kathaṃ kṛtvā |
santi sattvāḥ pratyupasthitakāmāḥ pratyupasthiteṣu kāmeṣv aiśvaryaṃ vaśe vartayanti |
tadyathā manuṣyās tadekatyāś ca devāḥ | te punaś catvāro devanikāyāḥ |
santi sattvā nirmitakāmā nirmāya kāmānaiśvarya vaśe vartayanti |
tadyathā devā nirmāṇaratayaḥ |
santi sattvāḥ paranirmitakāmāḥ paranirmiteṣu kāmeṣv aiśvarya vaśe varttayanti |
tadyathā devāḥ paranirmitavaśavarttinaḥ |
tā etā yathot pannaparibhogitvāt yathecchātmanirmitaparibhogitvādyathecchātmapara nirmitaparibhogitvāc ca tisraḥ kāmopapattaya ityucyante |
rūpadhātau tu
釋曰。云何三有諸衆生。
自然至得欲塵。(27)於自然得欲塵中。作増上自在。
如諸人及諸(28)餘天。諸餘天者。謂前四部天。
有諸衆生化(29)作欲塵。於化作塵中作増上自在。
謂化樂天。
(218a1)有諸衆生他化作欲塵。於他化作欲塵中作(2)増上自在。
謂他化自在天。
此生由能受用。(3)如自然生塵故。由能受用如意自所化作塵(4)故。由能受用如他化作塵故。約此欲塵故。欲(5)界生有三。
於色界中。
(21)論曰。欲生三者。
有諸有情樂受現前諸妙欲(22)境。彼於如是現欲境中自在而轉。
謂全人(23)趣及下四天。
有諸有情樂受自化諸妙欲境。(24)彼於自化妙欲境中自在而轉。
謂唯第五樂(25)變化天。
有諸有情樂受他化諸妙欲境。彼(26)於他化妙欲境中自在而轉。
謂第六他化自(27)在天。
依受如生現前欲境故。依受如樂(28)自化欲境故。依受如樂他化欲境故。於欲(29)界中分別欲生差別三種。