You are here: BP HOME > TLB > Akṣayamatinirdeśa > fulltext
Akṣayamatinirdeśa

Choose languages

Choose images, etc.

Choose languages
Choose display
  • Enable images
  • Enable footnotes
    • Show all footnotes
    • Minimize footnotes
DiacriticaDiacritica-helpSearch-help
ā ī ū
ñ
ś ź
š č ǰ γ    
Note on the transliteration:
The transliteration system of the BP/TLB is based on the Unicode/UTF-8 system. However, there may be difficulties with some of the letters – particularly on PC/Windows-based systems, but not so much on the Mac. We have chosen the most accepted older and traditional systems of transliteration against, e.g, Wylie for Tibetan, since with Unicode it is possible, in Sanskrit and Tibetan, etc., to represent one sound with one letter in almost all the cases (excepting Sanskrit and Tibetan aspirated letters, and Tibetan tsa, tsha, dza). We thus do not use the Wylie system which widely employs two letters for one sound (ng, ny, sh, zh etc.).
 
Important:
We ask you in particular to note the use of the ’ apostrophe and not the ' representing the avagrāha in Sanskrit, and most important the ’a-chuṅ in Tibetan. On the Mac the ’ is Alt-M.
 
If you cannot find the letters on your key-board, you may click on the link "Diacritica" to access it for your search.
Choose specific texts..
    Click to Expand/Collapse Option Complete text
Click to Expand/Collapse OptionTitle
Click to Expand/Collapse OptionI. Nidāna
Click to Expand/Collapse OptionII. Upodghāta
Click to Expand/Collapse OptionIII. Dharmamūla
Click to Expand/Collapse Option1st akṣaya: Cittotpāda
Click to Expand/Collapse OptionIV. Tatphala
Click to Expand/Collapse Option2nd akṣaya: Āshaya
Click to Expand/Collapse Option3rd akṣaya: Prayoga
Click to Expand/Collapse Option4th akṣaya: Adhyāshaya
Click to Expand/Collapse OptionV. Svaparārthakriyā
Click to Expand/Collapse Option5th akṣaya: Dāna
Click to Expand/Collapse Option6th akṣaya: Śīla
Click to Expand/Collapse Option7th akṣaya: Kṣānti
Click to Expand/Collapse Option8th akṣaya: Vīrya
Click to Expand/Collapse Option9th akṣaya: Dhyāna
Click to Expand/Collapse Option10th akṣaya: Prajnyā
Click to Expand/Collapse OptionVI. Kṛpā
Click to Expand/Collapse Option11th akṣaya: Maitrī
Click to Expand/Collapse Option12th akṣaya: Karuṇā
Click to Expand/Collapse Option13th akṣaya: Muditā
Click to Expand/Collapse Option14th akṣaya: Upekṣā
Click to Expand/Collapse OptionVII. Pariṣkāra
Click to Expand/Collapse Option15th aksaya: Divyacakṣuḥ
Click to Expand/Collapse Option16th aksaya: Divyashrotra
Click to Expand/Collapse Option17th akṣaya: Paracittajnyāna
Click to Expand/Collapse Option18th aksaya: Pūrvanivāsānusmṛti
Click to Expand/Collapse Option19th aksaya: Ṛddhividhijnyāna_abhijnyā
Click to Expand/Collapse OptionVIII. Paripākabala
Click to Expand/Collapse Option20th-23rd aksaya: Saṃgrahavastu
Click to Expand/Collapse OptionIX. Nirdeshabalaprāpti
Click to Expand/Collapse Option24th aksaya: Arthapratisaṃvid
Click to Expand/Collapse Option25th aksaya: Dharmapratisaṃvid
Click to Expand/Collapse Option26th aksaya: Niruktipratisaṃvid
Click to Expand/Collapse Option27th aksaya: Pratibhānapratisaṃvid
Click to Expand/Collapse OptionX. Tadupāyajnyāna
Click to Expand/Collapse Option28th akṣaya: Arthapratisaraṇa
Click to Expand/Collapse Option29th akṣaya: Jnyānapratisaraṇa
Click to Expand/Collapse Option30th akṣaya: Nītārthasūtrapratisaraṇa
Click to Expand/Collapse Option31th akṣaya: Dharmatāpratisaraṇa
Click to Expand/Collapse OptionXI. Saṃbhāramārga
Click to Expand/Collapse Option32nd akṣaya: Puṇyasaṃbhāra
Click to Expand/Collapse Option33rd akṣaya: Jnyānasaṃbhāra
Click to Expand/Collapse OptionXII. Prayogamārga
