gang sems zhi ba dang, rab tu zhi ba dang, nye bar zhi ba dang,
rnam par mi g.yeng ba dang, dbang po legs par bsdams pa dang,
mi rgod pa dang, mi ’phyar ba dang,
mu cor mi smra ba dang,
yab yab po ma yin pa dang,
mi ’gyur ba dang,
zhi des pa dang,
bsrungs pa dang,
cang shes pa dang,
las su rung ba dang,
rtse gcig pa dang,
gcig pur dga’ ba dang,
’du ’dzi yongs su spong ba dang,
dben par dga’ ba dang,
lus dben pa dang,
sems ma bslad pa dang,
dgon par mngon du phyogs pa yid la byed pa dang,
’dod pa nyung ba dang,
’dod pa med pa dang,
’dod chen med pa dang,
chog shes pa dang,
’tsho ba yongs su dag pa dang,
cho ga phun sum tshogs pa dang,
spyod lam bsrungs pa dang,
dus shes pa dang,
tshod shes pa dang,
dus min shes pa dang,
drod shes pa dang,
dgang sla ba dang,
gso sla ba dang,
so sor brtags pa’i stobs kyis mi mtho mi dma’ ba dang,
ngan du brjod pa dang ngan du smras pa’i tshig gi lam dang du len pa dang.
yā cittasya śāntiḥ praśantir upaśāntiḥ;
avikṣepakendriyasamyamaḥ;
anuddhatatā anunnahanatā;
amukharatā;
acapalatā;
acañcalatā;
saumyatā,
guptatā,
ājāneyatā,
karmaṇyatā,
ekāgratā,
ekāramatā,
saṃgaṇikāvivarjanatā,
vivekaratiḥ,
kāyavivekaś,
cittāvibhramaḥ,
araṇyamukhamanasikāratā,
alpecchatā,
anabhilāṣatā,
abahvicchatā,
saṃtuṣṭiḥ,
ājīvapariśuddhiḥ,
cāritrasaṃpannatā,
īryāpathaguptiḥ,
kālajñatā,
velājñatā,
asamayajñatā,
mātrajñatā,
subhāratā,
supoṣatā,
pratisaṃkhyānabalenānunnāmāvanāmanatā,
duruktadurāgatavacanapathādhivāsanatā.
[Accumulations for peaceful meditation (śamathasaṃbhāra): 1. The secondary accumulation (aprādhānyasaṃbhāra):]
[Inner] peace, [outer] calm and [inner and outer] tranquillity of thought [with no sloth and torpor (styānamiddha) ];
[since it is peace, as there is not much inner thought-construction (vikalpa) ] no disturbance and [since it is calm as there are no thought-constructions of outer things] control of the senses;
[since it is free of thought-constructions of both inner and outer things] neither haughtiness nor pride;
no noisy speech [like that of kings and thieves];
no unsteadiness [since it is not in the power of vices (klesavaśa) ];
no wavering [as it cannot be disturbed by the adversaries of concentration (samādhivipakṣa) ];
mildness [yielding to others],
guarding oneself [since one vows not to enter the objects of the eyes and the other senses (cakṣurādîndriyaviṣaya) ],
being well trained [or docility],
fitness [being free of sloth and torpor (styānamiddha) ],
one-pointedness,
being content with being alone,
avoiding crowds,
happiness at being detached [feeling joy in one-pointed thought (cittaikāgrya) ],
being detached in body [content with being alone and avoiding crowds],
no fluctuation of thought,
being mentally turned towards the wilderness [in the mountains and in caves (giriśailaguhā) ],
having few wishes [for clothing (cīvara) and almsbowls (piṇḍapāta) ],
not desiring [other things],
not desiring much,
contentment,
purity of livelihood,
perfection in behaviour,
guarding one’s deportment,
knowing the right time,
knowing the proper moment,
knowing the improper situation,
knowledge of the proper quantity,
moderation in eating,
being easily fed,
through careful consideration not being elated or depressed [when praised and reproached],
enduring offensive and insulting ways of speech.
zhi gnas kyi tshogs rnam pa gnyis te, gtso bor gyur pa ma yin pa’i tshogs dang gtso ba’i tshogs so. gtso bor gyur pa ma yin pa’i tshogs kyi dbang du byas nas sems zhi ba dang zhes bya ba la sogs pa gsungs so.
nang du sems rnam par rtog pa mi mang ba ni sems zhi ba’o, phyi rol gyi yul rnams la rtog par mi dga’ ba ni rab tu zhi ba’o, phyi nang gnyis la rtog pa med pa’am gnyid dang rmugs pa med pa ni nye bar zhi ba’o, nang du sems rnam par rtog pa mi mang ba ste zhi bas na rnam par mi g.yeng ba’o, phyi rol tu rtog pa med de rab tu zhi bas na dbang po legs par bsdams pa’o, phyi nang gnyi gar rtog pa med pas na mi rgod pa dang mi ’phyar ba’o, rgyal po dang rkun po la sogs pa’i gtam mang po la mi ’jug pas na mu cor mi smra ba’o, nyon mongs pa’i dbang du mi ’gyur bas na yab yab po ma yin pa’o, ting nge ’dzin gyi mi mthun pa’i phyogs kyis bskyod par mi nus pas na mi ’gyur ba’o.
gzhan gyi rjes su ’jug cing zhe sdang ba’i sems med pas na zhi des so; mig la sogs pa’i dbang po’i yul la mi ’jug par sdom pas na bsrungs pa’o; nyon mongs pa spong ba’i lam la zhugs pas na cang shes pa’o; gnyid dang rmugs pa med pas na las su rung ba’o.
dmigs pa’i yul la sems gzhan du mi ’gro bas na rtse gcig pa’o; gcig pur gnas par mos pas na mos pa’o; ’gro ba mang po dang lhan cig mi gnas pas na ’du ’dzi yongs su spong ba’o; sems rtse gcig pa la mos pa’i phyir dben par dga’ ba’o; gcig pur dga’ zhing ’du ’dzi spong bas na lus dben pa’o; nyon mongs pas sems dkrugs pa med pas na sems ma bslad pa’o; ri dang brag phug la sogs par gnas par sems mngon par ’du byed pas na dgon par mngon du phyogs par yid la byed pa’o.
chos gos dang lhung bzed la sogs pa nyi tshe tsam ’chang bas na ’dod pa nyung ba’o; de las lhag par mi ’dod pas na ’dod pa med pa’o; ngan pas chog par ’dzin pas na ’dod chen med pa’o; bzang po mi tshol bas na chog shes pa’o.
log pa’i ’tsho ba med pas na ’tsho ba yongs su dag pa’o; tshul khrims rnam par dag pas na cho ga phun sum tshogs pa’o; spyod lam thams cad du nyon mongs pa mi skye zhing spyod lam mdzes pas spyod lam bsrungs pa’o.
dus dang tshod dang dus min shes pa ni sngar bshad pa bzhin du lta’o; kha zas mang du yang mi za, nyung du yang mi za ste, ran par byed pas na drod shes pa’o; cung zad tsam gyis chog shes par ’dzin pas na dgang sla ba dang gso sla ba’o.
so sor brtags pa’i stobs kyis mi mtho mi dma’ zhes bya ba ni ting nge ’dzin dang ldan pa’i shes rab kyi mthus chos rnams ji yang ma yin par rtogs pa’i phyir bstod pa la sogs pas mtho bar yang mi ’gyur, smad pa la sogs pas dma’ bar yang mi ’gyur ba’o; ngan du brjod pa ni sngon ’das pa’i dus su’o, ngan du smras pa ni da ltar gyi dus nyid na’o.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.