You are here: BP HOME > TLB > search
Thesaurus Literaturae Buddhicae
DiacriticaDiacritica-helpSearch-help
ā ī ū
ñ
ś ź
š č ǰ γ    
Note on the transliteration:
The transliteration system of the BP/TLB is based on the Unicode/UTF-8 system. However, there may be difficulties with some of the letters – particularly on PC/Windows-based systems, but not so much on the Mac. We have chosen the most accepted older and traditional systems of transliteration against, e.g, Wylie for Tibetan, since with Unicode it is possible, in Sanskrit and Tibetan, etc., to represent one sound with one letter in almost all the cases (excepting Sanskrit and Tibetan aspirated letters, and Tibetan tsa, tsha, dza). We thus do not use the Wylie system which widely employs two letters for one sound (ng, ny, sh, zh etc.).
 
Important:
We ask you in particular to note the use of the ’ apostrophe and not the ' representing the avagrāha in Sanskrit, and most important the ’a-chuṅ in Tibetan. On the Mac the ’ is Alt-M.
 
If you cannot find the letters on your key-board, you may click on the link "Diacritica" to access it for your search.
Choose specific texts..
Search-results for text: kṛṣṇa
There were hits in 78 records with the criterion 'kṛṣṇa'
Suvarṇavarṇāvadāna
Go to record
tatra ca kṛṣṇasarppo ’vasthitaḥ |
Suv San: Roy (1971) 47,1
Go to record
tadgatamānasā maraṇabhayatrastā na vijā(4)nāti | yathāhaṃ kṛṣṇasarpeṇa daṣṭeti |
Suv San: Roy (1971) 47,3-4
Go to record
yāvat sārthavāhapatnī paripūrṇe kāle pra(5)sūtā dārako jātaḥ kṛṣṇacchavir atyantavirūpo ’ṣṭādaśabhir avalakṣaṇair dūṣitagātras
Suv San: Roy (1971) 216,4-5
Go to record
tañ cātikṛṣṇaṃ vi(5)rasacchavim atyantavirūpam aṣṭādaśabhir avalakṣaṇair vidūṣitagātram avalokya loko ’tyantavimu(1)kho jāto ’dhomukhaḥ prakrāmati |
Suv San: Roy (1971) 229,4-230,1
Udānavarga
Go to record
naivāntarīkṣe na samudramadhye na parvatānāṃ vivaraṃ praviśya |
na vidyate ’sau pṛthivī pradeśo yatra sthitaṃ na prasaheta karma |9,5|
kṛṣṇaśuklāni karmāṇi na praṇaśyanti dehinaḥ |
kālaṃ prā - • iṣyante kṛtāny upanāni ca |9,5A|
Uv San: Berhard (1965)
Aśvaghoṣa: Buddhacarita
Go to record
varaṃ hi bhuktāni tṛṇāny araṇye toṣaṃ paraṃ ratnam ivopaguhya |
sahoṣitaṃ śrīsulabhair na caiva doṣair adṛśyair iva kṛṣṇasarpaiḥ || 9.43 ||[(cn :: not in EBC.)]
Buddhac. Eng: Johnston (1978)
Saṅghabhedavastu
Go to record
tena khalu samayena anyatamasminn āśramapade kṛṣṇadvaipāyano nāma ṛṣiḥ prativasati;
Sbhv Gn 21,17-21,21
Go to record
sa tena pravrajitaḥ; kṛṣṇadvaipāyano ṛṣiḥ phalamūlāṃbubhakṣaḥ; tasyāpi gautama ṛṣiḥ gautama ṛṣiḥ iti saṃjñā saṃvṛttā |
Sbhv Gn 22,1-22,3
Go to record
tasyāsāv upādhyāyaḥ kṛṣṇadvaipāyanaḥ kālena kālaṃ tasyāśramapadam upasaṃkrāmati; yāvad apareṇa samayenopasaṃkrāntaḥ na paśyati sa itaś cetaś ca samanveṣitum ārabdho yāvat paśyati śūlasamāropitaṃ sa bāṣpagadgadakaṇṭhaḥ aśruparyākulekṣaṇaḥ karuṇadīnavilaṃbitākṣaraṃ kathayati hā vatsa kim idaṃ;
Sbhv Gn 24,1-24,6
Go to record
upādhyāya satyopayācanaṃ kariṣye śṛṇu yena satyena satyavacanena kṣato ’haṃ kāyena no tu cittena tena satyena satyavacanena yeyam upādhyāyasya kṛṣṇavarṇā cchavir iyaṃ suvarṇavarṇā bhaved;