Click to Expand/Collapse Option34th akṣaya: Kāyasmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option35th akṣaya: Vedanāsmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option36th akṣaya: Cittasmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option37th akṣaya: Kāyasmṛtyupasthāna
Click to Expand/Collapse Option38th-41st akṣaya: Catuḥsamyakprahāṇa
Click to Expand/Collapse Option42nd-45th akṣaya: Caturṛddhipāda
Click to Expand/Collapse Option45th-50th akṣaya: Panyca_indriya
Click to Expand/Collapse Option51st-55th akṣaya: Panycabala
Click to Expand/Collapse OptionXIII. Darshanamārga
Click to Expand/Collapse Option56th-62nd akṣaya: Saptabodhyangga
Click to Expand/Collapse OptionXIV. Bhāvanāmārga
Click to Expand/Collapse Option63rd-70th akṣaya: Āryāṣṭānggamārga
Click to Expand/Collapse OptionXV. Tatprayoga
Click to Expand/Collapse Option71st akṣaya: Śamatha
Click to Expand/Collapse Option72nd akṣaya: Vipashyanā
Click to Expand/Collapse OptionXVI. Vyākaraṇaprāpti
Click to Expand/Collapse Option73rd akṣaya: Dhāraṇī
Click to Expand/Collapse Option74th akṣaya: Pratibhāna
Click to Expand/Collapse OptionXVII. Tatprāptivyavasthāpanā
Click to Expand/Collapse Option75th – 78th akṣaya: Dharmoddāna
Click to Expand/Collapse OptionXVIII. Pratyekabodhi
Click to Expand/Collapse Option79th akṣaya: Ekāyano Mārgaḥ
Click to Expand/Collapse OptionXIX. Dharmacakrapravartana
Click to Expand/Collapse Option80th akṣaya: Upāya
Click to Expand/Collapse OptionXX. Parindanā
 
14th aksaya: Upekṣā 
14th Imperishable: Equanimity. (p. 92) 
 
btsun pa sha ra dva ti’i bu, gzhan yang byang chub sems dpa’ rnams kyi btang snyoms kyang mi zad pa’o. 
punar aparaṃ, bhadanta śāradvatīputra, bodhisattvānām upekṣāpy akṣayā. 
Further, reverend Śāradvatīputra, the bodhisattvas’ equanimity is also imperishable. 
mnyam pa nyid la gnas par bstan pa’i phyir btsun pa sha ra dva ti’i bu gzhan yang zhes bya ba la sogs pa gsungs te, btang snyoms mi zad pa yang dga’ ba mi zad pa la sogs pa bshad pa’i tshul dang ’dra bar rig par bya’o – "To describe [the bodhisattva] who stays in sameness (samatāsthita) it is said ..." The same reason for imperishability is given in the preceding paragraphs, q. v. In the enumeration of the types of bodhisattvas before the treatment of friendliness (supra fol. 171b3) the bodhisattva in question is called "the one remaining the same (samasthita)".
de yang rnam pa gnyis kyi tshul du shes par bya ste, 1) bstan pa’i tshul dang, 2) bshad pa’i tshul lo, de la 1) bstan pa’i tshul ni de la byang chub sems dpa’ rnams kyi btang snyoms rnam pa gsum ste zhes bya ba nas brtsams te, dus dang dus ma yin pa la btang snyoms zhes bya ba yan chad kyis bstan to; 2) de man lhag ma thams cad kyis bshad pa’i tshul bstan to. 
de la byang chub sems dpa’ rnams kyi btang snyoms rnam pa gsum ste. rnam pa gsum gang zhe na? ’di lta ste: nyon mongs pa la btang snyoms pa dang; bdag dang gzhan srung ba’i phyir btang snyoms pa dang; dus dang dus ma yin pa la btang snyoms pa’o. 
tatra bodhisattvānām upekṣā trividhā. katamat traividhyam? tad yathā kleśa upekṣā, ātmaparārakṣaṇāyopekṣā, kālākāla upekṣā. 
The bodhisattvas’ equanimity is of three kinds. Which three kinds? 1) Equanimity with vices, 2) equanimity to protect oneself and others, and 3) equanimity with regard to the timely and the untimely. 
nyon mongs pa la btang snyoms pa ni chags par ’gyur ba dang khro bar ’gyur ba’i yul gnyi ga la mtshungs par lta ba’o; bdag dang gzhan bsrung ba’i btang snyoms ni bdag gi sems kyi rgyud ’khrug cing gdung bar mi ’gyur ba dang, gzhan gyi sems kyi rgyud ’khrug par mi ’gyur bar btang snyoms pa’o; dus dang dus ma yin pa la btang snyoms pa ni byang chub sems dpa’ dus dang snod du sbyar la, dus kha cig tu snod la la la chos mi bshad cing mi sgrub pa btang snyoms su ’dor ba’o. 
de la nyon mongs pa la btang snyoms pa gang zhe na? 
tatra katamā kleśa upekṣā? 
