cittaṃ hi kāśyapa vidyusadṛśa kṣaṇabhaṃgāvyavasthitaṃ 8 · cittaṃ hi kāśyapa ākāśasadṛśam āgaṃtuke-r-upakleśe saṃkliṣyate 9 cittaṃ hi kāśyapa vānarasadṛśa viśayābhilāṣi vicitrakarmasaṃsthānatayā 10 cittaṃ hi kāśyapa citrakarasadṛśa vicitrakarmābhisaṃskaraṇatayā · 11 cittaṃ hi kāśyapa anavasthitaṃ nānākleśapravartanatayā 12 cittaṃ hi kāśyapa ekacaram advitīyacittābhisandhānatayā 13 cittaṃ hi kāśyapa rājasadṛśaṃ sarvadharmādhipateyā 14 cittaṃ hi kāśyapa amitrasadṛśaṃ sarvaduḥkhasaṃjananatayā 15
心譬如天暴雨卒來無期。愛欲亦如是卒來無期心譬如飛鳥獼猴不適止一處也。心所因不適止一處也。譬如畫師各各賦彩心各各異。如是隨行所為。譬如王於眾人中為上。心於諸功德中無上。
心如電光時不住故。是心如霧外事穢故。心如獼猴貪一切境界故。心如畫師造種種行故。心不得住隨眾結故。心獨無侶常樂馳走故。是心如王一切法之首故。是心如母生一切苦故。
是心如電。念念滅故。心如虛空。客塵污故。心如獼猴。貪六欲故。心如畫師。能起種種業因緣故。心不一定。隨逐種種諸煩惱故。心如大王。一切諸法增上主故。心常獨行無二無伴。無有二心能一時故。心如怨家。能與一切諸苦惱故。
心如虛空得虛妄煩惱。心如掣電剎那不住。心如猿猴攀緣境界。心如畫師作種種像。心念念不住生一切煩惱。心行體一。無二心用故。心如其王。自在緣一切法故。心如惡友。發生一切苦故。
’od srung sems ni nam mkha’ dang mtshungs te | nye ba’i nyon mongs pa glo bur ba rnams kyis nye bar nyon mongs pa’o || ’od srung sems ni glog dang mtshungs te | skad cig tu ’jig cing mi gnas pa’o || ’od srung sems ni spre’u dang mtshungs te | yul thams cad ’dod pa’o || ’od srung sems ni las rnam pa sna tshogs mngon par ’du byed pa’i phyir ri mo mkhan dang mtshungs so || ’od srung sems ni nyon mongs pa tha dad pa ’byung ba’i phyir mi gnas pa’o || ’od srung sems ni gnyis pa mtshams sbyor ba med pa’i phyir gcig pu rgyu ste gnyis su med pa’o || ’od srung sems ni chos thams cad la dbang byed pa’i phyir rgyal po dang mtshungs so || ’od srung sems ni sdug bsngal thams cad skyed pa’i phyir mi mdza’ ba dang mtshungs so ||
http://www2.hf.uio.no/common/apps/permlink/permlink.php?app=polyglotta&context=ctext&uid=584ece14-516c-11df-870c-00215aecadea