You are here: BP HOME > TLB > Akṣayamatinirdeśa > fulltext
Akṣayamatinirdeśa

Choose languages

Choose images, etc.

Choose languages
Choose display
  • Enable images
  • Enable footnotes
    • Show all footnotes
    • Minimize footnotes
DiacriticaDiacritica-helpSearch-help
ā ī ū
ñ
ś ź
š č ǰ γ    
Note on the transliteration:
The transliteration system of the BP/TLB is based on the Unicode/UTF-8 system. However, there may be difficulties with some of the letters – particularly on PC/Windows-based systems, but not so much on the Mac. We have chosen the most accepted older and traditional systems of transliteration against, e.g, Wylie for Tibetan, since with Unicode it is possible, in Sanskrit and Tibetan, etc., to represent one sound with one letter in almost all the cases (excepting Sanskrit and Tibetan aspirated letters, and Tibetan tsa, tsha, dza). We thus do not use the Wylie system which widely employs two letters for one sound (ng, ny, sh, zh etc.).
 
Important:
We ask you in particular to note the use of the ’ apostrophe and not the ' representing the avagrāha in Sanskrit, and most important the ’a-chuṅ in Tibetan. On the Mac the ’ is Alt-M.
 
If you cannot find the letters on your key-board, you may click on the link "Diacritica" to access it for your search.
Choose specific texts..
    Click to Expand/Collapse Option Complete text
Click to Expand/Collapse OptionTitle
Click to Expand/Collapse OptionI. Nidāna
Click to Expand/Collapse OptionII. Upodghāta
Click to Expand/Collapse OptionIII. Dharmamūla
Click to Expand/Collapse Option1st akṣaya: Cittotpāda
Click to Expand/Collapse OptionIV. Tatphala
Click to Expand/Collapse Option2nd akṣaya: Āshaya
Click to Expand/Collapse Option3rd akṣaya: Prayoga
Click to Expand/Collapse Option4th akṣaya: Adhyāshaya
Click to Expand/Collapse OptionV. Svaparārthakriyā
Click to Expand/Collapse Option5th akṣaya: Dāna
Click to Expand/Collapse Option6th akṣaya: Śīla
Click to Expand/Collapse Option7th akṣaya: Kṣānti
Click to Expand/Collapse Option8th akṣaya: Vīrya
Click to Expand/Collapse Option9th akṣaya: Dhyāna
Click to Expand/Collapse Option10th akṣaya: Prajnyā
Click to Expand/Collapse OptionVI. Kṛpā
Click to Expand/Collapse Option11th akṣaya: Maitrī
Click to Expand/Collapse Option12th akṣaya: Karuṇā
Click to Expand/Collapse Option13th akṣaya: Muditā
Click to Expand/Collapse Option14th akṣaya: Upekṣā
Click to Expand/Collapse OptionVII. Pariṣkāra
Click to Expand/Collapse Option15th aksaya: Divyacakṣuḥ
Click to Expand/Collapse Option16th aksaya: Divyashrotra
Click to Expand/Collapse Option17th akṣaya: Paracittajnyāna
Click to Expand/Collapse Option18th aksaya: Pūrvanivāsānusmṛti
Click to Expand/Collapse Option19th aksaya: Ṛddhividhijnyāna_abhijnyā
Click to Expand/Collapse OptionVIII. Paripākabala
Click to Expand/Collapse Option20th-23rd aksaya: Saṃgrahavastu
Click to Expand/Collapse OptionIX. Nirdeshabalaprāpti
Click to Expand/Collapse Option24th aksaya: Arthapratisaṃvid
Click to Expand/Collapse Option25th aksaya: Dharmapratisaṃvid
Click to Expand/Collapse Option26th aksaya: Niruktipratisaṃvid
Click to Expand/Collapse Option27th aksaya: Pratibhānapratisaṃvid
Click to Expand/Collapse OptionX. Tadupāyajnyāna
Click to Expand/Collapse Option28th akṣaya: Arthapratisaraṇa
Click to Expand/Collapse Option29th akṣaya: Jnyānapratisaraṇa
Click to Expand/Collapse Option30th akṣaya: Nītārthasūtrapratisaraṇa
Click to Expand/Collapse Option31th akṣaya: Dharmatāpratisaraṇa
Click to Expand/Collapse OptionXI. Saṃbhāramārga
Click to Expand/Collapse Option32nd akṣaya: Puṇyasaṃbhāra
Click to Expand/Collapse Option33rd akṣaya: Jnyānasaṃbhāra
Click to Expand/Collapse OptionXII. Prayogamārga
Click to Expand/Collapse Option34th akṣaya: Kāyasmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option35th akṣaya: Vedanāsmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option36th akṣaya: Cittasmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option37th akṣaya: Kāyasmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option38th-41st akṣaya: Catuḥsamyakprahāṇa
Click to Expand/Collapse Option42nd-45th akṣaya: Caturṛddhipāda
Click to Expand/Collapse Option45th-50th akṣaya: Panyca_indriya
Click to Expand/Collapse Option51st-55th akṣaya: Panycabala
Click to Expand/Collapse OptionXIII. Darshanamārga
Click to Expand/Collapse Option56th-62nd akṣaya: Saptabodhyangga
Click to Expand/Collapse OptionXIV. Bhāvanāmārga
Click to Expand/Collapse Option63rd-70th akṣaya: Āryāṣṭānggamārga
Click to Expand/Collapse OptionXV. Tatprayoga
Click to Expand/Collapse Option71st akṣaya: Śamatha
Click to Expand/Collapse Option72nd akṣaya: Vipashyanā
Click to Expand/Collapse OptionXVI. Vyākaraṇaprāpti
Click to Expand/Collapse Option73rd akṣaya: Dhāraṇī
Click to Expand/Collapse Option74th akṣaya: Pratibhāna
Click to Expand/Collapse OptionXVII. Tatprāptivyavasthāpanā
Click to Expand/Collapse Option75th – 78th akṣaya: Dharmoddāna
Click to Expand/Collapse OptionXVIII. Pratyekabodhi
Click to Expand/Collapse Option79th akṣaya: Ekāyano Mārgaḥ
Click to Expand/Collapse OptionXIX. Dharmacakrapravartana
Click to Expand/Collapse Option80th akṣaya: Upāya
Click to Expand/Collapse OptionXX. Parindanā
 
2nd akṣaya: Āśaya 
2nd Imperishable: Intention. 