1) What then is equanimity with vices? 
nyon mongs pa la btang snyoms pa’i mtshan nyid gang yin pa rgya cher bstan pa’i phyir de la nyon mongs pa la btang snyoms pa gang zhe na zhes bya ba la sogs pa gsungs so. 
bsti stang du byas pas mtho bar mi sems pa dang, bsti stang du ma byas pas dma’ bar mi sems pa dang;  rnyed pa dag la rlom sems med pa dang, ma rnyed pa dag la yi chad pa med pa dang;  snyan pa dag la mngon par dga’ ba med pa dang, mi snyan pa dag la zhum pa med pa dang;  smad pas sro shi bar mi ’gyur ba dang,  bsngags pa la chos nyid rab tu gnas pa dang;  sdug bsngal dag la so sor rtog pa’i stobs dang, bde ba dag la mi rtag pa dang sdug bsngal bar rtog pa’i stobs dang;  rjes su chags pa ’dor ba dang, khong khro ba spong bas mdza’ ba dang mi mdza’ ba dag la sems mnyam pa dang;  tshul khrims dang ldan pa dang tshul khrims ’chal pa rnams la blo mnyam pa dang;  legs par byas pa dang nyes par byas pa rnams la yang gnyis su mi byed pa dang;  sdug pa dang mi sdug par mi lta ba dang;  legs par thos pa dang nyes par thos pa la mi mjed pa dang;  legs par smras pa dang nyes par smras pa la bag la nyal ba med pa dang;  ro myang ba’i nyes dmigs rnams la mtshungs par yongs su ’jal ba dang;  sems can thams cad la bsam pa mnyam pa dang;  lus dang srog la mi lta ba dang;  rab dang, ’bring dang, tha ma rnams la ’od zer mnyam pa dang;  bsngags pa dang bsngags pa ma yin pa rnams la sems mnyam pa dang;  bden pa dang mi bden pa rnams la rang gi sems yongs su dag pa ste. 
satkṛtasyānunnatacittatā, asatkṛtasyānavanatacittatā;  lābhe nirmāṇatā, alābhe ’nudvignatā;  yaśasy anabhinandanatā, ayaśasy aviṣādatā;  nindāyām,1   praśaṃsāyāṃ dharmatāpratiṣṭhitatā;  duḥkheṣu pratyavekṣaṇabalam, sukheṣv anityaduḥkhapratyavekṣaṇabalam;  anunayotsargeṇa pratighaprahāṇena mitrāmitreṣu samacittatā;  śīlavatsu duḥśīleṣu samabuddhitā;  sukṛteṣu duṣkṛteṣv advaidhīkāratā;  śubhāśubhādarśanatā;  suśrute duḥśrute ’dhivāsanatā;  subhāṣite durbhāṣite ’nanuśayatā;  āsvādādīnaveṣu tulyaparitulanatā;  sarvasattveṣu samāśayatā;  kāyajīvitānapekṣā;  adhimātramadhyamṛduṣu raśmisamatā;  praśaṃsiteṣv apraśaṃsiteṣu samacittatā;  satyeṣv asatyeṣu svacittapariśuddhiḥ. 
No haughty thoughts when respected, no depressed thoughts when not respected;  no conceitedness because of gain, no irritation at the lack of gain;  no pleasure in fame, no dejection because of its absence;  not getting disheartened when blamed,  being established in the true state of things when praised;  the power of reflecting on suffering, the power of discerning impermanence and suffering in pleasure;  the same thoughts towards friend and enemy by giving up likes and dislikes;  the same attitude towards the moral and the immoral;  not being dualistic concerning things done well or badly;  no regard for what is pleasant and unpleasant;  tolerance of what is both well and badly attended;  no predilection with regard to the well formulated and the badly formulated;  considering the miseries of enjoyment in a balanced way;  the same intention towards all beings;  no regard for body or life;  the same light on superior, average and inferior;  the same thoughts towards the famous and the obscure;  purity of thought confronted with both the true and the untrue. 
