 於覆瘡衣; 覆疥瘡衣過量 
 
 
 
sugatacīvaragatam 
bde bar gśegs pa’i chos gos kyi tshad las gyur pa 
無量數作袈裟; 於善逝衣; 衣過佛衣量 
 
 
 
Go to Wiki Documentation
Enhet: Det humanistiske fakultet   Utviklet av: IT-seksjonen ved HF
Login