 
btsun pa sha ra dva ti’i bu, gzhan yang byang chub sems dpa’ rnams kyi bsam pa yang mi zad pa ste, de ci’i phyir zhe na? 
punar aparam, bhadanta śāradvatīputra, bodhisattvānām āśayo ’py akṣayaḥ. tat kasya hetoḥ? 
Further, reverend Śāradvatīputra, the bodhisattvas’ intention is also imperishable. Why? 
thams cad du ’gro ba’i byang chub sems dpa’ ni rnam pa gsum ste: nges pa dang, khur mi ’dor ba dang, khyad par du ’gro ba’o. de la nges pa ni bla na med pa yang dag par rdzogs pa’i byang chub kyi ’bras bu dang de’i rgyu lam bsgom pa la dad pa dang mos pa bstan pa gang yin pa ste; de bstan pa’i phyir btsun pa sha ra dva ti’i bu gzhan yang byang chub sems dpa’ rnams kyi bsam pa yang mi zad ces bya ba la sogs pa gsungs so. bsam pa dang sbyor ba dang lhag pa’i bsam pa mi zad pa gsum ni bsdus pa’i don las de’i ’bras bu zhes smos pa yin te, chos ’di gsum ni byang chub tu sems bskyed pa’i ’bras bu yin pa’i phyir ro – "The bodhisattvas who move everywhere (sarvatraga) are of three types: 1) the one established (niyata), 2) the one not putting down the burden (anikṣiptabhāra), and 3) the one who distinguishes himself (visheṣagāmin). Then, the one established 
bsam pa de yang ma byas pas na, bcos ma ma yin no;  g.yo med pas na, byas pa ma yin no;  rab tu rtogs pas na, g.yo med pa’o;  sgyu med pas na, rab tu rtogs pa’o;  dag pas na, sgyu med pa’o;  drang bas na, dag pa’o;  gya gyu med pas na, drang ba’o;  gsal bas na, gya gyu med pa’o;  mi mnyam pa med pas na, gsal ba’o;  sra bas na, mi mnyam pa med pa’o;  mi phyed pas na, sra ba’o;  mkhrang bas na, mi phyed pa’o; mi g.yo bas na, mkhrang ba’o;  mi gnas pas na, mi g.yo ba’o;  de la ma chags pas na, mi gnas pa’o;  bye brag tu ’phags pas na, de la ma chags pa’o;  ma smad pas na, bye brag tu ’phags pa’o;  legs par byas pa’i las kyi phyir, ma smad pa’o;  ma bshungs pas na, legs par byas pa’i las so;  ’gyod pa med pas na, ma bshungs pa’o;  gdung ba med pas na, ’gyod pa med pa’o;  bden par gyur pas na, mi gdung ba’o;  slu ba med pas na, bden par gyur pa’o;  ji skad smras ba de bzhin byed pas na, mi slu ba’o;  legs par byas pas na, ji skad smras ba de bzhin byed pa’o;  rjes su sbyor ba med pas na, legs par byas pa’o;  ’khrul pa med pas na, rjes su sbyor ba med pa’o;  legs par gnas pas na, ’khrul pa med pa’o;  phyir mi zlogs pas na, legs par gnas pa’o;  sems can la lta bas na, phyir mi zlogs pa’o;  snying rje chen po’i rtsa ba yin pas na, sems can la lta ba’o;  yongs su mi skyo bas na, snying rje chen po’i rtsa ba’o;  sems can yongs su smin par bya ba’i cho ga shes pas na, yongs su mi skyo ba’o;  bdag la bde ba med pas na, sems can yongs su smin par bya ba’i cho ga shes pa’o;  lan mi re bas na, bdag la bde ba med pa’o;  zang zing med pas na, lan re ba med pa’o;  chos la rton par gyur pas na, zang zing med pa’o;  sems can mthu chung ba rnams la lta bas na, chos la rton par gyur pa’o;  dpung gnyen du gyur pas na, sems can mthu chung ngu la lta ba’o;  skyabs su gyur pas na, dpung gnyen du gyur pa’o;  mgon du gyur pas na, skyabs su gyur pa’o; nyon mi mongs pas na, mgon du gyur pa’o;  shin tu brtags pas na, nyon mi mongs pa’o;  brgal ba med pas na, shin tu brtags pa’o;  bsam pa dge bas na, brgal ba med pa’o;  ci yang med pas na, bsam pa dge ba’o;  shin tu yongs su dag pas na, ci yang med pa’o;  shin tu dkar bas na, shin tu yongs su dag pa’o;  nang dri ma med pas na, shin tu dkar ba’o;  phyi rol dag pas na, nang dri ma med pa’o;  rnam pa thams cad yongs su dag pas na, phyi rol dag pa’o. 