Sbhv Gn 24,9-24,13
Go to record
bhāvitādhyāśayo ’sau mahātmā; vacanāvasānasamanantaram eva kṛṣṇadvaipāyanasya ṛṣeḥ kṛṣṇavarṇā cchavir antarhitā; suvarṇavarṇā saṃvṛttā |
Sbhv Gn 24,13-24,15
Go to record
sāmantakena śabdo visṛtaḥ kṛṣṇadvaipāyanariṣiḥ suvarṇavarṇaḥ saṃvṛtta iti |
Sbhv Gn 24,15-24,16
Go to record
sarvaśvetāṃś chakunakān kṛṣṇaśirasaḥ pādayor nipatya yāvajjānumaṇḍalam utthitān;
Sbhv Gn 82,25-82,26
Go to record
kṛṣṇaḥ śramaṇo gautama iti:
Sbhv Gn 104,16
Go to record
prabhūtapakṣo jvalanaḥ kṛṣṇavartmā hutāśanaḥ |
stokaṃ taṃ nāvajānīyān nainaṃ paribhaved budhaḥ ||
Sbhv Gn 183,6-7
Go to record
yāvat prabhātā rajanī saṃvṛttā, sa vipratisārajātaḥ śayanād avatīrya kṛṣṇa_ajinam āstīrya bhūmau śayitaḥ;
Sbhv Gn 209,3-4
Go to record
te kathayanti: deva yo hi nāma praṇītaṃ śayana_āsanam apahāya bhūmau kṛṣṇa_ajine śayitas tasya hīna_adhimuktasya kiṃ rājyena_iti;
Sbhv Gn 209,9-10
Go to record
bho māṇava kimarthaṃ tvaṃ mahāśayana_āsanād kṛṣṇa_ajine śayita iti;
Sbhv Gn 209,12-13
Go to record
tato gautamaḥ kumāro rājñā samanujñāto hṛṣṭatuṣṭapramudita udagraprītisaumanasyajāto yena kṛṣṇadvaipāyano riṣis tenopasaṃkrāntaḥ;
Sbhv Gn
Mahāvyutpatti with sGra sbyor bam po gñis pa
Go to record
kṛṣṇa
Mvy Mvy: Sakaki (1916-25) 3131
Go to record
kṛṣṇamukhaḥ
Mvy Mvy: Sakaki (1916-25) 3536
Go to record
kṛṣṇa_āgaruḥ
Mvy Mvy: Sakaki (1916-25) 6253
Go to record
kṛṣṇabandhuḥ
Mvy Mvy: Sakaki (1916-25) 7385
Go to record
kṛṣṇaśuklam
Mvy Mvy: Sakaki (1916-25) 7532
Go to record
kṛṣṇapakṣaḥ
Mvy Mvy: Sakaki (1916-25) 8276
MSV 1,11: Pāṇḍulohitakavastu
Go to record
varaṃ khalu te mohapuruṣa āśīviṣo ghoraviṣaḥ kṛṣṇasarpas tīkṣṇaviṣaḥ ubhābhyāṃ pāṇibhyāṃ pratigṛhīto ’bhaviṣyat* na tv evam idam evaṃrūpam aprāsādikaṃ kṛtaṃ |
Pāṇḍ-v Pāṇḍ-v san 7.5.5
Saddharmapuṇḍarīka
Go to record
puruṣāṃś ca so tatra prayojayeta vaṅkāś ca ye kāṇaka kuṇṭhakāś ca |
kucelakāḥ kṛṣṇaka hīnasattvāḥ paryeṣathā taṃ naru karmakārakam || 4.21 ||
Sddhmp Vaidya (1960) 78,1
Go to record
caukṣaṃ cāsau cīvara prāvaritvā suraktaraṅgaṃ supraśastaraṅgaiḥ |
āsevakāṃ kṛṣṇa tathādaditvā mahāpramāṇaṃ ca nivāsayitvā || 13.27 ||
Sddhmp Vaidya (1960) 170,1
Go to record
tadyathāpi nāma bhagavan kaścid eva puruṣo navo daharaḥ śiśuḥ kṛṣṇakeśaḥ prathamena vayasā samanvāgataḥ pañcaviṃśativarṣo jātyā bhavet |
Sddhmp Vaidya (1960) 186,1
Go to record
yathā hi puruṣo iha kaścid eva daharo bhaveyā śiśu kṛṣṇakeśaḥ |
jātyā ca so viṃśatiruttare vā darśeti putrān śatavarṣajātān || 14.48 ||
Sddhmp Vaidya (1960) 187,1
Go to record
na dīrghamukho bhavati, na vaṅkamukho bhavati, na kṛṣṇamukho bhavati, nāpriyadarśanamukhaḥ |
Sddhmp Vaidya (1960) 207,1
Vasubandhu: Abhidharmakośabhāṣya
Go to record
ihaiva jambūdvīpe uttareṇāsya jambūdvīpasya kṛṣṇaparvatāstrayastānatikramyāpare trayaḥ punaś ca traya iti navabhyaḥ kīṭaparvatebhyaḥ pareṇa himavān parvataḥ |
Akbh San: Pradhan (1967) 162,18-162,19
Go to record
kuṇapaṃ gūthamṛttikā yatra nyaṅkuṭā nāma prāṇinaḥ prativasanti sarvaśvetāḥ kṛṣṇaśirasaḥ sūcimukhāsteṣāṃ sattvānāṃ yāvad asthīni bhindanti |
