eṣā hi (1) sukumārāṅgī rūpayauvanaśālinī |
prītim etām manuṣyāṇāṃ manye mārtimatīm iva |1|
karuṇaiḥ (2) karuṇair dīnair madhurair akṣarair iyaṃ |
vijñapayati svāmiṃs te dṛṇāti mama mānasaṃ |2|
(3) kampate hṛdayam me ’dya śrutvā dīptaṃ vacas tava |
ko ’sau nirghṛṇacittaḥ syād ya (4) imāṃ hantum edhate |3|
mlecchā api naināṃ hantum utsahante sunirghṛṇāḥ |
kathan nu mama tāṃ (5) hantuṃ svāmin utsahate manaḥ |4|
paśūnām api yāṃ dṛṣṭvā bhavaty anunayo mahān |
tasyāḥ ko ma(1)nuṣyo bhūtvā śastreṇa prahariṣyati |5|
tat prasīda tavāyuktam api śrotum idam vacaḥ |
prāg eva (2) acarituṃ svāmin karmmedam atidāruṇam iti |6|
śin tu gźon pa’i yan lag ’di || gzugs (4) daṅ laṅ tsho rnam brgyan pa ||
’di ni mi yi dga’ ba dag |gzugs daṅ ldan pa bźin du śes ||
dman źiṅ sñiṅ ni rje rje’i lta’i || sñan pa’i tshig ni ’di dag ges ||
gtso bo khyod la gsol ’debs na || bdag gi yid ni mgu bar mdzod ||
khyod tshig ’bar bar thos pas (5) na; ;der ni bdag ñid ’dar bar ’gyur ||
gaṅ źig ’di ’dra gsod gyur pa’i || sñiṅ rje med pa su źig mchis ||
śin tu sñiṅ rje med pa yi || kla klo ’aṅ ’di gsod mi spro na ||
gtso bos bdag yiṅ ji ltar na || mi gsod par ni spro ba skyed ||
gaṅ źig phyugs kyis (6) mthoṅ na yaṅ || rjes chags chen po skye ’gyur ba ||
de la gaṅ źig mir gyur nas || mtshon gyis ’debs pa bgyid ma mchis ||
gtso bo śin tu mi bzad pa’i || las ’di mñan pa ’aṅ rigs min na ||
spyod par bgyid pa smos ci ’tshal || de bas bzod pa bdzad (7) pa’i rigs ||
With delicate limbs and full of youth and beauty, she is indeed, methinks, the joy of men, incarnate as it were. (1)
With very piteous, sad and sweet words she does request you, my lord; my heart she rends. (2)
My heart trembles, now, hearing these raging words of yours. What man of pitiless heart would he be that presumes to kill her? (3)
Quite pitiless barbarians even cannot bear to kill her. How, pray, my lord, could my mind bear to kill her? (4)
Who, being a human, would strike her with a weapon on seeing whom there arises great regard even in animals? (5)
Therefore, be pleased, my lord, it is improper for you even to hear such words, still more so to commit this very terrible deed."(6)