sa khalu punar āśayo ’kṛtrimo ’kṛtakatvāt;  akṛtako niḥśāṭhyatvāt;  niḥśāṭhyaḥ suviditatvāt;  suvidito nirmāyatvāt;  nirmāyaḥ śuddhatvāt;  śuddha ṛjukatvāt;  ṛjuko ’kuṭilatvāt;  akuṭilaḥ spaṣṭatvāt;  spaṣṭo ’viṣamatvāt;  aviṣamaḥ sāratvāt;  sāro ’bhedyatvāt;  abhedyo dṛḍhatvāt; dṛḍho ’calitatvāt;  acalito ’niśritatvāt;  aniśrito ’tanmayatvāt;  atanmayo viśiṣṭatvāt;  viśiṣṭo ’ninditatvāt;  aninditaḥ sukṛtakarmakāritayā;  sukṛtakarmakāry aprakṣveditatvāt;  aprakṣvedito ’kaukṛtyatvāt;  akaukṛtyo ’tāpatvāt;  atāpaḥ satyabhūtatvāt;  satyabhūto ’viṣaṃvādakatvāt;  aviṣaṃvādako yathāvāditathākāritvāt;  yathāvāditathākārī sukṛtatvāt;  sukṛto ’nanuyogatvāt;  ananuyogo ’skhalitatvāt;  askhalitaḥ susthitatvāt;  susthito ’vinivartanīyatvāt;  avinivartanīyaḥ sattvāvekṣatvāt;  sattvāvekṣo mahākaruṇāmūlatvāt;  mahākaruṇāmūlo ’parikheditatvāt;  aparikheditaḥ sattvaparipācanavidhijñatvāt;  sattvaparipācanavidhijño ’nātmasukhatvāt;  anātmasukho niṣpratikāratvāt;  niṣpratikāro nirāmiṣatvāt;  nirāmiṣo dharmapratiśaraṇabhūtatvāt;  dharmapratiśaraṇabhūto durbalasattvāvekṣatvāt;  durbalasattvāvekṣas trāṇabhūtatvāt;  trāṇabhūtaḥ śaraṇabhūtatvāt;  śaraṇabhūtaḥ parāyaṇbhūtatvāt; parāyaṇabhūto ’kliṣṭatvāt;  akliṣṭaḥ suparīkṣitatvāt;  suparīkṣito ’nākṣiptatvāt;  anākṣiptaḥ kuśalāśayatvāt;  kuśalāśayo niṣkiṃcanatvāt;  niṣkiṃcanaḥ supariśuddhatvāt;  supariśuddhaḥ suśuklatvāt;  suśuklo ’dhyātmavimalatvāt;  adhyātmavimalo bāhyaśuddhatvāt;  bāhyaśuddhaḥ sarvākārapariśuddhatvāt. 
[The imperishability of intention is characterized by ten properties (lakṣaṇa), 1. the property of purity (viśuddhalakṣaṇa):] That intention, then, is not artificial since it is not made up [so as to hope for retribution, having a motive, it is not done for the sake of anything else. Having no motive (ahetuka), it is the cause of imperishability in great awakening (mahābodhyakṣayatāhetu), and thus, having that essence, it should be known as imperishable];  not made up since it is without hypocrisy [having no view to others with the intention of cheating or deceiving them];  without hypocrisy since it is right understanding [hypocrisy and pretence arise from perverted viewpoints];  right understanding since it is without pretence;  without pretence since it is pure [having subdued the habits (vāsanā) of hypocrisy and pretence].  [2. Property of penetration (praveśalakṣaṇa):] It is pure since it is straight;  straight since it is not crooked;  not crooked since it is clear [in meaning which is to be taught];  clear since it is not uneven;  not uneven since it is firm;  [3. Property of not turning back (avivartyalakṣaṇa):] It is firm since it is not broken [by anger when hurt];  not broken because it is stable [in practising the good of others]; stable since it is unwavering [in promise];  unwavering since it is not dependent [on material things, or even the impermanence in the five parts of vices in the personality (kleśaskandha) ];  not dependent since it is not attached to that;  [4. Property of expectation (spṛhālakṣaṇa):] It is not attached [to material things, seeking joy transcending the world] since it is totally different;  totally different since it is irreproachable;  irreproachable since it is doing good actions;  doing good actions since it is not blamed in secrecy [as inconsistent, entering both the way to extinction and the worldly way (saṃsāranirvāṇamārgapratipanna), sometimes practising good (kuśalacarita) and sometimes practising bad (akuśalacarita) ];  not blamed in secrecy because it is free from remorse;  [5. Property of unpervertedness (aviparītalakṣaṇa):] It is free from remorse since it is without distress;  without distress since it is true,  true since it is not breaking one’s word;  not breaking one’s word since it is doing what has been promised;  doing what has been promised since it is well done;  well done since it is without reprehension [in not inducing remorse in another by saying his action is bad];  [6. Property of not forgetting (amuṣitasmṛtilakṣaṇa):] It is without reprehension since it is unerring;  unerring since it is steady;  steady since it is not falling back [from the incomparable awakening];  not falling back since it has regard for living beings [in making the good of others more important than one’s own];  [7. Property of purity of cause (hetuviśuddhilakṣaṇa):] It is regard for living beings since it is rooted in great compassionṭ Tg ci 45b7-46a1 ::: rgyu rnam par dag pa’i mtshan ñid kyaṅ rnam pa drug ste, sñiṅ rje chen po’i rtsa ba daṅ, sbyor ba mi gtoṅ ba daṅ, sbyor ba sgrub pa daṅ, gźan la phan pa’i rgyu ma yin pa’i bde ba mi dgos pa daṅ, gźan la phan pa’i rgyus bde ba ñid du gyur pa daṅ, sems can gyi don byed pas bde ba’i don du gyur pa’o.