Diplomatic edition (MENOTA) 40,19-41,9Knátte endr (20)
at upſolom (21)
ána ſótt (22)
n ủm ſtanda; (23)
oc þrá lífr (24)
þiɢia ſcyldi (25)
jóþs aþal (26)
ꜹþro ſinni (27)
Oc ſveiðuðs (28)
at sér huerfði (29)
mækil lut (30)
eɴ miavara. (41,1)
er okreins (2)
attunga rioðr (3)
lꜹgðis odd (4)
liɢiandi dracc. (5)
Máttit haʀ (6)
hiarþar mæki (7)
ꜹſtr konongr (8)
upp vm hallda. (9)
Norm 5018. Knátti endr
at Uppsǫlum
ánasótt
Aun of standa,
ok þrálífr
þiggja skyldi
jóðs alað
ǫðru sinni.
Ok sveiðurs
at sér hverfði
mækis hlut
enn mjǫ́vara,
es okhreins
ǫ́ttunga rjóðr
lǫgðis odd
liggjandi drakk.
Máttit hárr
hjarðar mæki
austrkonungr
upp of halda.
Transl. S. Schjött (1900) 27-28Endeleg kunde
i Uppsalir
Aane-sott
Aun faa kjenna,
og seigliva
skulde han faa
andre gongen
unge-bragd,
og den smale
odden av kvasse
verjo til stuten
vende han aat seg.
Han som frendar
farga med blod,
av lange stute-horn
liggjande drakk.
Ukse-sverde
orka ’kje graahærd
auster-kongen
uppe halda. (28)
Transl. G. Storm (1900) 27Endelig kunde
i Upsaler
Aun faa føle
aane-sott.
Langlivet han
leve skulde
anden gang
som en unge,
da af odden
paa oxehorn
sønners drabsmand
drak liggende.
Men mjødhornet
mægtede ikke
østerkongen
op at holde.
Transl. Monsen and Smith (1932) 18At last Aun
In Upsala
Began to feel
Ana-sott.
A long life
He should live.
Yet once more,
Like a young child,
When from the point
Of the ox's horn
The slayer of his sons
Drank lying down;
For the eastern king
Had no might
To hold up
The mead horn.
http://www2.hf.uio.no/common/apps/permlink/permlink.php?app=polyglotta&context=record&uid=f0743b03-5739-11e6-98cc-0050569f23b2