sa vā eṣa mahān aja ātmā yo 'yaṃ vijñānamayaḥ prāṇeṣu | ya eṣo 'ntar hṛdaya ākāśas tasmiñ chete | sarvasya vaśī | sarvasyeśānaḥ | sarvasyādhipatiḥ | sa na sādhunā karmaṇā bhūyān | no evāsādhunā kanīyān | eṣa sarveśvaraḥ | eṣa bhūtādhipatiḥ | eṣa bhūtapālaḥ | eṣa setur vidharaṇa eṣāṃ lokānām asaṃbhedāya | tam etaṃ vedānuvacanena brāhmaṇā vividiṣanti yajñena dānena tapasānāśakena | etam eva viditvā munir bhavati | etam eva pravrājino lokam icchantaḥ pravrajanti ||
22. 'And he is that great unborn Self, who consists of knowledge, is surrounded by the Prânas, the ether within the heart. In it there reposes the ruler of all, the lord of all, the king of all. He does not become greater by good works, nor smaller by evil works. He is the lord of all, the king of all things, the protector of all things. He is a bank and a boundary, so that these worlds may not be confounded. Brâhmanas seek to know him by the study of the Veda, by sacrifice, by gifts, by penance, by fasting, and he who knows him, becomes a Muni. Wishing for that world (for Brahman) only, mendicants leave their homes. 'Knowing this, the people of old did not wish for offspring. What shall we do with offspring, they said, we who have this Self and this world (of Brahman) 1? And they, having risen above the desire for sons, wealth, and new worlds, wander about as mendicants. For desire for sons is desire for wealth, and desire for wealth is desire for worlds. Both these are indeed desires only. He, the Self, is to be described by No, no 2! He is incomprehensible, for he cannot be comprehended; he is imperishable, for he cannot perish; he is unattached, for he does not attach himself; unfettered, he does not suffer, he does not fail. Him (who knows), these two do not overcome, whether he says that for some reason he has done evil, or for some reason he has done good--he overcomes both, and neither what he has done, nor what he has omitted to do, burns (affects) him.
sahetukau bandhamokṣāvabhihitau mantrabrāhmaṇabhyāṃ ślokaiśca punarmokṣasvarūpaṃ vistareṇa pratipāditamevametasminnātmaviṣaye sarvo vedo yathopayukto bhavati tattathā vaktavyamiti tadartheyaṃ kaṇḍikā'rabhyate | tacca tathāsminprapāṭhake 'bhihitaṃ saprayojanamanūdyātraivopayogaḥ kṛtsnasya vedasya kāmyarāśivarjitasyetyevamarthaṃ uktārthānuvādaḥ sa vā eṣa ityādiḥ | sa ityuktaparāmarśārthaḥ | ko 'sāvuktaḥ parāmṛśyate taṃ prati nirdiśati ya eṣa vijñānamaya iti | atīntaravākyoktasaṃpratyayo mā bhūditi ya eṣaḥ | katama eṣa ityucyate-vijñānamayaḥ prāṇeṣviti | uttaravākyolliṅganaṃ saṃśayanivṛtyartham | uktaṃ hi pūrvaṃ janakapraśnārambhe kataṃ ātmeti yo 'yaṃ vijñānamayaḥ prāṇeṣvityādi | etaduktaṃ bhavati yo 'yaṃ vijñānamayaḥ prāṇeṣvityādinā vākyena pratipāditaḥ svayañjyotirātmā sa eṣa kāmakarmāvidyānāmanātmadharmatvapratidāpādanadvāreṇa mokṣitaḥ paramātmabhāvamāpāditaḥ para evāyaṃ nānya ityeṣa sa sākṣānmahānaja ātmetyuktaḥ | yo 'yaṃ vijñānamayaḥ prāṇeṣviti yathāvyākhyātārtha eva | ya eṣo 'ntarhṛdaye hṛdayepuṇḍarīkamadhye hṛdayapuṇḍarīkamadhye ya eṣa ākāśaḥ para evā'tmā nirupādhiko vijñānamayasya svasvabhāstasminsvasvabhāve paramātmanyākāśākhye sete | caturthaṃ etadvyākhyātaṃ kvaiṣa tadābhūdityasya prativacanatvena | sa ca sarvasya brahmendrādervaśī | sarvo hyasya vaśe vartate | uktaṃ caitasya vā akṣarasya praśāsana iti | na kevalaṃ vaśī sarvasyeśāna īśitā ca brhamendraprabhṛtīnāmīśitṛtvaṃ ca kadācijjātikṛtaṃ yathā rājakumārasya balavattarānapi bhṛtyānprati tadvanmā bhūdityāha sarvasyādhipatiradhiṣṭhāya pālayitā svatantra ityarthaḥ | na rājaputravadamātyādibhṛtyatantraḥ | trayamapyetadvaśitvādihetuhetumadrūpam | yasmātsarvasyādhipatistato 'sau sarvasyeśānaḥ | yo hi yamadhiṣṭāya pālayati sa taṃ pratīṣṭa eveti prasiddham | yasmācca sarvasyeśānastasmātsarvasya vaśīti | kicānyatsa evaṃbhūto hṛdyantarjyotiḥ puruṣo vijñānamayo na sādhunā śāstravihitena karmaṇā bhūyānbhavati na vardhate pūrvāvasthātaḥ kenaciddharmeṇa | no eva śāstrapriṣiddhenāsādhunā karmaṇā kanīyānalpataro bhavati pūrvāvasthāto na hīyata ityarthaḥ | kiñca sarvo hyadhiṣṭhānapālanādi kurvanparānugrahapīḍākṛtena dharmādharmākhyona yujyate 'syaiva tu kathaṃ tadabhāva iti | ucyate-yasmādeṣa sarveśvaraḥ sankarmaṇo 'pīśituṃ bhavatyeva śīlamasya tasmānna karmaṇā saṃbandhyate | kiñcāṣa bhūtādhipatirbrahmādistambhaparyantānāṃ bhūtānāmadhipatirityuktārthaṃ padam | eṣa bhūtānāṃ teṣāmeva pālayitā rakṣitā | eṣa setuḥ | kiṃviśiṣṭa ityāha- vidharaṇo varṇāśramādivyavasthāyā vidhārayitā | tadāhaiṣāṃ bhūrādīnā brahmalokāntānāṃ lokānāmasaṃbhedāyāsaṃbhinnamaryādāyai | parameśvareṇa setuvadavidhāryamāṇā lokāḥ saṃbhinnamaryādāḥ syuḥ | ato lokānāmasaṃbhedāya setubhūto 'yaṃ parameśvaro yaḥ svayañjyorātmaiva | evaṃvitsarvasya vaśītyādi brahmavidyāyāḥ phalametannirddiṣmaṭam | kijyetiriyaṃpuruṣa ityevamādiṣaṣṭhaprapāṭhakavihitāyāmetasyāṃ brahmavidyāyāmevaṃphalāyāṃ kāmyaikadeśavarjitaṃ kṛtsnaṃ karmakāṇḍaṃ tādarthyena vaniyujyate | tatkathamityucyate-tametamevabhūtamaupaniṣadaṃ puruṣaṃ vedānuvacanena mantrabrāhmaṇādhyayanena nityasvādhyāyalakṣaṇena vividiṣanti veditumicchanti | ke | brāhmaṇāḥ | brāhmaṇagrahaṇamupalakṣaṇārtham | aviśiṣṭo hyadhikārastrayāṇāṃ varṇānām | athavā karmakāṇḍena mantrahabrāhmaṇena vedānuvacanena vivijiṣanti | kathaṃ vividiṣantītyucyate-yajñenetyādi | ya punarmantrabrāhmaṇalakṣaṇena vedānuvacanena prakāśyamānaṃ vividaṣantīti vyācakṣate teṣāmāraṇyakamātrameva vedānuvacanaṃ syāt | na hi karmakāṇena para ātmā prakāśyate | to tvaipaniṣadamiti viśeṣaśruteḥ | vedānuvacaneneti cāviśeṣitatvātsamastagrāhidaṃ vacanam | na ca tadekadeśotsarhe yuktaḥ | nanu tvatpakṣe 'pyupaniṣadvarjamityekadeśatvaṃ syāt | nā'dyavyākhyāne 'virodhādasmatpakṣe naiṣa doṣo bhavati | yadā vedānuvacanaśabdena nityaḥ svādhyāyo vidhīyate tadopaniṣadapu gṛhītaiveti vedānuvacanaśabdārthaikadeśo na parityakto bhavati | yajñādisahapāṭhācca | yajñādīni karmāṇyevānukramiṣyanvedānuvacanaśabdaṃ prayuṅkte | tasmātkramaiva vedānuvacanaśabdenocyata iti gamyate | karma hi nityasvādhyāyaḥ | kathaṃ punarnityasvādhyāyādibhiḥ karmabhirātmānaṃ vividaṣanti | naiva hi tānyātmānaṃ prakāśanayanta yathopaniṣadaḥ | naiṣa dodhaḥ-karmaṇāṃ viśuddhihetutvāt | karmabhiḥ saṃskṛtā hi viśuddhātmānaḥ śaknuvantyātmānamupaniṣatprakāśitamapratibandhena veditum | tathā hyātharvaṇe-"viśuddhasattvastatastu taṃ paśyate niṣkalaṃ dhyāyamānaḥ"iti smṛtiśca-"jñānamutpadyate puṃsāṃ kṣayātpāpasya karmaṇaḥ"ityādiḥ |
kathaṃ punarnityāni karmāṇi saṃskārārthānītyavagamyate"sa ha vā ātmayājī yo vededaṃ me 'nenāṅgaṃ saṃskriyata idaṃ me 'nenāṅgamupadhīyate"ityādiśruteḥ |
sarveṣu ca smṛtiśāstreṣu karmāṇi saṃskārārthānyevā'cakṣate 'ṣṭācatvāriṃśatsaṃskārā ityādiṣu |
gītāsu ca-"yajño daina tapaścaiva pāvanāni manīṣiṇām |
sarve 'pyete yajñavido yajñakṣapitakalmaṣāḥ" ||
iti | yajñeneti dravyayajñā jñānayajñāśca saṃskārārthāḥ | saṃskṛtasya ca viśuddhasatvasya jñānotpattirapratibandhena bhaviṣyatyato yajñena vividiṣṭi | dānena dānamapi pāpakṣayahetutvāddharmavṛddhihetutvācca | tapasā tapa ityaviśeṣeṇa kṛcchracāndrāyaṇādiprāptau viśeṣaṇamanāśakeneti | kāmānaśanamanāśakaṃ na tu bhojananivṛttiḥ bhojananivṛttau mriyata eva nā'tmavedanam | vedānuvacanayajñadānatapaḥśabdena sarvameva nityaṃ karmopalakṣyate | evaṃ kāmyavarjitaṃ nityaṃ karmajātaṃ sarvamātmajñānotpattidvāreṇa mokṣasādhanatvaṃ pritapadyate | evaṃ karmakāṇḍenāsyaikavākyatāvagatiḥ | evaṃ yathoktena nyāyenaitamevā'tmānaṃ viditvā yathāprakāśitaṃ munirbhavati mananānmuniryogī bhavatītyartha | etameva viditvā munirbhavati nānyam | nanvanyavedane 'pi munitvaṃ syātkathamavadhāryata etameveti | bāḍhamanyavedane 'pi munirbhavet | kitvanyavedane na munireva syātkiṃ tarhi karmyapi bhavetsaḥ | etaṃ tvaupaniṣadaṃ puruṣaṃ viditvā