Diplomatic edition (MENOTA) 39,20-27þa (21) ſagðe Oþinn honom at hann ſcylde (22) æ lifa meþan hann gæfi Oðni ſon sinn (23) et tíủnda huert ár. oc þat (24) með at hann ſcylde heiti gefa (25) nockoro heraðe i lande síno eptir (26) tǫlo ſona ſiɴa þeira er hann bló-(27)-taðe til Oþins.
Norm 49Þá sagði Óðinn honum, at hann skyldi æ lifa, meðan hann gæfi Óðni son sinn it tíunda hvert ár, ok þat með, at hann skyldi heiti gefa nǫkkuru heraði í landi sínu eptir tǫlu sona sinna, þeira er hann blótaði til Óðins.
Transl. S. Schjött (1900) 27Daa sagde Odin til han, at han skulde liva heile tidi, so lengi han gav Odin ein av sønine sine tiandekvart aar, og likeins at han gjeva eit herad i lande sitt namn etter tale paa sønine sine som var han blota til Odin.
Transl. G. Storm (1900) 26da sagde Oden ham, at han skulde leve stadig, saalænge han gav Oden en søn hvert 10de aar, og lagde til, at han skulde give et herred i sit land navn efter tallet paa de sønner, han blotede til Oden.
Transl. Monsen and Smith (1932) 17-18Odin then told him he should go on living as long as he (18) gave him a son every ten years and further gave a name to each of the districts of his land according to the number of those sons he offered up to Odin.
http://www2.hf.uio.no/common/apps/permlink/permlink.php?app=polyglotta&context=record&uid=f06b6265-5739-11e6-98cc-0050569f23b2