bsti stang du byas pas mthos par mi sems pa dang, bsti stang du ma byas pas dmas par mi sems pa ni nyon mongs pa ste, bsti stang du byas kyang mthos par mi sems pa la bsti stang du ma byas kyang dmas par mi sems pa ni nyon mongs pa la btang snyoms pa ste, lhag ma rnams la yang de bzhin du sbyar ro.          rnyed pa rlom sems med ces bya ba ni chos gos dang lhung bzed la sogs pa rnyed kyang rnyed do zhes rlom sems med pa’o; snyan pa ni bdag gi yon tan no, mi snyan pa ni skyon brjod pa’o; bsngags pa la chos nyid rab tu gnas shes bya ba la bsngags pa ni yon tan dngos su brjod pa’o, chos nyid rab tu gnas shes bya ba ni rang bzhin mi ’gyur bar ’dug ces bya’o; sdug bsngal dag la so sor rtog pa’i stobs shes bya ba ni sdug bsngal bar ’gyur ba’i dngos po rnams shes rab kyis dngos po med par rtogs pas de la ji mi snyam zhes bya ba’i don to, bde ba dag la mi rtag pa dang sdug bsngal bar rtog pa’i stobs zhes bya ba ni bde ba nyid du ’gyur zhing mi gnas te, mthar sdug bsngal du ’gyur bar rtog pa’i mthus bde ba la chags shing dregs pa med pa’o.      rjes su chags pa ’dor zhes bya ba la sogs pa la rjes su chags pa dang khong khro ba’i sems ni nyon mongs pa ste, de gnyis ni mdza’ ba dang mi mdza’ ba las ’byung na, de gnyi ga la ’dra bar sems mnyam pa ni nyon mongs pa la sems btang snyoms pa’o; blo mnyam pa zhes bya ba ni tshul khrims dang ldan pa dang tshul khrims ’chal pa gnyis la bstod pa dang smad pa’i bsam pa med pa dang, byams pa dang khong khro ba’i bsam pa med pa’o; gnyis su mi byed pa zhes bya ba ni legs par byas pa dang nyes par byas pa gnyis la ’dis ni phan btags dang, ’dis ni gnod par byas so zhes tha dad par mi sems pa’o.  sdug pa dang mi sdug par mi lta zhes bya ba ni chags par ’gyur ba’i yul dang chags par mi ’gyur ba’i yul gnyis la sdug pa dang mi sdug par mi lta ba zhes bya ba’i don to.    legs par thos pa dang nyes par thos pa zhes smos pa dang, legs par smras pa dang nyes par smras pa zhes smos pa gnyis la thos pa ni nyid nas brgyud de spyos shing bstod pa thos pa’o, smras pa ni mngon sum du spyos shing bstod pa’o, mi mjed pa dang bag la nyal ba med pa gnyis don gcig ste, de gnyi ga la yang ji snyam du ’dor ba’o; kha cig las bag la nyal med ces ’byung ste, de’i don kyang dga’ bar ’dzin pa dang, khon du ’dzin pa med ces bya ba’i tha tshig go.  ro myang ba’i nyes dmigs rnams la mtshungs par yongs su ’jal zhes bya ba ni ro myang ba’i bde ba dang, de dang bral ba’i tshe nyes dmigs mi dmigs mi bde ba gnyi ga la mtshungs par rtog pa’o. Or "enjoyment and misery", cf. Edg. s. v. ādīnava, and Mv. I p. 1341.  sems can thams cad la bsam pa mnyam pa zhes bya ba ni sems can thams cad la ’dra bar sems pa’o.  lus dang srog la mi lta zhes bya ba ni lus dang srog la phangs su bzung na de’i rkyen gyis chags pa dang zhe sdang ba’i nyon mongs pa ’byung bas lus dang srog la phangs par mi ’dzin ces bya ba’i don to.    rab dang, ’bring dang, tha ma rnams la ’od zer mnyam zhes bya ba ni theg pa gsum gyi sems can la yang rab, ’bring, du mi lta ba’i, ’dra bar lta ba zhes bya ba’i tha tshig go; bsngags pa dang bsngags pa ma yin pa rnams la sems mnyam zhes bya ba ni bstod pa dang smad pa gnyi ga la yang dga’ ba dang mi dga’ bar mi ’dzin pa’o.  bden pa dang mi bden pa rnams la rang gi sems yongs su dag pa zhes bya ba ni bdag gi sems g.yo sgyu med de, de dag la drang por smras pa dang drang por ma smras pa gnyi ga la yang drang po dang bden par smra bar ’dzin pa’o. 
btsun pa sha ra dva ti’i bu, de ltar gang bsti stang du byed pa dang, gnod par byed pa la mthon dman du mi sems shing, de la byang chub sems dpa’ btang snyoms pa yin te; 
iti hi, bhadanta śāradvatīputra, yā satkārāpakārayor anunnatānavanatacittatā, tatra bodhisattva upekṣakaḥ, iyam ucyate, bhadanta śaradvatīputra, bodhisattvānāṃ kleśa upekṣā. 