Akbh San: Pradhan (1967) 163,24-163,25
Go to record
kṛṣṇaśuklādibhedena punaḥḥ karma caturvidham || 4.59 ||
Akbh San: Pradhan (1967) 234,26
Go to record
“asti karma kṛṣṇakṛṣṇavipākam | asti karma śuklaṃ śuklavipākam |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,1
Go to record
asti karma kṛṣṇaśuklaṃ kṛṣṇaśuklavipākam |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,1-235,2
Go to record
asti karmākṛṣṇamaśuklamavipākam |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,2-235,3
Go to record
aśubhaṃ rūpakāmāptaṃ śubhaṃ caiva yathākramam |
kṛṣṇaśuklobhayaṃ karma tatkṣayāya nirāsravam
|| 4.60 ||
Akbh San: Pradhan (1967) 235,4-235,5
Go to record
aśubhaṃ karma ekāntena kṛṣṇaṃ kliṣṭatvāt kṛṣṇavipākaṃ cāmanojñavipākatvāt |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,6
Go to record
“kāmāptaṃ śubhaṃ karma kṛṣṇaśuklamakuśalavyavakīrṇatvat kṛṣṇaśuklavipākaṃ vyavakīrṇavipākatvāt” |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,10-235,11
Go to record
na hy evañjātīyakamekaṃ karmāsti vipāko vā yat kṛṣṇaṃ ca syāt śuklaṃ cānyonyavirodhāt |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,12-235,13
Go to record
nanu caivam akuśalasyāpi karmaṇaḥ kuśalavyavakīrṇatvāt kṛṣṇaśuklatvaṃ prāpnoti |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,13-235,14
Go to record
taddhyakṛṣṇam akliṣṭatvād aśuklaṃ vipākaśuklatā ’bhāvāt |
Akbh San: Pradhan (1967) 235,16-235,17
Go to record
dharmakṣāntiṣu vairāgye cānantaryapathāṣṭake |
yā cetanā dvādaśadhā karma kṛṣṇakṣayāya tat
|| 4.61 ||
Akbh San: Pradhan (1967) 236,1-236,2
Go to record
darśanamārge catasṛṣu dharmajñānakṣāntiṣu kāmavairāgye cāṣṭāsvānantaryamārgeṣu yā cetanā seyaṃ dvādaśavidhā cetanā kṛṣṇasya karmaṇaḥ prahāṇāya karma |
Akbh San: Pradhan (1967) 236,3-236,4
Go to record
navame cetanā yā sā kṛṣṇaśuklakṣayāya ca |
Akbh San: Pradhan (1967) 236,5
Go to record
navame kāmavairāgyānantaryamārge yā cetanā sā kṛṣṇaśuklasya kuśalasya karmaṇaḥ kṛṣṇasya cākuśalasya navamasya prakārasya prahāṇāya |
Akbh San: Pradhan (1967) 236,6-236,7
Go to record
anye punar ācāryāḥ paśyanti narakavedanīyaṃ narakāccānyakāmadhātuvedanīyaṃ karma yathākrama kṛṣṇakṛṣṇaśuklaṃ ceti |
Akbh San: Pradhan (1967) 236,15-236,16
Go to record
narake hy akuśalasyaiva karmaṇo vipākas tena tad vedanīyaṃ kṛṣṇam ity ucyate ato ’nya kāmadhātau kuśalākuśalasya karmaṇo vipākastena tadvedanīyaṃ kṛṣṇaśuklam ity uktam |
Akbh San: Pradhan (1967) 236,16-236,18
Go to record
dṛgdheyaṃ kṛṣṇamanye
Akbh San: Pradhan (1967) 236,19
Go to record
anye punar āhur darśanaprahātavyaṃ karma kṛṣṇa kuśalenāmiśratvāt |
Akbh San: Pradhan (1967) 236,20
Go to record
anyat kṛṣṇaśuklaṃ tu kāmajam || 4.63 ||
Akbh San: Pradhan (1967) 236,21
Go to record
anyat tu kāmāvacaraṃ karma kṛṣṇaśuklam | kiṃ tadanyat | bhāvanāprahātavyam |
Akbh San: Pradhan (1967) 236,22
Aśvaghoṣa: Saundarananda
Go to record
9.18 Where is the strength of Hari Kṛṣṇa, ‘The Kaṁsa-tormentor,’ who broke the Horse-King’s jaw?
With one arrow from Jaras he was brought down, like utmost beauty brought down, in due order, by old age.
Saund Eng: Cross (2015)
MSV 1,06: Bhaiṣajyavastu
Go to record
rājño bhagini cakravartino loke prādurbhāvāt kathaṃrūpasyāśvaratnasya loke prādurbhāvo bhavati | iha bhagini rājñaś cakravartinaḥ aśvo bhavati sarvanīlaḥ kṛṣṇaśirā manojño javano 'bhirūpo darśanīyaḥ prāsādikaḥ | yaṃ dṛṣṭvā rājñaś cakravartinaś cittam abhiprasīdati | bhadrakaṃ vatāśvaratnaṃ sakṛd damatham eṣyatīti |
Bhai-v
Go to record
bhoḥ kṛṣṇasarpa tanupallavalolajihvā vaktrāntarotpatitadhūmakalāpavaktra |
rāgāgninā tava samo na viṣāgnir ugro drṣṭā tvayā mama manoharanāmadheyā ||
Bhai-v
Go to record
saṃmukhaṃ lokanāthasya vyākaroc cūḍapanthakaḥ
kṛṣṇaśuklāni karmāṇy anavatapte + + + + ||| 331
Bhai-v
Go to record
nihato yena māraś ca kṛṣṇabandhuḥ savāhanaḥ |tathāgatabalaprāptaṃ taṃ namasye kṛtāñjaliḥ ||
Bhai-v
Go to record
niryāntaṃ kṛṣṇapakṣād vā bhānumantam ivāmbare |dhmāyantam agniskandhaṃ vā buddhaṃ drakṣyasi gautamam* ||
Bhai-v
Schøyen Collection: Brāhmī, published
Go to record
*Andhasūtra and Kavikumārāvādana
BSMC II 24–36
2382/243/2, 2382/146/1a, 2382/uf1/3a, 2382/50c, 2382/146/1b, 2382/147/1c, 2382/147/2b, 2382/259a; fol. [6]8
recto
1 andho acakṣu iha bhikṣava ekatyasya pudga[l]. + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + .. [dhi] + .[ch]. + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
2 yena cakṣuṣā samanvāgataḥ dvayam iti kṛ + + + + + + + + + + + + + śala [i] + + + + + + + + + .. + [d]. kṛṣṇam [i]daṃ śuklaṃ id. + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
3 kṣavaḥ pudgalaḥ andho acakṣuḥ .. + + .. .. + + + + + + + + + + va ekaty. + .. .g. + .. … .. c. kṣu. bhavati yena cakṣuṣa sama[nv]ā .. .. + + + + .. .. .. .. .. .. [g]. cch. + + + + +a
4 n vā bhogāṃ sphītikuryāt* tat khalu [t]. + + + + + + + + ◯ [n]. cakṣuṣā samanvāgato dvayam iti kṛtvā jānīyād idaṃ kuśalam ida[m]. .[u] .. [l]. [y]āvad [i]da(ṃ) na sevitavyam i[ti] + + + +
5 te bhikṣavaḥ pudgala ekacakṣuḥ katama + + + + + ◯ dgalo dvicakṣu iha bhikṣava ekatyasya pudgalasya tac cakṣur nar [bha]vati [y]e + + + + samanvāgataḥ anadhigatvā bh[o] + + +
6 gacchet* adhigatān vā bhogāṃ sphītikurya[t*] + + + + ◯ kṣur bhavati yena cakṣuṣā sama[nv]āgato dvayam iti kṛ[tvā] + + + + + + + [la]m idam akuśalaṃ yāvan na se[vi] + + + +
7 [a]yam ucyate bhikṣavaḥ pudgalo dvicakṣuḥ + + + + + + + ṣ[y]a yaḥ pu .. + + + + [s]. ṃvid[y]. [mā]nā [l]o .e[s].iṃ [e] .. .. .. + + + + + + + + + + .āti dharmādharme ʼpy a[k]o[v]idaḥ u .. + + +
8 naṣṭo sā[v a]ndham āhus tathāvidhaṃ ekacakṣu .. + + + + + + + ṣa pu + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + mānaviparyayāt* nira + + + +

verso
1 hyo viprasaṃnena cetasā sa kāmakāmī dhana + + + + + + + + + + yasya bhedāt sapr. j[ñ]. ḥ sva[r]g. sāv upapadyate · [a] + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
2 [ṣa]pudgala iti ‖ [a]yam. .. śrutaṃ ‖ ❀ ‖ u[kt]. + + + + + + + + .[ṣ]. va [a]saddharmaiḥ sa .. [nvā]gato [deva]datto mohapuruṣ[o] + + + + + + + + y[i]k[o] d[e]vadatt[o] n[ai]ra[y]. [k].[ḥ] .. . [p]. ṣṭhaḥ [ac]. .. + + + +
3 kata[m]ais tribh[iḥ] d[e]vadatto bhikṣavo mohapuruṣaḥ + + + + + + + .ṛta pāpa .. .. .i .. + + va .. gataḥ [a] .. .. bhik[ṣ]. va[ḥ] [p]r. + + + + + + [ṇ. s]. manvāgato de[va]datto mohapuruṣo mayā + + + +
4 vad acikitsya iti ‖ punar aparaṃ bhikṣavo deva[d]. + + + + + ◯ ḥ pāpasakhaḥ p. [p]. + + + + + + + + .. ragocaraḥ anena [bh]. + + + .. [y]e[n]ā[s]ad.ar[m]e[ṇ]a samanvāgato devadatto yā .. + + + +
5 . [e] + .. .. iti ‖ punar aparatp. bhikṣavo devada[t]. [o] + + + + + ◯ [sa]ty uttare ka + + + + + + .. vyavasānam āpādi nāyo .ṣ. .. + + + + + + + .y. nāgrāya prāskandīt* aprā .. + + + +
6 + + + + + gatasyādhigamāya as.ā k.ā + + + + + + + + ◯ .e śokapa[r]. [d]. v[ā] .. + + + + [t]ikkramāya duḥkhadaurmanasyānām astagamāya nyā[y]. .y. dhigamāya amṛtasya prā[p]t. + + + +
7 [s]ākṣātkṛyāyai anena bhikṣavas [t]ri + + + + + + + + + + + + + + + .o yā[va]d a[c]i + + + [d].vadatta iti ebhiḥ khalu bhikṣavas tribhir asaddha[rmai] + + + + + .o .. + [da]t[t]o mohapu + + + +
8 .ṛta āpāyiko devadatto : nairayi[k]. r. .. + + + + + + + + + + + .. [ṇ]. [p]i + + + + + + + + + + [ṭag]artto pauruṣo vā sātireka .. + + + + + + + + + + .. tasya + + + +
9 ṣaḥ saśiraskaprapatitaḥ tasyotpadyeta pu + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + .oṭīni[m]ar[d].anamā .. + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
BMSC
Candrakīrti: Madhyamakāvatāra
Go to record

