rdo rje’i blo gros rnam graṅs ’dis kyaṅ ’di ltar chos kyi rnam graṅs ’di ji ltar byaṅ chub sems dpa’ sems dpa’ chen po rnams la thams cad mkhyen pa’i ye śes bsgrub par ’gyur ba’i gces spras byed par rig par bya’o || rdo rje’i blo gros sṅon byuṅ ba ’das pa’i dus na | bskal pa graṅs med pa śin tu rgyas pa | tshad med pa | bsam gyis mi khyab pa | mtshuṅs pa med pa | brjod du med pa | de’i pha rol bas kyaṅ ches pha rol du gyur pa de’i tshe de’i dus na | de bźin gśegs pa dgra bcom pa yaṅ dag par rdzogs pa’i saṅs rgyas rig pa daṅ źabs su ldan pa | bde bar gśegs pa | ’jig rten mkhyen pa | skyes bu ’dul ba’i kha lo sgyur ba | bla na med pa | lha daṅ mi rnams kyi ston pa | saṅs rgyas bcom ldan ’das rtag tu ’od zer gtoṅ źes bya ba ’jig rten du byuṅ ṅo ||
rdorje’i blo gros gźuṅ ’di chud par bya’o : chos kyi gźuṅ ’di byaṅchub seṁs dpa’ rnaṁs la thaṁs cad mkhyen pa’i ye śes ’grub par maṅ du byed pa źes gźuṅ ’dis rig par bya’o : rdorje’i blogros sṅon ’das pa’i dus graṅs med pa’i bskal pa yaṅs pa tshad med pa bsam kyi mi khyab mñam pa med pa brjod du med pa de’i pharol kyi pharol de’i tshe de’i dus rtag tu ’od gzer gtoṅ ba źes bya ba : de bźin gśegs pa dgra bcoṁ pa yaṅ dag par rdzogs pa’i ’jig rten du ste : mkhyen pa daṅ rkaṅ par ldan pa : bder bar gśegs pa ’jig mkhyen pa bla na med pa skyes bu ’dul ba’i khalo sgyur ba : lha daṅ mi rnaṁs kyi mkhan po saṅs rgyas bcom ’das so ||
爾時世尊。復告金剛慧菩薩言。過去久遠無量無邊。不可思議阿僧祇劫。復過是數。爾時有佛。號常放光明王如來應供等正覺明行足善逝世間解無上士調御丈夫天人師佛世尊。
佛告金剛慧。以此得知如是法門。於諸菩薩摩訶薩成多利益。能引薩婆若智。金剛慧我念過去無量無數廣大不思議無量不可説劫 從此已後。當於是時有佛。名常放光明如來應正等覺明行圓滿善逝世間解調御士無上丈夫天人師佛婆伽梵。
[The appearance of *Sadāpramuktaraśmi]
“Vajramati, again, by way of this [following] kind [of exposition] (paryāya), [one] should know thus: namely, that this Dharma discourse is extremely beneficial (bahukara) for bodhisattva-mahāsattvas [because it] will lead to the realization of the knowledge of an omniscient one (sarvajñajñāna).
Vajramati, formerly, in the past, innumerable, vast, measureless, unimaginable, unparalleled and [quantitatively] inexpressible cosmic cycles [ago], [and] even more beyond the other side of that [time]—then, at that time—there appeared in the world the tathāgata, the honorable one and perfectly awakened one, named *Sadāpramuktaraśmi, realized in wisdom and conduct, a sugata, a world-knowing one, a charioteer of human beings to be tamed, unsurpassable, a teacher of gods and men, a buddha, an exalted one.”