Thus [to summarize], reverend Śāradvatīputra, no haughty thoughts when respected, no depressed thoughts in misfortune, there the bodhisattva is equanimous; this, reverend Śāradvatīputra, is called the bodhisattvas’ equanimity with vices. 
nyon mongs pa la btang snyoms pa’i don bsdus te bstan pa’i phyir btsun pa sha ra dva ti’i bu, de ltar gang bsti stang du byed zhes bya ba la sogs pa gsungs te, gang bsti stang du byed cing bsti stang du byas pas kyang mthos par mi sems, gnod par byed cing gnod par byas pa la yang dmas par mi sems te, btang snyoms par ’jog pa ni nyon mongs pa la btang snyoms pa zhes bya’o
btsun pa sha ra dva ti’i bu, ’di ni byang chub sems dpa’ rnams kyi nyon mongs pa la btang snyoms pa zhes bya’o. 
tatra katamātmaparārakṣanopekṣā? 
2) What then is equanimity to protect oneself and others? 
bdag dang gzhan srung ba’i btang snyoms bstan pa’i phyir de la byang chub sems dpa’ rnams kyi bdag dang gzhan srung ba zhes bya ba la sogs pa gsungs so. 
de la byang chub sems dpa’ rnams kyi bdag dang gzhan srung ba’i btang snyoms pa gang zhe na? 
iha cchinneṣv api bodhisattvasya kāyāṅgapratyaṅgeṣv adviṣann agaveṣamāṇa upekṣako bhavati. 
Even if the limbs or extremities of the bodhisattva’s body are cut off, he is not enraged, and he does not seek [a way to avoid it], he is thus equanimous [protecting himself and others]. 
khong khro bar mi byed cing mi tshol te zhes bya ba ni gzhan gyis yan lag dang nying lag la sogs pa gcad kyang gzhan la zhe sdang yang mi skye, mi gcad pa’i thabs tshol zhing gsol ba yang mi ’debs te, de ltar zhe sdang ma skyes shing mi gcod pa’i thabs mi tshol bas bdag gi sems ma ’khrugs pas bdag srung ba’o; khong khro ma skyes te gzhan gyi sems ma ’khrugs pa ni gzhan srung ba’o. T1 p. 201a23 has §£ṛD¯A≥¯bu qiu chou bao, "does not seek revenge" for agaveṣamāṇa. 
’di la byang chub sems dpa’i lus dang, yan lag dang, nying lag rnams bcad kyang khong khro bar mi byed cing mi tshol te btang snyoms pa yin no.  lus kyi rnam par ’gyur ba dang, ngag gi rnam par ’gyur ba las kyang rung ste gnyi ga la bzod pas na, de’i phyir btang snyoms shes bya’o;  mig gi rnam pas kyang rma mi phyin, gzugs kyi rnam pas kyang rma mi phyin te, gnyi gas kyang rma mi phyin to;  de bzhin du rna bas ma yin, sgras ma yin, snas ma yin, dris ma yin, lces ma yin, ros ma yin, lus kyis ma yin, reg byas ma yin, yid kyi rnam pas kyang rma mi phyin, chos kyi rnam pas kyang rma mi phyin te, de’i phyir btang snyoms shes bya’o;  rma mi phyin cing nyams pa med pas, de’i phyir btang snyoms shes bya’o;  rma phyung ba la rma mi phyin pas, de’i phyir btang snyoms shes bya’o, bdag dang gzhan dang gnyi ga byung bas, de’i phyir btang snyoms shes bya’o;  phan par byed pa dang gnod par byed pa la mnyam par sbyor bas, de’i phyir btang snyoms shes bya’o. 
kāyavikāre vāgvikāre vā, ubhayakṣamā, tenocyata upekṣā.  na cakṣurākāreṇa vraṇito nāpi rūpākāreṇa nāpy ubhayavraṇitaḥ;  evaṃ na śrotreṇa na śabdena, na ghrāṇena na gandhena, na jihvayā na rasena, na kāyena na spraṣṭavyena, na manaākāreṇa vraṇito nāpi dharmākāreṇa vraṇitas, tenocyata upekṣā.  na vraṇito nopahatas, tenocyata upekṣā.  vraṇito na vraṇayati, tenocyata upekṣā;  ātmaparobhayajā, tenocyata upekṣā;  upakāre ’pakāre samaḥ prayogas, tenocyata upekṣā. 