munireva syānna tu karmī | ato 'sādhāraṇaṃ munitvaṃ vivakṣitamasyetyavadhārayatyetameveti | etasminhi vidite kena kaṃ paśyedityevaṃ kriyāsambhavānmananameva syāt | kiñcaicamevā'tmānaṃ svaṃ lokamicchantaḥ prārthayantaḥ pravrājinaḥ pravrajanaśīlāḥ pravraḍanti prakarṣeṇa vrajanti sarvāṇi karmāṇi saṃnyasyantītyarthaḥ | etameva lokamicchanta ityavadhāraṇānna bāhyalokatrayepsūnāṃ pārivrājyodhikāra iti gamyate | na hi gaṅgādvāraṃ pratipitsuḥ kāśīdeśanivāsī pūrvābhimukhaḥ praiti | tasmādbāhyalokatrayārthināṃ putrakarmāparabrahmavidyāḥ sādhanam | "putreṇāyaṃ loko jayyo nānyena karmaṇā" ityādiśruteḥ | athastadarthibhiḥ putrādisādhanaṃ pratyākhyāya na pārivrājyaṃ pratipattuṃ yuktam | atatsādhanatvātpārivrājyasya | tasmādetameva lokamicchantaḥ pravrajantīti yuktamavadhāraṇam | ātmalokaprāptirhyavidyānivṛttau svātmanyavasthānameva | tasmādātmānaṃ cellokamicchaci yastasya sarvakriyoparama evā'tmavalokasādhanaṃ mukhyamantaraṅgam | yathā putrādireva bāhyalokatrayasya | putrādikarmaṇaḥ ātmalokaṃ pratyasādhanatvāt | asambhavena viruddhatvamavocāma | tasmādātmānaṃ lokamicchantaḥ prvrajantyeva sarvakriyābhyo nivarterannevetyarthaḥ | yathā ca bāhyalokatrayārthinaḥ pratiniyatāni putrādīni sādhanāni vihatānyevamātmalokārthanaḥ sarvaiṣaṇānivṛttiḥ pārivrājyaṃ brahmavido vidhīyata eva | kutaḥ punasta ātmalokārthanaḥ pravraḍantyevetyucyate | tatrārthavādavākyarūpeṇa hotuṃ darśayatu | etaddha sma vai tat | tadetatpārivrājye kāraṇamucyate- ha sma vai kila pūrvetikrāntakālīnā vidvāṃsa ātmajñāḥ prajāṃ karmāparabrahmavidyā ca | prajopalabhitaṃ hi trayametadbāhyalokatrayasādhanaṃ nirdiśyate prajāmiti | prajāṃ kiṃ? na kāmayante putrādilokatrayasādhanaṃ nānutiṣṭhantītyarthaḥ | nanvaparabrahmadarśamanutiṣṭhantyeva | tadbalāddhi vyutthānam | na, apavādāt | brahma taṃ parādādyo 'nyatrā'tmano brahma veda sarvaṃ taṃ parādādityaparabrahmadarśamapyapavadatyeva | aparabrahmaṇo 'pi sarvamadhyāntararbhāvāt | yatra nānyatpaśyatīti ca | pūrvāparabāhyāntaradarśanapratiṣedhāccāpūrvamanaparamanantaramabāhyamiti | tatkena kaṃ paśyedvijīnāyīditi ca | tasmānnā'tmadarśanavyatirekeṇānyadvyutthānakāraṇamapekṣate | kaḥ punasteṣāmabhiprāya ityucyate kiṃ prayojanaṃ phalaṃ sādhyaṃ kariṣyāmaḥ prajayā sādhanena | prajā hi bāhyalokasādhanaṃ nirjñātā | sa ca bāhyaloko nāstyasmākamātmavyatiriktaḥ | sarvaṃ hyasmākamātmabhūtameva sarvasya ca vayamātmabhūtāḥ | ātmā ca nā'tmatvādeva na kenacitsādhanenotpādya āpyo vikāryaḥ saṃskāryo vā yadapyātmayājinaḥ saṃskārārthaṃ karmeti tadapi kāryakaraṇātmadarśanaviṣayameva | idaṃ me 'nenāṅgaṃ saṃskriyata