One may then ask, ‘What is this self, the reference point for the view of identity? This we do not know.’

To take one such case:

Misguided ones belive the self consumes and lasts,
Is uncreative, and lacks features or pursuits.
The differences between the schools of Tīrthikas
Are based on minor variations on this theme. (6.121)

As the Sāṃkhyas say:

Primordial nature is uncreated.
The seven – the great principle, etc – are both created and creative.[(rn :: The seven are the great principle (mahat; also called intelligence [buddhi]), ego (ahaṃkara), sound, tactility, taste, form and smell.)]
The sixteen[(rn :: The sixteen are the voice, hands, legs, anus, genitals (the five motor organs), ears, skin, eyes, tongue, nose (the five sensory organs), ether, wind, fire, water, earth (the five elements), and the mental organ.)] are just created.
Soul is neither created nor creative.[(rn :: This is a verse from the Sāṃkhyakārikā by Īśvarakṛṣṇa (ca 400-500 CE), the fundamental treatise of the Sāṃkhya school. A translation and discussion of this verse can be found in Gerald Larson (1979), Classical Sāṃkhya, chapter 1.)]

The primordial nature (or primordial creator; prakṛti)[(rn :: This is synonymous with primary principle (pradhāna) mentioned elsewhere. There are various translations of this principle, such as primal matter, original producer, original nature, etc. )] is so called because it has creative potential (prakaraṇa). In what situation is it creative? When seeing the desire of a soul (puruṣa).[(rn :: Soul and self (ātman) are here synonyms.)] When a soul gives rise to desire to enjoy objects such as sound, being aware of the soul’s desire, nature joins with the soul leading to the production of sound and so forth. The order in which this takes place is in the following:

From the primordial nature comes the great principle (mahat),[(rn :: This is another name for intelligence/awareness (buddhi).)] from which comes the ego (ahaṃkara), and from this again the group of sixteen. Among the sixteen, the five elements come from the five, meaning that sound and so forth give rise to the elements.[(rn :: ie space from sound, wind from tactility, fire from form, water from taste, and earth from smell. Source unknown, but it would be expected that this as well is from the Sāṃkhyakārikā.)]

That it is uncreated implies that it has creative potential, but is not itself created in the way that the great principle is. The great principle and so forth have creative potential as well as being created manifestations, which is why it is stated that the seven – the great principle, etc – are both created and creative; the great principle and the others are creators from the point of view of their own creations, and they are created from the point of view of the primordial nature. The sixteen that consist of the mind faculty and so forth are only creations, which is why it says that the sixteen are created. The word just (tu) makes it clear that they are exclusively creations. When it comes to souls, the phrase soul is neither created nor creative, is saying that it does not have creative potential nor is a created manifestation.

This being the order in which all types of manifest creations happen, something should be said about how the soul becomes a consumer as it gives rise to desire. This happens when, governed by the understanding mind the mental faculties of the ear and so forth focus on the apprehended object, such as sound, making the soul aware of the mentally grasped object. Since it is therefore in the soul’s nature to entertain this mental awareness, it is said that ‘the self enjoys the objects.’ Desire hence leads to the passionate consumption of objects, but when passion is diminished and the soul becomes free from the desire for objects, a gradual development of meditative absorptions can take place leading to the adoption of divine sensory powers. With that one comes to see the reality of things through divine sight, and on observing this gives rise to a sense of shame, similar to that felt by an adulteress; and with no further incitement towards the self there is then release. A step by step reversal of all the groups of manifest creations leads to pleace without any further appearances, at which point the soul is left in its solitary state, and this is what is called liberation.

