yaḥ punar bhikṣuḥ saṃghe dharmikāyāṃ viniścayakathāyāṃ vartamānāyāṃ āsanāt tūṣṇīm utthāya prakrāmet santaṃ bhikṣum anavapṛcchyānyatra tadrūpapratyayāt pāyantikā |
yaṅ dge sloṅ gaṅ (5) dge ’dun gyi chos daṅ ldan pa’i gtam rnam par gtan la ’bebs pa byuṅ ba na | caṅ mi smra bar stan las laṅs te ’gro źiṅ dge sloṅ ’dug pa la mi smra na | de ’dra ba’i rkyen ma gtogs te ltuṅ byed do ||
(506a1)若復苾芻知衆如法評論事時。默然從座起(2)去。有苾芻不囑授者。除餘縁故。波逸底(3)迦
77. Whatever monk, when the saṃgha is engaged in pious philosophical discussion, rising from his seat, should go away without asking a competent monk for permission, except when there is a reason, that is a pāyāntika,
http://www2.hf.uio.no/common/apps/permlink/permlink.php?app=polyglotta&context=ctext&uid=fdf3865e-2f1f-11e3-942f-001cc4ddf0f4