æææ46a1-3de la sñiṅ rje chen po’i rtsa ba yin pas na, sems can la lta ba’o źes bya bas sñiṅ rje chen po’i rtsa ba bstan te, byaṅ chub sems dpa’i bsam pa rnam par dag pa ste, sñiṅ rje chen po’i rtsa ba daṅ rgyur gyur pa’i phyir sems can gyi don bya ba la lta ba’o. de la rnam pa gsum gyi phyir sñiṅ rje chen po źes bya ste, rgyu che ba ni bsod nams daṅ ye śes kyi tshogs dpag tu med pa bsags pa las byuṅ ba’i phyir ro; dmigs pa chen po ni stoṅ gsum gyi stoṅ chen po’i sems can thams cad la dmigs pa’i phyir ro; rgyud chen po ni sñiṅ rje chen po de ñan thos daṅ raṅ saṅs rgyas kyi sems kyi rgyud la mi ’byuṅ gi, de bźin gśegs pa daṅ byaṅ chub sems dpa’ rnams kyi rgyud la ’byuṅ ba’i phyir ro.  rooted in great compassion since it is indefatigable;  indefatigable since it is the knowledge of the way to bring beings to maturity;  knowing the way to bring beings to maturity since it is not seeking self-centered pleasure;  not seeking self-centered pleasure since it is not hoping for recompense;  not hoping for recompense since it is unattached to material things;  [8. Property of purity of object (ārambaṇaviśuddhilakṣaṇa):] It is unattached to material things since it is confidence in religion;  confidence in religion since it is regard for weak living beings;  regard for weak living beings since it is a protection;  protection since it is a refuge;  a refuge since it is the principal aim; and the principal aim since it is without vices;  [9. Property of purity of mental effort (manasikāraviśuddhilakṣaṇa):] It is without vices since it has well understood [that which things are (dharmāṇāṃ tattvam) ];  having well understood since it is beyond abuse;  beyond abuse since it is good intention;  good intention since it is not anything in particular;  not anything in particuar since it is completely pure;  [10. Property of purity of viewpoint (dṛṣṭiviśuddhilakṣaṇa):] It is completely pure since it is very white;  very white because of inner stainlessness [in being without the stain which is the error of imagining distinguishing marks (nimittavikalpa) of thought (citta) ];  inner stainlessness because of outer purity, [he does not give up existence (saṃsāra) – since understanding outer moments of existence as empty (śūnya), outer moments of existence are pure];  outer purity because of complete purity in all aspects. 
bsam pa mi zad pa de yang mtshan nyid rnam par bcus bstan te, rnam par dag pa’i mtshan nyid dang, ’jug pa’i mtshan nyid dang, mi ldog pa’i mtshan nyid dang, re ba’i mtshan nyid dang, phyin ci ma log pa’i mtshan nyid dang, brjed mi ngas pa’i (Q 53b) mtshan nyid dang, rgyu’i mtshan nyid dang, dmigs pa’i rnam par dag pa’i mtshan nyid dang, yid la byed pa rnam par dag pa’i mtshan nyid dang, lta ba rnam par dag pa’i mtshan nyid do.
de la rnam par dag pa’i mtshan nyid kyang rnam pa lngas bstan te, phan btags pa la mi re ba dang, gzhan du mi lta ba dang, ma rmongs pa dang, bdag dang gzhan gyi khyad mi sgrun pa dang, bag chags ’joms pa’o.
44a2-4: de la bsam pa de yang ma byas pas na, bcos ma ma yin no zhes bya bas phan btags pa la mi re ba bstan te, de la phan btags shing sbyin pa byin na slar yang bdag la phan ’dogs par byed do zhes, de’i phyir sbyin pa byed pa ni byas pa zhes bya ste. de lta bu’i bsam pas gzhan gyi bya ba mi byed pas ma byas pa’o, de’i phyir na bcos ma ma yin zhes bya ste, rgyu med ces bya ba’i don to. de ltar yongs su dag cing rgyu med pa de ni byang chub chen por zad mi shes pa’i rgyu dang rang bzhin yin pas mi zad par rig par bya’o. 
g.yo med pas na, byas pa ma yin no zhes bya bas gzhan du mi lta ba bstan te, g.yo ni sems can rnams la brid cing slu bar sems pa’o. de lta bu’i bsam pa med pas na byas pa ma yin pa zhes bya’o.  rab tu rtogs pas na, g.yo med pa’o zhes bya bas ma rmongs pa bstan te, g.yo dang sgyu la sogs pa ni phyin ci log gi lta ba las byung gi yang dag pa’i don phyin ci ma log par rtogs pa la g.yo sgyu mi srid pa’i phyir ro.  sgyu med pas na, rab tu rtogs pa’o zhes bya bas bdag dang gzhan gyi khyad mi sgrun pa bstan te, gzhan du smra zhing gzhan du sems pa ni sgyu ste, de ’dra ba’i bsam pa med pas na rab tu rtogs pa zhes bya’o.  dag pas na, sgyu med pa’o zhes bya bas bag chags ’joms pa bstan te, g.yo dang sgyu’i (Q 54a) bag chags dag pas na sgyu dang bsam pa med do.
44a6-7:’jug pa’i mtshan nyid kyang rnam pa lnga ste, byas nas ’byung zhing ’jug pa dang, ma byas kyang ’jug pa dang, dus su ’jug pa dang, mi skyo bar ’jug pa dang, rab tu ’jug pa’o. 
de la drang bas na, dag pa’o zhes bya bas byas nas ’byung zhing ’jug pa bstan te, sems la g.yo sgyu med pa ni drang ba zhes bya ste, de bas na dag pa’o.  gya gyu med pas na, drang ba’o zhes bya bas ma byas kyang ’jug pa bstan te, gya gyu ni tshig rnams rlung bskur zhing kha sgyur bar byed pa ste, de lta bu med pas na drang ba’o.  gsal bas na, gya gyu med pa’o zhes bya bas dus su ’jug pa bstan te, brjod par bya ba’i don gsal bar ston pas gya gyu med pa’o.  mi mnyam pa med pas na, gsal ba’o zhes bya bas mi skyo bar ’jug pa bstan te, mi mnyam pa ni snga phyi mi mthun zhing ’gal ba la bya ste, de med pas na gsal ba’o.  sra bas na mi mnyam pa med pa’o zhes bya bas rab tu ’jug pa bstan te, sra ba ni brtan zhing snying por gyur pa la bya ste, mi mthun pa dang ’gal ba’i rkyen mi ’byung zhes bya ba’i don to.  mi ldog pa’i mtshan nyid kyang rnam pa bzhi ste, gnod pa byas kyang ’jug pa dang, sbyor ba mi gtong ba dang, zang zing gis mi ’khol ba dang, des bde ba nyid du ma gyur pa’o.