Ma Eng: Liland (2019)
Asaṅga: Abhidharmasamuccaya
Go to record
kṛṣṇakṛṣṇavipākaṃ karma katamat | yad akuśalam ||
As San: Pradhan (1950) 59,6-7
Go to record
kṛṣṇaśuklaṃ kṛṣṇaśuklavipākaṃ karma katamat | yat kāmapratisaṃyuktaṃ vyāmiśram | āśayataḥ kṛṣṇam prayogataḥ śuklaṃ | prayogatokṛṣṇam āśayataḥ śuklam ||
As San: Pradhan (1950) 59,8-10
Go to record
akṛṣṇaśuklāvipākaṃ karma karmakṣayāya saṃvartate katamat | prayogānantaryamārgeṣv anāsravaṃ karma |
As San: Pradhan (1950) 59,10-11
Nāgārjuna: Mūlamadhyamakakārikā
Go to record
gamanaṃ sadasadbhūtastriprakāraṃ na gacchati |
tatra gamyata iti gamanamihocyate | tatra sadbhūto gantā yo gamikriyāyuktaḥ | asadbhūto gantā yo gamikriyārahitaḥ | sadasadbhūto ya ubhayapakṣīyarūpaḥ | evaṃ gamanam api triprakāraṃ gamikriyāsaṃbandhena veditavyam | tatra sadbhūto gantā sadbhūtamasadbhūtaṃ sadasadbhūtaṃ triprakāraṃ gamanaṃ na gacchati | etac ca karmakārakaparīkṣāyāmākhyāsyate | evam asadbhūto ’pi gantā triprakāraṃ gamanaṃ na gacchati | sadasadbhūto ’pīti tatraiva pratipādayiṣyati | yataś caivaṃ gantṛgantavyagamanāni vicāryamāṇāni na santi,
tasmādgatiś ca gantā ca gantavyaṃ ca na vidyate || 25 ||
yathoktamāryākṣayamatinirdeśasūtre-
agatir iti bhadanta śāradvatīputra saṃkarṣaṇapadam etat | gatir iti bhadanta śāradvatīputra niṣkarṣaṇapadam etat | yatra na saṃkarṣaṇapadaṃ na niṣkarṣaṇapadaṃ tadāryāṇāṃ padam | apadayogena anāgatiragatiścāryāṇāṃ gatir iti ||
yadi bījamevāṅkure saṃkramati, bījam eva tatsyān na yadaṅkuraḥ śāśvatadoṣaprasaṅgaś ca | athāṅkuro ’nyata āgacchati, ahetukadoṣaprasaṅgaḥ syāt | na cāhetukasyotpattiḥ kharaviṣāṇasyeva ||
ata evāha bhagavān-
bījasya sato yathāṅkuro na ca yo bīju sa caiva aṅkuro |
na ca anyu tato na caiva tad evam anuccheda aśāśvata dharmatā || iti ||
mudrātpratimudra dṛśyate mudrasaṃkrānti na copalabhyate |
na ca tatra na caiva sānyato evaṃ saṃskāranucchedaśāśvatāḥ || iti ca ||
tathā-
ādarśapṛṣṭhe tatha tailapātre nirīkṣate nārimukhaṃ alaṃkṛtam |
so tatra rāgaṃ janayitva bālo pradhāvito kāmi gaveṣamāṇo ||
mukhasya saṃkrānti yadā na vidyate bimbe mukhaṃ naiva kadāci labhyate |
mūḍho yathā so janayeta rāgaṃ tathopamān jānatha sarvadharmān ||
tathā [āryasamādhirājasūtre ’pi]-
tahi kāli so daśabalo anagho jinu bhāṣate imu samādhivaram |
supinopamā bhagavatī sakalā na hi kaści jāyati na co mriyate ||
na ca sattvu labhyati na jīvu naro imi dharma phenakadalīsadṛśāḥ |
māyopamā gaganavidyusamā dakacandrasaṃnibha marīcisamāḥ ||
na ca asmi loki mṛtu kaści naro paraloka saṃkramati gacchati vā |
na ca karma naśyati kadāci kṛtaṃ phalu deti kṛṣṇa śubha saṃsarato ||
na ca śāśvataṃ na ca uccheda puno na ca karmasaṃcayu na cāpi sthitiḥ |
na ca so ’pi kṛtva punarāspṛśati na ca anyu kṛtva puna vedayate ||
na ca saṃkramo na ca punāgamanaṃ na ca sarvamasti na ca nāsti punaḥ |
na ca dṛṣṭa sthānagatiśuddhiriho na ca satvacāra supaśāntagati ||
supinopamaṃ hi tribhavaṃ vaśikaṃ laghu bhagnamanityena māyasamam |
na ca āgataṃ na ca ihopagataṃ śūnyānimitta sada saṃtatiyo ||