ityaṅgāṅgitvādiśravaṇāt | na hi vijñānaghanaikarasanairantaryadarśino 'ṅgāṅgisaṃskāropadhānadarśanaṃ sambhavati | tasmānna kiñcitpraḍādisādhanaiḥ kariṣyāmaḥ | aviduṣāṃ hi tatpradājisādhanaiḥ karvyaṃ phalam | na hi mṛgatṛṣṇikāyāmudakapānāṃ tadudakadarśī pravṛtta iti tatroṣaramātramudakābhāvaṃ paśyeto 'pi pravṛttiryuktā | evamasmākamapi paramārthātmalokadarśināṃ prajādisādhanasādhye mṛgatṛṣṇikādisame 'vidvaddarśanaviṣaye na pravṛttiryuktetyabhiprāyaḥ | tadetaducyate-yeṣāmasmākaṃ paramārthadarśināṃ no 'yamātmāśanāyādivinirmuktaḥ sādhvasādhubyāmavikāryo 'yaṃ lokaḥ phalamabhipratam | na cā.'syā'tmanaḥ sādhyasādhanādisarvasaṃsāradharmavinirmuktasya sādhanaṃ kiñcideṣitavyam | sādhyasya hi sādhanānveṣaṇā kriyate | asādhyasya sādhanānveṣaṇāyāṃ hi jalabuddhyā sthala iva taraṇaṃ kṛtaṃ syāt | khe vā śākunapadānveṣaṇam | tasmādetamātmānaṃ viditvā prvjeyureva brāhmaṇā na karmā'rabherannityarthaḥ | yasmātpūrve brāhnā evaṃ vidvāṃsaḥ prajāmakāmayamānāḥ | ta evaṃ sādhyasādhanasaṃvyavahāraṃ nindanto 'vidvadviṣayo 'yamiti kṛtvā kiṃ kṛtavanta ityucyate-te ha sma kila putrāṣaṇāyāśca vistaiṣaṇāyāśca lokāṣaṇāyāśca vyutthāyātha bhikṣācaryaṃ canarantītyādi vyākhyātam | tasmādātmānaṃ lokamicchantaḥ pravrajanti pravrajeyurityeṣavidhirarthavādena saṃgacchate | hi sārthavādasyāsya lokastutyābhimukhyamupapadyate | pravrajantītyasyārthavādarūpo hyetaddha smetyādiruttaro granthaḥ | arthavādaścennārthavādāntaramapekṣeta | apekṣate tvetaddha smetyādyarthavādaṃ pravrajantītyetat | yasmātpūrve vidvāṃsaḥ prajādikarmabhyo nivṛttāḥ pravjitavanta ava tasmādadhunātanā api pravrajanti pravjeyurityevaṃ sambadhyamānaṃ na lokastityabhimukhaṃ bhavitumarhati | vijñānasamānakartṛkatvopadeśādityānāvocāma | vedānuvacanādisahapāṭhācca | yathā'tmavedanasādhanatvena vihitānāṃ vedānuvacanādīnāṃ yathārthatvameva nārthavādatvaṃ tathā taireva saha paṭhitasya pārivrājyasyā'tmalokaprāptisādhanatvenārthavādatvamayuktam | phalavibhāgopadeśācca | etamevātmānaṃ lokaṃ viditvetyanyasmādbāhyāllokādātmānaṃ phalāntaratvena pravibhajati | yathā putraiṇaivāyaṃ loko ḍayyo nānyena karmaṇā karmaṇā pitṛloka iti | na ca pravrajantītyetatpārpatallokastutiparam | pradhānavaccārthavādāpekṣaṃ sakṛcchrutaṃ syāt | tasmādabhrāntirevaiṣā lokastitiparamiti | na cānuṣṭheyena pārivrājyena stuturupapadyate | di pārivrājyamanuṣṭheyamapi sadanyastutyarthaṃ syāddarśapūrṇamāsādīnāmapyanuṣṭhāyānāṃ stutyarthatā syāt | na cānyatra kartavyataitasmādviṣayārjñātā yata iha stutyartho bhavet | yadi punaḥ kvacidvidhiḥ parikalpyeta pārivrājyasya sa ihaiva mukhyo nānyatra sambhavati | yadapyanadhikṛtaviṣaye pārivrājyaṃ parikalpyate tatra vṛkṣādyārohaṇādyapu pārivrājyatkalpyeta | kartavyatvenānirjñātatvāviśeṣāt | tasmātstutitvagandho ''pyatra na śakyaḥ kalpayitum | yadyayātmā loka iṣyate kimarthaṃ tatprāptisādhanatvena karmāṇyeva nā'bherankiṃ pārivrājyeneti | atrocyate-asyā'tmalokasya karmabhirasaṃbandhāt | yamātmānamicchantaḥ pravrajeyuḥ sa ātmā sādhanatvena phalatvena cotpādyatvādiprakārāṇāmanyatamatvenāpu karmabhirna saṃbadhyate | tasmātsa eṣa neti netyātmāgṛhyo na hi gṛhyata ityādilakṣaṇaḥ | yasmādevalakṣaṇa ātmā karmaphalasādhanāsaṃbandhī sarvasaṃsāradharmavilakṣaṇo 'śanāyādyatīto 'sthūlādidharmavānajo 'jaro 'maro 'mṛto 'bhayaḥ saindhavaghanavadvijñānaikarasasvabhāvaḥ svayañjyotireka evādvayo 'pūrvo 'naparo 'nantaro 'bāhya ityatadāgamatastarkataśca sthāpitaṃ viśeṣataśceha janakayājñavalkyasaṃvāde 'smiṃstasmādevaṃlakṣaṇa ātmani vidita ātmatvena naiva karmārambha upapadyate | tasmādātmā nirviśeṣaḥ | na hi cakṣuṣmānpathi pravṛtto 'hini kūpe kaṇke vā patati |
kṛtsnasya ca karmaphalasya vidyāphale 'ntarbhāvāt |
na cāyatnaprāpye vastuni vidvānyatnamātiṣṭhati |
"aṅke cenmadhu vindeta kimarthaṃ parvataṃ vrajet |
iṣṭasyārthasya saṃprāptau ko vidvānyatnamācaret" ||
"sarvaṃ karmākhilaṃ pārthaṃ jñāne parasamāpyate" | iti gītāmu | ihāpi caitasyaiva paramānandasya brahmavitprāpyasyānyāni bhūtāni mātrāmupajīvantītyuktam | ato brahmavidā na karmārambhaḥ | yasmātsarvaiṣaṇāvinivṛttaḥ sa eva neti netyātmānamātmatvenopagamya tadrūpeṇaiva vartate tasmādetamevavidaṃ neti netyātmabhūtamu haivaite vakṣyamāṇe na tarato na prāpnuta iti yuktameveti vākyaśeṣaḥ | ke te ityucyate- ato 'smānnimittāccharīradhāraṇādihetoḥ pāpamapuṇyaṃ karmākaraṃ kṛtavānasmi kaṣṭaṃ khalu mama vṛttamanena pāpena karmaṇāhaṃ narakaṃ pratipatsya iti yo 'yaṃ paścātpāpaṃ karma kṛtavataḥ paritāmapaḥ sa enaṃ neti netyātmabhūtaṃ na tarati | yathātaḥ kalyāṇaṃ phalaviṣayakāmānnimittādyajñadānādilakṣaṇaṃ puṇyaṃ śobhanaṃ karma kṛtavānasmi | jato 'hamasya phalaṃsukhamupabhokṣya dehāntara ityeṣo 'pi harṣastaṃ na tarati | ubhe u haivaiṣa brahmavidete karmaṇī tarati puṇyapāpalakṣaṇe | evaṃ brahmavidaḥ saṃnyāsina ubhe api karmaṇo kṣīyate pūrvajanmani kṛte ye te cāpūrve ca nā'rabhyete | kiñca nainaṃ kṛtākṛte kṛtaṃ nityānuṣṭhānamakṛtaṃ tasyaivākriyā te api kṛtākṛte enaṃ na tapataḥ |
anātmajñaṃ hi kṛtaṃ phaladānenākṛtaṃ pratyavāyotpādanena tapataḥ |
ayaṃ tu brahmavidātmavidyāgninā sarvāṇi karmāṇi bhasmīkaroti"yathedhāṃsi samidvo 'gniḥ" ityādismṛteḥ |
śarīrārambhakayostūpabhogenaiva kṣayaḥ |
ato brahmavidakarmasaṃbandhī ||4,4.22||