44b3-4: de la mi phyed pas na, sra ba’o zhes bya bas gnod pa byas kyang ’jug pa bstan te, phyed pa ni gzhan gyis gnod pa byas na zhe sdang gis phyir gnod par bya bar bsams pa ste, de med pas na sra ba’o. 
mkhrang bas na, mi phyed pa’o; mi g.yo bas na, mkhrang ba’o zhes bya bas sbyor ba mi gtong ba bstan te, sems can gyi don bya ba las gzhan du mi ’gyur bas na mkhrang ba zhes bya ste, de bas na mi phyed pa’o; ji ltar khas blangs pa las ’gyur ba med pa ni mi g.yo ba zhes bya ste, de bas na mkhrang ba’o.  mi gnas pas na, mi g.yo ba’o zhes bya bas zang zing gis mi ’khol ba bstan te, rnyed pa dang bkur sti la sogs pa’i zang zing la mi bsten pas mi gnas pa ste, zang zing la ma chags zhes bya ba’i don to; rnam par gzhan du na nyon mongs pa’i phung po lnga la mi rten pas mi rtag par mi ’gyur zhes bya ba’i don to.
Following the Tibetan interpretation. Alternatively "not consisting of that". tad, "that", refers to the skandhas and ānimiṣa according to ṭ. fol. 44b6-7: de la ma chags pas na mi gnas pa’o zhes bya bas des bde ba nyid du mi ’gyur ba bstan te, de la zhes bya ba ni phung po lnga dang zang zing de dag la ma chags pa’i phyir mi gnas pa’o zhes bya ba’i don to. Cf. Kpv. p. 1986-9, Kosha p. 2742, Bbh. p. 5415 on (a)tanmaya. 
re ba’i mtshan nyid kyang rnam pa lnga ste, de khyad zhugs pa’i bde ba thob pa dang, kha na ma tho ba med pa dang, tshul bzhin yid la byed pa’i bsam pa mngon par ’du byed pa dang, rtag pa dang, yang dag pa’i bden pa’o.  de la bye brag tu ’phags pas na, de la ma chags pa’o zhes bya bas khyad zhugs pa’i bde ba thob pa bstan te, bye brag tu ’phags pa ni ’jig rten las ’das pa’i bde ba thob pa la bya ste, ji ltar ’jig rten las ’das pa’i bde ba thob pa’i phyir ’jig rten gyi zang zing la ma chags pa’o.  ma smad pas na, bye brag tu ’phags pa’o zhes bya bas kha na ma tho ba med pa bstan te, kha na ba tho ba’i chos ni smad pa’o, sdig pa kha na ma tho ba’i chos ma byas pas bye brag tu ’phags te, ’jig rten las ’das pa’i bde ba thob bo.  legs par byas pa’i las kyi phyir, ma smad pa’o zhes bya bas tshul bzhin yid la byed pa’i bsam pa mngon par ’du byed pa bstan te, lus dang, ngag dang, yid gsum gyi sgo nas mi dge ba’i las ma byas pa’i phyir ma smad pa’o.  ma bshungs pas na, legs par byas pa’i las so zhes pas rtag pa bstan te, ’khor ba dang mya ngan las ’das pa’i lam la ’jug pa’am, ched ’ga’ dge ba spyod pa ched ’ga’ mi dge ba spyod pa ni bshungs pa zhes bya ste, de ltar bshungs pa’i las mi byed pas na legs par byed pa zhes bya’o. prakṣvedita is somewhat unclear, as notes Edg. Usually it means, also noted by Edg., to "shout"; this does not, however, seem to be the meaning here, at least not according to ṭ. Besides "sound", "noise", etc., MMW notes the meanings "curved", "crooked", "bent", "wicked", "deprived"; and bshung ba means according to Chos kyi grags pa (bshung ba/ dma’ ’bebs smad pa la’ang gshung zhes pa’ang) "despised as degenerated" or "rebuked" from gshung ba (Jäschke: "to blame in whisper"). The last mentioned connects to the meanings of kṣviḍ- as "murmur", "growl". Does it have a connotation of "grumbling"?  ’gyod pa med pas na, ma bshungs pa’o zhes bya bas yang dag pa’i bden pa bstan te, ’gyod pa de mi dge ba byas nas phyis sems la gdung ba skyes pa ste, de lta bu med pas na ma bshungs pa ste, rtag tu dge ba la gnas shes bya bar ’dod do.  phyin ci ma log pa’i mtshan nyid kyang rnam pa lnga ste, phyin ci ma log pa nyid dang, lung gi ’byung ba dang, dam bcas pa las ’byung ba dang, dge ba dang, rigs pa dang ldan pa’o.  gdung ba med pas na ’gyod pa med pa’o zhes bya bas phyin ci ma log pa nyid bstan te, gdung ba rtag tu sems la mi bde ba ’byung ste, de med pas na ’gyod pa med pa’o.  bden par gyur pas na, mi gdung ba’o; slu ba med pas na, bden par gyur pa’o zhes bya bas lung gi ’byung ba bstan te, byas pa don grub bo zhes sngar smras la, phyis ma byas na byas pa don med par gyur to zhes gdung ba skye’i, sngar byas pa de bzhin du phyis kyang ’grub par ’gyur te, bden pas na mi gdung ba yin la, sngar bsgrubs pa de bzhin du phyis kyang ’grub ste, phyis slu ba med pas na bden par gyur pa’o ji skad smras pa de bzhin du byed pas na mi slu ba’o zhes bya bas dam bcas pa las ’byung ba bstan te, ji skad khas blangs shing dam bcas pa de bzhin du phyis sgrub cing byed pas mi slu ba’o.  legs par byas pas na, ji skad smras pa de bzhin byed pa’o zhes bya bas dge ba bstan te, rtag tu dge ba ’ba’ zhig byas pas ji skad sngar khas blangs pa de bzhin du phyis kyang ’grub par ’gyur ro.  rjes su sbyar ba med pas, legs par byas pa’o zhes bya bas rig pa dang ldan pa bstan te, khyod kyis ’di ltar du byas pa nyes so zhes ’gyod ’debs la rjes su sbyor ba zhes bya ste, de lta bu med na legs par byas pa’o.  brjed mi ngas pa’i mtshan nyid kyang rnam pa bzhi ste, brjed mi ngas pa nyid dang, bag yod pa dang, dub pa med pa dang, bdag pas gzhan gyi don lhur byed pa’o.
