atha yad evaitad ādityasya śuklaṃ bhāḥ saiva sā |
atha yan nīlaṃ paraḥkṛṣṇaṃ tad amaḥ |
tat sāma |
atha ya eṣo ’ntarāditye hiraṇmayaḥ puruṣo dṛśyate hiraṇyaśmaśrur hiraṇyakeśa ā praṇakhāt sarva eva suvarnaḥ ||
6. Sa is the white light of the sun, ama the blue exceeding darkness, and that makes Sama. Now that golden person, who is seen within the sun, with golden beard and golden hair, golden altogether to the very tips of his nails,
te evaite bhāḥ śuklakṛṣṇatve sā cāmaśca sāma | atha ya eṣo ’ntarāditye ādityasyāntarmadhye hiraṇmayo hiraṇmaya iva hiraṇmayaḥ | na hi suvarṇavikāratvaṃ devasya sambhavati | ṛksāmageṣṇatvāpahatapāpmatvāsambhavāt | na hi sauvarṇe ’cetane pāpmādiprāptirasti yena pratiṣidhyeta | cākṣuṣe cāgrahaṇāt | ato luptopama eva hiraṇmayaśabdo jyotirmaya ityarthaḥ | uttareṣavapi samānā yojanā | puruṣaḥ puri śayanātpūrayati vā svenā’tmanā jagaditi | dṛśyate nivṛttacakṣurbhiḥ samāhitacetobhirbrahmacaryādisādhanāpekṣam | tejasvino ’pi śmaśrukeśādayaḥ kṛṣṇāḥ syurityato viśinaṣṭi-hiraṇyaśmaśrurhiraṇyakeśa iti | jyotirmayānyevāsya śmaśrūṇi keśāścetyarthaḥ | āpraṇakhātpraṇakho nakhāgraṃ nakhāgreṇa saha sarvaḥ suvarṇa iva bhārūpa ityarthaḥ || 6 ||