anutpāda śānta animittapadaṃ sugatāna gocara jināna guṇā |
bala dhāraṇī daśabalāna balaṃ buddhāna iyaṃ vṛṣabhitā paramā ||
varaśukladharmaguṇasaṃnicayo guṇajñānadhāraṇibalaṃ paramam |
ṛddhīvikurvaṇavidhiḥ paramo varapañcabhijñapratilābhanayaḥ ||
iti vistaraḥ ||
Mmk Candrakīrti "Prasannapadā" Vaidya 1960
Go to record
etadeva pratipādayann āha-
prāk ca yo darśanādibhyaḥ sāṃprataṃ cordhvameva ca |
na vidyate 'sti nāstīti nivṛttāstatra kalpanāḥ || 12 ||
prāk tāvaddarśanādibhya ātmā nāsti, tatra hi tasyāstitvābhāvāt | darśanādisahabhūto 'pi nāsti, pṛthakpṛthagasiddhayoḥ sahabhāvādarśanāt śaśaśṛṅgayoriva | ātmopādānayoś ca parasparanirapekṣayo pṛthakpṛthagasiddhatvāt sāṃpratamapi nāsti | urdhvamapi | yadi hi pūrvaṃ darśanādīni syuḥ, uttarakālamātmā syāt, tadānīmūrdhvaṃ saṃbhavet | na caivam, akartṛkasya karmaṇo 'siddhatvāt | yaścaivamātmā darśanādibhyaḥ prāk paścād yugapacca parīkṣyamāṇo nāsti, tasya idānīmanupalabdhasvabhāvasya astitvaṃ nāstitvaṃ vā kaḥ parikalpayetprājñaḥ? tasmātkarmakārakavadeva upādānopādātroḥ parasparāpekṣā siddhirna svābhāvikīti sthitam ||
ata evoktaṃ bhagavatā āryasamādhirājabhaṭṭārake-
tahi kāli so daśabalo anagho jinu bhāṣate imu samādhivaram |
supinopamā bhagavatī sakalā na hi kaści jāyati na co mriyate ||
na ca sattvu labhyati na jīvu naro imi dharma phenakadalīsadṛśāḥ |
māyopamā gaganavidyusamā dakacandrasaṃnibha marīcisamāḥ ||
na ca asmi loki mṛtu kaści naro paraloka saṃkramati gacchati vā |
na ca karma naśyati kadāci kṛtaṃ phalu deti kṛṣṇaśubha saṃsarato ||
na ca śāśvataṃ na ca uccheda puno na ca karmasaṃcayu na cāpi sthitiḥ |
na ca so 'pi kṛtva punarāspṛśati na ca anyu kṛtva puna vedayate ||
na ca saṃkramo na ca punāgamanaṃ na ca sarvamasti na ca nāsti punaḥ |
na ca dṛṣṭisthānagatiśuddhiriha na ca sattvacārasupaśāntagati ||
anutpāda śānta animittapadaṃ sugatāna gocara jināna guṇā |
bala dhāraṇī daśabalāna balaṃ buddhāniyaṃ vṛṣamitā paramā ||
Mmk Candrakīrti "Prasannapadā" Vaidya 1960
Mātṛceṭa: Varṇārhavarṇastotra
Go to record
tac caitat kṛṣṇamahatoḥ    prasiddham apadeśayoḥ |
tavaiva dharmatattvajña    vāde nānyasya vādin(aḥ || 5)
Vav San: Hartmann (1987) 6,5
Asaṅga/Maitreya: Mahāyānasūtrālaṃkāra
Go to record
daśasu bhūmiṣu daśa bodhisatvā vyavasthāpyate | prathamāyāṃ viśuddhadṛṣṭiḥ pudgaladharmadṛṣṭipratipakṣajñānalābhāt | dvitīyāyāṃ suviśuddhaśīlaḥ sūkṣmāpattiskhalitasamudācārasyāpy abhāvāt | tṛtīyāyāṃ samāhito bhavaty acyutadhyānasamādhilābhāt | caturthyā dharmavibhūtamānaḥ sūtrādidharmanānātvamānasya vibhūtatvāt | pañcamyāṃ saṃtānabhede nirmāṇo daśabhiś cittāśayaviśuddhisamatābhiḥ sarvasaṃtānasamatāpraveśāt | ṣaṣṭyāṃ saṃkleśavyavadānabhede nirmāṇaḥ pratītyasamutpādatathatābahulavihāritayā kṛṣṇaśuklapakṣābhyāṃ tathatāyāḥ saṃkleśvyavadānādarśanāt | prakṛtiviśuddhitām upādāya | saptamyām ekakṣaṇalabdhabuddhir nirnimittavihārasāmarthyāt pratipakṣaṇaṃ saptatriṃśad bodhpakṣabhāvanātaḥ | aṣṭamyām upekṣakaḥ kṣetraviśodhakaś ca_anābhoganirnimittavihāritvād miśra-upamiśraprayogataś cāvinivartanīyabhūmipraviṣṭair bodhisatvaiḥ | navamyāṃ satvaparipākakuśalaḥ pūrvavat | daśamyāṃ bodhisatvabhūmau bodhisatvo maharddhikaś ca vyavasthāpyate mahābhijñālābhāt | saṃpūrṇakāyaś ca_apramāṇasamādhidhāraṇīmukhasphuraṇād āśrayasya nidarśane ca śakto vyavasthāpyate tuṣitabhavanavāsādinirmāṇanidarśanāt | bhiṣiktaś ca buddhatve sarvabuddhebhyas tatrābhiṣekalābhāt | śikṣāvyavasthānam ārabhya pañca ślokaḥ |