As for change in the body [as when hurt by the body of another], as for change in speech, it is enduring both, thus it is called equanimity.  He is not hurt by the forms of the eye, nor hurt by the forms of the objects of the eyes, (p. 93) nor hurt by both [coming into their power];  and similarly not by the ears or sound, nose or smell, tongue or taste, body or tangibles, he is not hurt by the forms of mind, nor hurt by the forms of moments of existence, thus it is called equanimity.  He is not hurt, nor injured, thus it is called equanimity.  When hurt [by others], he does not hurt [others as retaliation], thus it is called equanimity;  arising in connection with oneself and others, thus it is called equanimity;  it is the same practice in prosperity and adversity, thus it is called equanimity. 
lus kyi rnam par ’gyur ba zhes bya ba ni gzhan gyi lus kyis nyes par byas pa zhes bya ba’i tha tshig ste, de bzhin du ngag gi rnam par ’gyur ba’ang rig par bya’o. The text may originally have had the Middel Indic form ubhekṣamā, being even closer in sound to the word upekṣā. T1 201a24 seems to read vivāda for vikāra as it translates §£•ÕΩÿ≥^ bu sheng zheng song, cf. also this word in the following paragraph.  mig gi rnam pas kyang rma mi phyin ces bya ba la sogs pa ni mig la sogs pa’i dbang po rnams dang gzugs la sogs pa’i yul rnams kyi dbang du mi ’gyur zhes bya ba’i don to.    rma mi phyin cing nyams pa med pa zhes bya ba ni zhe sdang gis mi tshugs shing zhe sdang gi dbang du mi ’gyur zhes bya ba’i don to.  rma phyung ba la rma mi ’byin ces bya ba ni phas gnod par byas kyang slar gnod pa mi byed ces bya ba’i don to.    phan par byed pa dang gnod par byed pa la mnyam zhes bya ba ni phan ’dogs par sems pa dang gnod bar bya bar sems pa gnyis la byams par bya ba dang gnod par bya ba med ces bya ba’i don to. 
btang snyoms ni mchog tu rtsod pa med pa’o;  btang snyoms ni rang gi sems la nges par sems pa’o;  btang snyoms ni gzhan gyi sems srung ba’o;  btang snyoms ni bdag la rtog pa’o;  btang snyoms ni sems can gzhan dag la gnod pa med pa’o;  btang snyoms ni byang chub sems dpa’i mnyam par bzhag pa’i gnas skabs yin te. 
upekṣā hy apravivādatā,  upekṣā hi svacittanidhyaptiḥ,  upekṣā hi paracittārakṣaṇatā,  upekṣā hy ātmapratyavekṣā  upekṣā hi parasattveṣv avyābādhaḥ,  upekṣā hi bodhisattvasya samādhānāvasthā. 
This is because equanimity is the absence of quarreling,  equanimity is introspection concerning one’s own thoughts [that is, understanding that all moments of existence are mental (caitta), and thus not a consequence of outer things; or, not giving one’s thoughts up to the power of aversion (dveṣa) ],  equanimity is protecting the thoughts of others,  equanimity is considering oneself [as responsible in a conflict],  equanimity is not hurting others [but considering conflicts as arising from one’s own actions],  [and, to summarize,] equanimity is the state of concentration pertaining to the bodhisattva. 
btang snyoms ni mchog tu rtsod pa med pa zhes bya ba ni nyes par byas shing mi snyan par smras pa la ji mi snyam ste, mi rtsod pas mchog tu rtsod pa med pa’o btang snyoms ni rang gi sems la nges par rtog pa’o zhes bya ba la chos thams cad sems las byung bar yang dag par rtogs shing gtan la ’bebs pas phyi rol tu mi ’brang zhes bya ba’i don to. yang na, rang gi sems la nges par rtog ces bya ba ni bdag gi sems zhe sdang gi dbang du mi gtong zhes bya ba’i tha tshig go.  btang snyoms ni gzhan gyi sems srung ba’o zhes bya ba ni gzhan gyi sems ’khrug par mi byed ces bya ba’i tha tshig go.  btang snyoms ni bdag la rtog pa’o zhes bya ba ni gzhan gyis gnod pa byas kyang bdag gi las la rtog gi, gzhan la khon du mi ’dzin pa’o.  btang snyoms ni sems can gzhan dag la gnod pa med pa’o zhes bya ba ni gnod pa thams cad bdag gi las las byung bar rtog pas sems can gyis ma nyes par shes pa’i phyir sems can gyis gnod par byed pas sems can la gnod par mi byed pa’o.  bdag dang gzhan bsrung ba’i btang snyoms bsdus te bstan pa’i phyir btang snyoms ni byang chub sems dpa’i mnyam par gzhag pa’i gnas skabs yin te zhes bya ba gsungs te, mnyam par gzhag pa ni chags pa dang khong khro ba med par bya’o, de ltar mnyam par gzhag pa’i gnas skabs ni btang snyoms yin pas de bas na btang snyoms ni mnyam par gzhag pa’i gnas skabs so; yang na mnyam par gzhag pa ni ting nge ’dzin du sems rtse gcig par gzhag pa ste, de’i gnas skabs ni btang snyoms yin no. ci’i phyir zhe na? gang la yang chags pa dang zhe sdang med na ’dod sems rtse gcig par nus pas so. 
