You are here: BP HOME > LON > Elucidarium > fulltext
Elucidarium

Choose languages

Choose images, etc.

Choose languages
Choose display
  • Enable images
  • Enable footnotes
    • Show all footnotes
    • Minimize footnotes
Search-help
Choose specific texts..
    Click to Expand/Collapse Option Complete text
Click to Expand/Collapse OptionPrologus
Click to Expand/Collapse OptionI. LIBER PRIMUS: DE DIVINIS REBUS
Click to Expand/Collapse OptionII. LIBER SECUNDUS: DE REBUS ECCLESIASTICIS
Click to Expand/Collapse OptionIII. LIBER TERTIUS: DE FUTURA VITA
[26. De missione Spiritus sancti, et de Christi gaudio.] 
[Chapter 26] 
[Kapitel 26] 
1.177 D. Cur non misit mox Spiritum Sanctum, sed post decem dies? 
1.177 Discipulus. Hví sendi Kristr helgan anda eftir tíu daga heldr en þegar er hann sté upp? 
D.: Hvorfor sendte Christus den hellige Aand efter ti Dage, hellere end strax da han steg op (til Himmels)? 
M. Ob tres causas: primo, ut apostoli jejuniis et orationibus se aptos ejus adventui praepararent;  secunda, quod hi Spiritum Sanctum acciperent qui decem praecepta explent;  tertio, quod in quinquagesimo die a resurrectione, ut, sicut populus Dei post liberationem ab Aegypto quinquagesimo die accepit legem timoris,  ita populus fidelium post liberationem suam a mundo quinquagesimo die acciperet legem amoris.  In jubilaeo etiam, id est quinquagesimo, anno recepit populus amissam libertatem et haereditatem; ita hac die recepit populus christianus amissam libertatem et paradisi haereditatem. 
At postular gerði sik allverða hans tilkvámu í fǫstum ok í bœnum. Þat sýndi hann enn í því, at þeir mundu taka helgan anda at fylla tíu lagaorð. Á himni fimmtøgunda degi frá upprisu sinni sendi hann helgan anda, at svá tœki kristnir menn ástarlǫg á fimmtøgunda degi eftir lausn sína frá djǫfli sem forðum tók Gyðingalýðr hræzlulǫg á fimmtøgunda degi eftir lausn á Egiptalandi ok tók svá kristinn lýðr á þeim dǫgum frelsi ok erfð pa-(AM 675:21)radísar sem Gyðingalýðr tók frelsi ok erfð fyrirheitinnar jarðar á fimmtøganda vetri.         
L.: Forat Apostlene skulde gjöre sig ret værdige til hans Ankomst ved Faste og ved Bön. Det viste han ogsaa derved, at de vilde modtage den hellige Aand forat fylde de ti Loves Ord. Paa den 50de Dag fra sin Opstandelse sendte han den hellige Aand, paa det at christne Mennesker skulde modtage Kjærlighedens Lov Digitized by Google (268) paa den 50de Dag efter deres Befrielse fra Djævelen, ligesom fordum Jödefolket modtog Frygtens Lov inden Udgangen af 50 Dage efter Udfrielsen af Ægypten, og modtog saaledes det christne Folk i de Dage Frelse og Paradisets Arv, ligesom Jödefolket modtog Frihed og det forjættede Lands Arv i det Mde Aar.         
1.178 D.Habet Christus nunc plenum gaudium? 
1.178 Discipulus. Hefir Kristr nú fullan fagnað? 
L.: Har Christus nu fuld Glæde? 
M. Quodammodo habet, quodammodo non habet.  Quantum ad sui personam, plenissimum; quantum ad corpus suum, quod est Ecclesia, mini me.  Adhuc enim non sunt omnia subjecta sub pedibus ejus.  A Judaeis enim adhuc blasphematur, a gentibus subsannatur, ab haereticis dilaceratur, a malis christianis impugnatur, [a sacerdotibus luxuriae deditis et ob hoc pub/ ice anathematizatis vilipenditur,] in membris etiam suis quotidie patitur.  Cum haec omnia ad se collegerit, tunc plenum gaudium habebit. 
Fullan fagnað hefir hann sjalfr í sér, en liðir hans hafa eigi (44) fullan fagnað því at Gyðingar bǫlva honum, en heiðnir menn hlæja at honum, en villumenn dreifa boðum hans, en vándir menn kristnir berja ljóðum hans. Slíkar meingerðir þolir Kristr hvern dag í liðum sínum. En ef hann kemr ǫllum hlutum til sín, þá hefir hann fullan fagnat.         
L.: Fuld Glæde har han selv i sig, men hans Lemmer have ikke fuld Glæde, thi Jöderne forbande ham, men de hedenske Mennesker lee ad (bespotte) ham, men Kjætterne adsprede (tilintetgjöre) hans Bud, men andre christne Mennesker trodse hans Bud. Slige Fornærmelser taaler Christus hver Dag i sine Lemmer; men naar han samler (har samlet) Alting til sig, da har han fuld Glæde.         
 
Go to Wiki Documentation
Enhet: Det humanistiske fakultet   Utviklet av: IT-seksjonen ved HF
Login