45b3-4: de la ’khrul pa med pas na, rjes su sbyor ba med pa’o zhes bya bas brjed pa mi ngas pa nyid bstan te, ’khrul pa ni sdig pa mi dge ba’i chos spyod cing dge ba’i chos mi spyod pa’o; de lta bu med pa ni rjes su sbyor ba med pa ste, nyes so zhes ’gyod ’debs pa med do zhes bya ba’i don to. 
legs par gnas pas na, ’khrul pa med pa’o zhes bya bas bag yod pa bstan te, mi dge ba’i chos la bag byas pa’am, dge ba’i chos spyad pa las ’gyur ba med pas na ’khrul pa med pa’o.  phyir mi zlogs pas na, legs par gnas pa’o zhes bya bas dub pa med pa bstan te, sus kyang bla na med pa’i byang chub las mi zlogs shing bdag nyid kyang ldog pa med pas na legs par gnas pa ste, ’gyur ba med par gnas zhes bya ba’i don to.  sems can la lta bas na, phyir mi zlogs pa’o zhes bya bas bdag pas gzhan gyi don lhur byed pa bstan te, sems can gyi don bya bar sems shing lta bas na bla na med pa’i byang chub las phyir mi zlogs pa’o.  rgyu rnam par dag pa’i mtshan nyid kyang rnam pa drug ste, snying rje chen po’i rtsa ba dang, sbyor ba mi gtong ba dang, sbyor ba sgrub pa dang, gzhan la phan pa’i rgyu ma yin pa’i bde ba mi dgos pa dang, gzhan la phan pa’i rgyus bde ba nyid du gyur pa dang, sems can gyi don byed pas bde ba’i don du gyur pa’o.
46a1-3: de la snying rje chen po’i rtsa ba yin pas na, sems can la lta ba’o zhes bya bas snying rje chen po’i rtsa ba bstan te, byang chub sems dpa’i bsam pa rnam par dag pa ste, snying rje chen po’i rtsa ba dang rgyur gyur pa’i phyir sems can gyi don bya ba la lta ba’o. de la rnam pa gsum gyi phyir snying rje chen po zhes bya ste, rgyu che ba ni bsod nams dang ye shes kyi tshogs dpag tu med pa bsags pa las byung ba’i phyir ro; dmigs pa chen po ni stong gsum gyi stong chen po’i sems can thams cad la dmigs pa’i phyir ro; rgyud chen po ni snying rje chen po de nyan thos dang rang sangs rgyas kyi sems kyi rgyud la mi ’byung gi, de bzhin gshegs pa dang byang chub sems dpa’ rnams kyi rgyud la ’byung ba’i phyir ro. 
yongs su mi skyo bas na, snying rje chen po’i rtsa ba’o zhes bya bas sbyor ba mi gtong ba bstan te, ’khor ba dang sems can gyi don bya ba la skyo ba med pas na snying rje chen po’i rtsa bar gyur pa zhes bya’o.  sems can yongs su smin par bya ba’i cho ga shes pas na, yongs su mi skyo ba’o zhes bya bas sbyor ba sgrub pa bstan te, sems can yongs su smin pa dang thar par bya ba’i thabs shes pas na cho ga shes pa ste, de bas na sems can gyi don la mi skyo ba’o.  bdag la bde ba med pas na, sems can yongs su smin par bya ba’i cho ga shes pa’o zhes bya bas gzhan la phan pa’i rgyu ma yin pa’i bde ba mi dgos pa bstan te, sems can gyi don gyi phyir bdag nyid kyi lus dang srog la yang mi lta ba’o.  lan mi re bas na, bdag la bde ba med pa’o zhes bya bas gzhan la phan pa’i rgyus bde ba nyid du gyur pa bstan te, phan btags pa’i lan la re ba med pas na bdag gi bde ba med pa ste, lus dang srog la mi lta ba’o.  zang zing med pas na, lan re ba med pa’o zhes bya bas sems can gyi don byed pas bde ba’i don du gyur pa bstan te, khe dang bkur sti’i zang zing la ma chags pas na phan btags pa’i lan re ba med pas na bde ba med pa ste, lus dang srog la mi lta ba’o.  dmigs pa rnam par dag pa’i mtshan nyid kyang rnam pa lnga ste, chos la so sor rton pa’i shes pa dang, nyan thos dang rang sangs rgyas dang thun mong ma yin pa dang, sdug bsngal las rnam par thar pa’i gnas su gyur pa dang, de’i gzhi gnyen po’i gnas su gyur pa dang, mu stegs can dang thun mong ma yin pa’o.