Msa San: Lévi (1907) 20-21.15-16 comm. p. 178
MSV 1,07: Cīvaravastu
Go to record
jīvakaḥ kathayati | yadi kṛṣṇacaturdaśyām ekapiṇḍalaḥ puruṣaḥ kālaṃ karoti | tasya śmaśāne dhmāpyamānasya babhrunakulaś candanagodhā ca citāyāṃ patitaḥ | tau tvaṃ bhakṣayasi |
Cīv-v MSV II, p. 41, MS 249r
PP: Ratnaguṇasaṃcayagāthā
Go to record
yada dharma saṃskṛta asaṃskṛta kṛṣṇaśuklo aṇumātru no labhati prajña vibhāvamānaḥ |
yada prajñapāramita gacchati saṃkhya loke ākāśa yatra na pratiṣṭhitu kiṃci tatra || 7,3 ||
Rgs Rgs verse 7,3
Go to record
[yatha te bhavanti vidu āśayasaṃprayuktā divarātri prajñavarapāramitārthadarśī] |
tada kāyacitta khagapakṣisatulyabhūtā avatāru so kutu labhiṣyati kṛṣṇabandhuḥ || 24,2 ||
Rgs Rgs verse 24,2
RK: Kāśyapaparivarta
Go to record
atha khalu bhagavān punar evāyuṣmaṃtaṃ mahākāśyapam āmaṃtrayati sma · yasmiṃ kāśyapa deśe uṣṭradhūmaka kṛṣṇaśira uttānaśāyī bhavati sa deśa sopadravaḥ sopakleśa sopāyāso bhavati · sacet puna kāśyapa yasmiṃ deśe bodhisatvo bhavati · sa deśa nirupadrava nirupakleśa nirupāyāso bhavati · tasmāt tarhi kāśyapa satvārthodyuktena bodhisatvena bhavitavyaṃ tena sarvakuśalamūlāni sarvasatvānām utsraṣṭavyaṃ · sarvaṃ ca kuśalamūla samyak samudānayitavyaṃ · yac ca jñānabheṣajyaṃ paryeṣate tena caturdiśaṃ gatvā sarvasatvānāṃ bhūtacikitsā kartavyā : bhūtacikitsāyāc ca satvā cikitsitavyāḥ
Kpv MS §93
Akṣayamatinirdeśa
Go to record
The way relying on which one touches the knowledge of suffering, the knowledge of origin and the knowledge of cessation [that is, one does not see suffering and origin as the negative side (kṛṣṇapakṣa) and cessation as the positive side (śuklapakṣa) ], but cultivates knowledge without conflicts, this is (p. 74) the holy truth of the way to cessation of suffering.
Akṣ Eng: 277
Go to record
yac ca kṛṣṇaṃ karma, na tat kṛṣṇavipākaṃ karmābhisaṃskaroti;
Akṣ San rec: Braarvig (1993)
Go to record
yac ca kṛṣṇaśuklaṃ karma, na tāni kṛṣṇaśuklavipākabhūtāni karmāṇy apy abhisaṃskaroti;
Akṣ San rec: Braarvig (1993)
Go to record
yac cākṛṣṇam aśuklaṃ karma, tan nirvipākam api karmaṇā karmakṣayabhūtaṃ karmābhisaṃskaroti.
Akṣ San rec: Braarvig (1993)
Laṅkāvatārasūtra
Go to record
advayalakṣaṇaṃ punar mahāmate katamat? yaduta cchāyātapavaddīrghahrasvakṛṣṇaśuklavan mahāmate dvayaprabhāviatā na pṛthakpṛthak |
Laṅk San, Vaidya p. 32,1
Go to record
(73,1) atha khalu kṛṣṇapakṣiko nāgarājo brāhmaṇarūpeṇāgatya bhagavantam etad avocat - tena hi gautama paraloka eva na saṃvidyate |
Laṅk San, Vaidya p. 73,1
Go to Wiki Documentation
Enhet: Det humanistiske fakultet   Utviklet av: IT-seksjonen ved HF
Login