’di ni byang chub sems dpa’i bdag dang gzhan srung ba’i btang snyoms shes bya’o. 
iyam ucyate bodhisattvasyātmaparārakṣaṇopekṣā. 
This is called the bodhisattva’s equanimity to protect oneself and others. 
 
de la byang chub sems dpa’i dus dang dus ma yin pa la btang snyoms pa gang zhe na? 
tatra katamā bodhisattvasya kālākāla upekṣā? 
3) What then is equanimity with regard to the timely and the untimely? 
dus dang dus ma yin pa’i btang snyoms bstan pa’i phyir de la byang chub sems dpa’i dus dang dus ma yin pa zhes bya ba la sogs pa gsungs so. 
sangs rgyas bcom ldan ’das rnams ni byang chub sems dpas thams cad du btang snyoms bya bar bka’ mi stsol to.  de ci’i phyir zhe na? 
buddhā bhagavanto na bodhisattvena sarvathopekṣāṃ karaṇīyāṃ bhāṣante.  tat kasya hetor? 
The Awakened Lords do not say that equanimity should be practised in all situations.  Why? 
  sangs rgyas bcom ldan ’das rnams ni byang chub sems dpas thams cad du btang snyoms bya bar bka’ mi stsol to zhes bya ba ni gong du rnam pa thams cad du btang snyoms pa bshad pa ste, skabs kha cig tu de ltar btang snyoms su byar mi rung gi, dus dang sbyar ro zhes bya ba’i don to. de ci’i phyir zhe na zhes bya ba ni ’dri ba’i tshig ste, dus thams cad du ci’i phyir btang snyoms su bzhag tu mi rung zhe na zhes bya ba’i tha tshig go. 
byang chub sems dpas rtag tu bdag dang gzhan gyi dge ba’i chos btsal ba la brtson zhing ’bad par bya ba’i phyir te, des dus dang dus ma yin par btang snyoms par bya’o. 
ātmaparakuśaladharmaparyeṣṭau bodhisattvena nityaṃ yogaprayatnaḥ karaṇīyaḥ, kālākāle ’nenopekṣā karaṇīyā. 
The bodhisattva should always make effort and exertion in seeking the good moments of existence for himself and others, and he should practise equanimity with regard to the timely and the untimely. 
byang chub sems dpas rtag tu bdag dang gzhan gyi dge ba’i chos btsal ba la brtson zhing ’bad par bya ba’i phyir zhes bya ba ni byang chub sems dpa’ dus thams cad du bdag dang gzhan gyi chos btsal ba la ’bad par bya ba yin pas, byang chub sems dpa’ bdag dang gzhan gyi don dang sbyar te, kha cig btang snyoms su’ang ’dor, kha cig tu btsal zhing ’bad par bya zhing btang snyoms su mi gzhag go zhes bya ba’i don to. 
de la dus dang dus ma yin pa’i btang snyoms gang zhe na? 
tatra katamā kālākāla upekṣā? 
What then is equanimity with regard to the timely and the untimely? 
 
snod ma yin pa dang nyan par mi ’dod pa’i sems can rnams la btang snyoms pa dang;  ma rnyed pa dang, smad pa dang, mi snyan pa dang, sdug bsngal ba la btang snyoms pa dang;  sems can nyan thos kyi theg pa can skyon med pa la zhugs pa rnams la btang snyoms pa dang;  sbyin pa’i dus na tshul khrims brtul ba’i btang snyoms dang;  tshul khrims kyi dus na sbyin pa brtul ba’i btang snyoms dang;  bzod pa’i dus na brtson ’grus brtul ba’i btang snyoms dang;  brtson ’grus kyi dus na bsam gtan brtul ba’i btang snyoms dang;  bsam gtan gyi dus na sbyin pa la chags pa brtul ba’i btang snyoms dang;  shes rab kyi dus na pha rol tu phyin pa lnga la dmigs pa brtul ba’i btang snyoms te. 
abhājaneṣv aśuśrūṣamāṇeṣu sattveṣūpekṣā;  alābhanindāyaśoduḥkheṣūpekṣā;  śrāvakayānikeṣu nyāmāvakrānteṣu sattveṣūpekṣā;  dānakāle śīlopasaṃhārasyopekṣā;  śīlakāle dānopasaṃhārasyopekṣā;  kṣāntikāle vīryopasaṃhārasyopekṣā;  vīryakāle dhyānopasaṃhārasyopekṣā;  dhyānakāle dānasaṅgopasaṃhārasyopekṣā;  prajñākāle pañcapāramitālambanopasaṃhārasyopekṣā. 