46b1-2: de la chos la rton par gyur pas na, zang zing med pa’o zhes bya bas chos la so sor rton pa’i shes pa bstan te, chos don du gnyer gyi rnyed pa dang bkur sti don du mi gnyer bas na zang zing med pa’o
sems can mthu chung ba rnams la lta bas na, chos la rton par gyur pa’o zhes bya bas nyan thos dang rang sangs rgyas dang thun mong ma yin pa bstan te, ’khor ba’i sems can sdug bsngal ba rnams kyi don bya bar lta zhing sems pas na chos la rton par gyur pa’o.  dpung gnyen du gyur pas na, sems can mthu chung ngu la lta ba’o zhes bya bas sdug bsngal las rnam par thar pa’i gnas su gyur pa bstan te, ’khor ba’i sdug bsngal las sems can thar par byed pa’i gnas su gyur pas na mthu chung ngu la lta ba zhes bya’o.  skyabs su gyur pas na, dpung gnyen du gyur pa’o zhes bya bas de’i gnyen po’i gnas su gyur pa bstan te, ’khor ba’i sdug bsngal las thar par byed pa’i gnyen po zhi gnas dang lhag mthong la bkod cing bstan pa ni skyabs su gyur pa zhes bya ste, de gnyis ston par byed pas na dpung gnyen du gyur pa’o zhes bya’o.  mgon du gyur pas na, skyabs su gyur pa’o; snyon mi rmongs pas na, mgon du gyur pa’o; zhes bya bas mu stegs can dang thun mong ma yin pa bstan te, khams gsum thams cad las sems can thar par byed pa’i mgon du gyur pas na skyabs su gyur pa zhes bya’o; bu smad la sogs pa la chags shing byams pas mgon byed pas ni snyon rmongs pa’i mgon du gyur pa yin gyi, de las bzlog pa ni bsam pa rnam par dag pa’i mgon du gyur pa’o.  yid la byed pa rnam par dag pa’i mtshan nyid kyang rnam pa lnga ste, de kho na nyid shin tu rtogs pa dang, so so rang gis rig pa dang, rang bzhin gyis rnam par dag pa dang, nyon mongs pa thams cad rnam par dag pa dang, kun nas dkris pa dang bag la nyal spangs pas shin tu rnam par dag pa’o.
46b7-47a1: de la shin tu brtags pas na, snyon mi rmongs pa’o zhes bya bas de kho na nyid shin tu rtogs pa bstan te, chos rnams kyi de kho na nyid shin tu rtogs pas na ’dod chags la sogs pas nyon mi mongs zhes bya ba’i don to. 
brgal ba med pas na, shin tu rtogs pa’o zhes bya bas so so rang gis rig pa bstan te, brgal ba ni mtshang ’bru zhing skyon gdags pa la bya’o; shin tu brtags pa la de lta bu mi ’byung zhing mi srid pa’i phyir ro.  bsam pa dge bas na, de brgal ba med pa’o zhes bya bas rang bzhin gyis rnam par dag pa bstan te, rang bzhin gyis sems rnam par dag pa ste, skyon med pas na brgal ba med pa zhes bya’o.  ci yang med pas na, bsam pa dge ba’o zhes bya bas nyon mongs pa thams cad rnam par dag pa bstan te, ci yang ces bya ba ni nyon mongs pa la bya la, de med pas na bsam pa dge ba zhes bya’o.  shin tu yongs su dag pas na, ci yang med pa’o zhes bya bas kun nas dkris pa dang bag la nyal spangs pas shin tu rnam par dag pa bstan te, sems la nyon mongs pa kun nas dkris pa dang bag la nyal spangs te, rnam par dag pas na ci yang med pa zhes bya’o.  lta ba rnam par dag pa’i mtshan nyid kyang rnam pa bzhi ste, bdag med pa gnyis shin tu rtogs pa dang, mtshan ma med pa la gnas pa dang, ’khor ba mi gtong ba dang, de gnyis ka’i nye ba’i nyon mongs pa’o.
47a5: de la shin tu dkar bas na, shin tu yongs su dag pa’o zhes bya bas bdag med pa gnyis shin tu rtogs pa bstan te, gang zag dang chos la bdag med par rtogs pas nyon mongs pa dang shes bya’i sgrib pa shin tu spangs te, shin tu dkar bas na shin tu yongs su dag pa zhes bya’o. 
nang dri ma med pas na, shin tu dkar ba’o zhes bya bas mtshan ma med pa la gnas pa bstan te, sems la mtshan mar rtog pa’i skyon gyis dri ma med pas na shin tu dkar ba zhes bya’o.  phyi rol dag pas na, nang dri ma med pa’o zhes bya bas ’khor ba mi gtong ba bstan te, phyi’i chos rnams stong pa nyid du rtogs pas na phyi’i chos dag pa ste, de’i phyir nang dag pa zhes bya’o.  rnam pa thams cad yongs su dag pas, phyi rol dag pa ste zhes bya bas gnyi ga’i nye ba’i nyon mongs pa bstan te, phyi nang gi nyon mongs pa’i mtshan ma thams cad rnam par dag pas na phyi rol dag pa zhes bya’o. 
