You are here: BP HOME > LON > Elucidarium > fulltext
Elucidarium

Choose languages

Choose images, etc.

Choose languages
Choose display
  • Enable images
  • Enable footnotes
    • Show all footnotes
    • Minimize footnotes
Search-help
Choose specific texts..
    Click to Expand/Collapse Option Complete text
Click to Expand/Collapse OptionPrologus
Click to Expand/Collapse OptionI. LIBER PRIMUS: DE DIVINIS REBUS
Click to Expand/Collapse OptionII. LIBER SECUNDUS: DE REBUS ECCLESIASTICIS
Click to Expand/Collapse OptionIII. LIBER TERTIUS: DE FUTURA VITA
[4. De Dei scientia, et locutione.] 
[Chapter 4] 
[Kapitel 4] 
1.13 D. Scit Deus omnia? 
1.13 Discipulus. Veit Guð allt? 
D.: Veed Gud alt? 
M. In tantum ut omnia praeterita, praesentia et futura quasi coram posita prospiciat.  Et antequam mundum crearet, omnium omnino prorsus et angelorum et hominum nomina, mores, voluntates, dicta, facta, cogitationes ac si praesentialiter praescivit, unde graece theos, id est omnia videns, dicitur. 
Magister. Fyrir sér hann alla hluti liðna ok óorðna svá sem núliga  ok vissi hann fyrr an hann skapaði heim þenna allra engla ok manna nǫfn ok siðu ok vilja, orð ok verk ok hugrenningar. 
L.: Han forudseer alle Ting, de forbigangne og tilkommende ligesaavel som de nærværende,  og vidste han, förend han skabte denne Verden, alle Engles og Menneskers Navne og Sæder, og Villie og Ord og Gjerninger og Tanker. 
1.14 D. Qualiter loquitur Deus angelis vel hominibus? 
 
 
M. Angelis interna inspiratione, hominibus vero per angelos. 
 
 
1.15 D. Cum Deus sine initio fuerit, numquid credendum est quod ante creatum mundum quasi solitariam vitam duxerit? 
1.15 Discipulus. Skulum vér þat ætla at Guð lifði (AM 674a:7) einsligu lífi áðr hann skapaði heim? 
D.: Skulle vi antage, at Gud levede et eensomt Liv, inden han skabte Verden? (243
M. Scriptum est: “Quod factum est, in ipso vita erat” (Joan., I, 3–4).  In quo patet omnem creaturam semper fuisse visibilem in Dei praedestinatione,  quae postea visibilis ipsi creaturae apparuit in creatione,  ut artifex qui vult domum construere prius tractat quomodo quaeque velit disponere  et machina quae post surgit in aedificio prius stabat in ingenio.  Unde dicitur Deus non esse antiquior suae creaturae tempore, sed dignitate. 
Magister. Svá er ritit: Þat var líf í sjolfum Guði er gǫrt var.  Í þessum orðum skýrisk at ǫll skepna var ávallt sýnilig í fyrirætlun Guðs,  sú er síðan varð sýnilig skepnunni sjalfri, þá er hon var skǫpuð,  svá sem smiðr sá er hús vill gera lítr fyrst hversu hann vill hvatki gera,  ok ríss sú smíð síðan í verki er fyrr stóð smíðuð í hugviti smiðsins.  Af því kallask Guð eigi fyrri skepnu sinni at tíð heldr at tígn. 
L.: Der staaer skrevet: Det som blev gjort (skabt), var Liv i ham selv.  Ved disse Ord forklares (udtrykkes), at hele Skabningen,  som först senere, da den var skabt, blev synlig for Skabningen selv, var stedse synlig i Guds Forudbestemmelse;  saaledes som den Bygmester, der vil opföre et Huus, seer först, hvorledes han vil gjöre enhver Deel (deraf) ,  og siden reiser den Bygning sig i Gjerningen (Virkeligheden), som för stod færdig i Bygmesterens Forestilling.  Derfor siges Gud ikke at være forud for sin Skabning i Tid, men i Værdighed. 
 
Go to Wiki Documentation
Enhet: Det humanistiske fakultet   Utviklet av: IT-seksjonen ved HF
Login