Equanimity [or, no action] towards unfit and uninterested beings;  equanimity towards loss, blame, ill repute and suffering;  equanimity towards the beings who have reached certitude on the way of disciples;  equanimity towards taking up morality [practising it or praising it] at the time of giving;  equanimity towards taking up generosity at the time of morality;  equanimity towards taking up vigour at the time of tolerance;  equanimity towards taking up meditation at the time of vigour;  equanimity towards taking up a wish of giving at the time of meditation;  equanimity towards taking up the five perfections as an object at the time of insight. 
snod ma yin pa dang mnyan par mi ’dod pa’i sems can la btang snyoms zhes bya ba ni dus la bab pa’i sems can te, chos zab mo bshad pa’i snod ma yin pa dang chos nyan par mi ’dod pa la mi ’chad par ’jog pa ste, skabs ’dir btang snyoms zhes bya ba ni mi bya bar gzhag pa la bya’o.  ma rnyed pa la sogs pa’i dus na yang mi dga’ ba’i sems mi ’byung ba rnams btang snyoms su gzhag pa’o.  sems can nyan thos kyi theg pa can zhes bya ba la sogs pa la nyan thos su rigs nges pa’i gang zag drod dang spyi bo la sogs pa nges par ’byin pa’i sa la bzhugs pa’am, mthong ba’i lam la zhugs pa rnams ni theg pa chen po la sgyur du mi btub pa de bzhin du btang snyoms su gzhag pa’o.  sbyin pa’i dus na tshul khrims brtul ba’i btang snyoms ni sbyin pa dang tshul khrims gnyis spyad pa’i sgo tha dad pas sbyin pa spyad pa’am, sbyin pa’i yon tan bsngags pa’i dus su tshul khrims spyod pa’am, tshul khrims kyi yon tan bsngags pa btang snyoms su gzhag go zhes bya ba’i don to. de bzhin du pha rol tu phyin pa drug gi bar la yang sbyar ro.           
’di ni dus dang dus ma yin pa la btang snyoms pa zhes bya’o. 
iyam ucyate kālākāla upekṣā. 
This is equanimity with regard to the timely and the untimely. 
 
de ltar gang mi bya ba’i chos rnams mi byed pa, ’di ni btang snyoms shes bya ste, de dang de la mi rtsol ba’o. 
evaṃ nākaraṇīyān dharmān karoti; iyam ucyata upekṣā, tatra tatra na vyāyacchate. 
Thus he does not do the things not to be done; this is called equanimity, when here and there he does not exert himself. 
 
gang gdon mi za bar bya ba’i chos rnams la mi ’jug pa med pa dang, brtson ’grus dang, stobs dang, mos pa dang, mthu dang, brtson pa mi ’dor ba ste, dge ba’i chos de dang de dag yongs su rdzogs par byed pa,  ’di ni, btsun pa sha ra dva ti’i bu, byang chub sems dpa’ rnams kyi btang snyoms mi zad pa zhes bya’o. 
yā nāvaśyakaraṇīyānāṃ dharmāṇām apravṛttir vīryabalādhimuktisthāmodyogānutsarjanatā, teṣāṃ teṣāṃ kuśalānāṃ dharmāṇāṃ paripūrir,  iyam ucyate, bhadanta śāradvatīputra, bodhisattvānām akṣāyopekṣā. 
The absence of inactivity in regard to the moments of existence which are necessary [to reach awakening], not giving up vigour, power, confidence, strength and exertion, fulfilling all those good moments of existence,  this, reverend Śāradvatīputra, is called the bodhisattvas’ imperishable equanimity. 
gang gnod mi za bar bya ba’i chos rnams la mi ’jug pa med pa zhes bya ba la sogs pa ni gong du mi bya ba’i chos rnams la btang snyoms par bstan par zad kyi byang chub chen po’i rgyu bsod nams dang ye shes kyi tshogs nges par sgrub dgos pa kun la ’jug cing btang snyoms su mi bya bar ston to, stobs ni le los zil gyis mi non pa’o, mos pa ni dge bar spyad pa la dad pa’o, mthu ni bdud la sogs pas mi tshugs pa’o, brtson pa mi ’dor ba ni brtson ’grus rgyun du spyod pa mi gtong ba’o. btang snyoms mi zad pa bshad zin to.   
 
Go to Wiki Documentation
Enhet: Det humanistiske fakultet   Utviklet av: IT-seksjonen ved HF
Login