btsun pa sha ra dva ti’i bu, byang chub sems dpa’ rnams kyi bsam pa de ni ser sna spang ba’i phyir blta ste, sems can ser sna can yongs su smin par byed pas bsam pa mi zad par blta’o; 
ayam, bhadanta śāradvatīputra, bodhisattvānām āśayo mātsaryaprahāṇāya draṣṭavyaḥ, āśayo ’kṣayo draṣṭavyo mātsaryasattvaparipācanayā; 
That intention of the bodhisattvas, reverend Śāradvatīputra, should be seen as [pure] for the sake of getting rid of envy [in one’s own continuity of thoughts (cittasaṃtana) ], but intention should be seen as imperishable through maturing envious beings [in having endless numbers of envious living beings as the object (anantamātsaryasattvālambanatvāt) ]; 
btsun pa sha ra dva ti’i bu zhes bya ba la sogs pas yang bsam pa mi zad pa rnam grangs gzhan gyis ston te: byang chub sems dpa’ rnams kyi bsam pa de ni ser sna spang ba’i phyir blta ste zhes bya ba ni bdag gi sems kyi rgyud la ser sna yod pa spang bar sems pa’i phyir bsam pa rnam par dag par lta’o.
sems can ser sna can yongs su smin par bya bar sems pa’i phyir bsam pa mi zad pa zhes bya ste, sems can ser sna can mtha’ yas pa la dmigs pa’i phyir ro.
’chal pa’i tshul khrims la sogs pa lhag ma rnams la yang de bzhin du sbyar ro, ’chal pa’i shes rab ni mu stegs la sogs pa’i lta ba log par rtog pa la bya’o. 
bsam pa ni ’chal pa’i tshul khrims kyi dri ma spang ba’i phyir blta ste, sems can tshul khrims ’chal pa yongs su smin par byed pas bsam pa mi zad par blta’o; 
āśayo duḥśīlamalaprahāṇāya draṣṭavyaḥ, āśayo ’kṣayo draṣṭavyo duḥśīlasattvaparipācanayā; 
That intention should be seen as for the sake of getting rid of the stain of bad morality, but intention should be seen as imperishable through maturing beings of bad morality; 
 
bsam pa ni gnod sems dang, tha ba dang, nyes pa spang ba’i phyir blta ste, nyes par sems pa’i sems can yongs su smin par byed pas bsam pa mi zad par blta’o; 
āśayo vyāpādakhiladoṣaprahāṇāya draṣṭavyaḥ, āśayo ’kṣayo draṣṭavyo duṣṭacittasattvaparipācanayā; 
That intention should be seen as for the sake of getting rid of ill-will, harshness and hatred, but intention should be seen as imperishable through maturing beings with hatred in their thoughts; 
 
bsam pa ni le lo spang ba’i phyir blta ste, sems can le lo can yongs su smin par byed pas bsam pa mi zad par blta’o; 
āśayo kausīdyaprahāṇāya draṣṭavyaḥ, āśayo ’kṣayo draṣṭavyo kusīdasattvaparipācanayā; 
That intention should be seen as for the sake of getting rid of sloth, but intention should be seen as imperishable through maturing slothful beings; 
 
bsam pa ni sems rnam par g.yeng ba gtong ba’i phyir blta ste, sems can sems rnam par g.yeng ba yongs su smin par byed pas bsam pa mi zad par blta’o; 
āśayo vikṣiptacittaprahāṇāya draṣṭavyaḥ, āśayo ’kṣayo draṣṭavyo vikṣiptacittasattvaparipācanayā; 
That intention should be seen as for the sake of getting rid of lack of concentration, but intention should be seen as imperishable through maturing unconcentrated beings; 
 
bsam pa ni ’chal pa’i shes rab spang ba’i phyir blta ste, sems can shes rab ’chal pa yongs su smin par byed pas bsam pa mi zad par blta’o; 
āśayo duṣprajñāprahāṇāya draṣṭavyaḥ, āśayo ’kṣayo draṣṭavyo duṣprajñāsattvaparipācanayā; 
That intention should be seen as for the sake of getting rid of bad insight, but intention should be seen as imperishable through maturing beings of bad insight; 
 
btsun pa sha ra dva ti’i bu, de ltar na bsam pa ni sems can thams cad kyi mi dge ba’i chos thams cad spang ba’i phyir blta ste; sems can thams cad dge ba’i chos la sbyor du ’dzud pas bsam pa mi zad par blta’o. 
evaṃ, bhadanta śāradvatīputrāśayaḥ sarvasattvānām sarvākuśaladharmaprahāṇāya draṣṭavyaḥ, āśayo ’kṣayo draṣṭavyaḥ sarvasattvānāṃ kuśaladharmaprayogāvatāraṇatayā; 
Thus, reverend Śāradvatīputra, [to teach purity of intention (āśayaśuddhi) as contrasted with imperishability of intention (āśayākṣayatā) in short, it is said] that intention should be seen as for the sake of getting rid of all bad moments of existence of all living beings, but it should be seen as imperishable through bringing all beings to strive for the good; 
btsun pa sha ra dva ti’i bu, de ltar na zhes bya ba la sogs pas bsam pa rnam par dag pa dang bsam pa mi zad pa mdor bsdus nas ston te, sems can thams cad kyi sems kyi rgyud la ’dod chags la sogs pa mi dge ba’i chos yod pa thams cad spang bar sems pas na bsam pa rnam par dag par lta la, sems can thams cad dad pa la sogs pa’i dge ba’i chos la gzhag par sems pas na bsam pa mi zad pa zhes bya’o. 
btsun pa sha ra dva ti’i bu, ’di ni byang chub sems dpa’ rnams kyi bsam pa mi zad pa zhes bya’o. 
ayam ucyate, bhadanta śāradvatīputra, bodhisattvānām akṣaya āśayaḥ; 
This, reverend Śāradvatīputra, is called the bodhisattvas’ imperishable intention. 
bsam pa mi zad pa bshad zin to. 
Go to Wiki Documentation
Enhet: Det humanistiske fakultet   Utviklet av: IT-seksjonen ved HF
Login